Dela:

Matematiken ständigt närvarande på förskolan

Barn på förskolan använder matematik för att beskriva sin omvärld. Det sker både på eget initiativ och med hjälp av pedagogernas uppmuntran, konstaterar Marita Lundström som har skrivit en avhandling i ämnet.

Marita Lundström
Marita Lundström

Född 1955
i Kyrkås Nossebro

Disputerade 2015-08-28
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Förskolebarns strävanden att kommunicera matematik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag skrev min magisteruppsats om olika kvalitetsaspekter och intresserade mig redan då för barns tidiga inlärning både när det gäller skriftspråk och matematik. Jag ville veta mer om den tidiga matematiken i förskoleåldern så min avhandling kom att rikta in sig på just matematik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur förskolebarn använder matematik. I vilka situationer de använder matematik och vilket innehåll de kommunicerar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barnen använder sig av matematik på ett mer avancerat sätt än jag hade tänkt mig och de hjälper varandra mycket. Jag har följt barns matematiska kommunikation och har således ett barnfokus i avhandlingen.

– Förskolebarn kommunicerar matematik med matematiska representationer och uttrycksformer. Förskolan och de kulturella ramar som finns i förskolan inbjuder barnen till att kommunicera och använda matematik i kommunikationen med andra barn och vuxna.  Det kan handla om mätning, om tid, att kommunicera olika geometriska former eller olika placeringsord för att kunna orientera sig i rummet. Barnen kommunicerar proportioner, storleksförhållanden mellan olika objekt och använder begrepp för att göra jämförelser, förändringar och beskrivningar av omvärlden. De gör det både på eget initiativ och i situationer där pedagogerna uppmuntrar dem till det.

– Barnen kommunicerade bland annat mycket kring sina födelsedagar. På förskolan där jag gjorde min studie fanns en födelsedagskalender på väggen och barnen undersökte hur många dagar det var kvar till sina respektive födelsedagar, vem man är äldre eller yngre än och så vidare. Födelsedagskalendern användes i första hand som en social aktivitet, det vill säga barnen fick ta hem sina kort när de fyllde år.  När korten togs bort från väggen, försvann också deras intresse och möjligheter att jämföra sina födelsedagar, ålder och olika tidsperspektiv med andra barn.

– Barnen har även stor glädje av matematik i leken och när de spelar spel. De barn som exempelvis kan räkna prickar på en tärning, räkna fem steg på en spelplan har stor glädje av att de kan klara av spelet på egen hand och då flyter leken på. De barn som inte kan räkna får ofta hjälp av sina kamrater, men det kan också bli så att leken upphör.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig mest var att barnen skrev siffersymboler mycket mer än jag hade tänkt. Man pratar ofta om att man ska vänta med att föra in det i förskolan för tidigt, men barnen använder och skriver siffror själva när de spelar spel och skriver sina poäng på papper. De gjorde till och med en poängtabell och förde samman sina poäng – det är ganska avancerat. Barnen undersöker de matematiska symbolerna och förskollärarna har en viktig roll i att synliggöra och hjälpa dem att utvidga sitt matematiska språk. Jag ska tillägga att förskollärare ofta är bra på att utvidga matematiska begrepp på ett naturligt sätt i vardagen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Yrkesverksamma förskollärare, men även förskolechefer och lärare som arbetar med barn i förskoleklass.

Sidan publicerades 2015-10-06 13:38 av
Sidan uppdaterades 2015-10-08 14:53 av


Relaterat

Inspirerande platser lockar till möten mellan de yngsta

Genom sitt utforskande av ljusbord, speglar och en koja kunde de yngsta barnen på förskolan Sunnebo kommunicera utan ord. Dessa mötesplatser blev också ett bra sätt för de nya barnen att lära känna varandra, säger Christel Eklöf som skrivit en utvecklingsartikel med sina kollegor på förskolan.

Kroppen central för de yngsta barnens språkliga uttryck

Sara Hvit Lindstrand har studerat hur de yngsta förskolebarnens språkliga uttryck ser ut. Hon kunde se att språket började i kroppen: barnens teckenskapande skedde i kroppen redan innan det verbala språket hade utvecklats.

Matematik ständigt närvarande i förskolan

Genom att observera barnens lek på förskolan kan förskollärarna urskilja ett matematiskt innehåll i nästan allt som barnen gör. Genom att ställa frågor och arbeta med variation finns det möjlighet att rikta barns fokus och synliggöra matematiken för dem, menar forskaren Kerstin Bäckman.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Ny kunskap kan lyfta elevers källhantering

Elever behöver mer kunskap om hur de kan hantera källor och orsaksresonemang. I sin forskning har Anders Nersäter designat lektioner med syfte att utveckla elevernas kunnande, och som genomförts i samverkan med en grupp gymnasielärare. Resultatet visade på en stor förändring.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.