Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process, svår att avgränsa. Det konstaterar Helena Grundén som synliggör en allmän idé om matematikundervisning och hur den påverkar lärare.

Helena Grundén
Helena Grundén

Född 1968
Bor i Borlänge

Disputerade 2020-09-14
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Mathematics teaching through the lens of planning: actors, structures, and power

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har tidigare undervisat matematik på högstadiet. I den rollen upplevde jag att det fanns många olika idéer om matematikläraruppdraget. En särskild händelse som gick djupt i mig var när en skolledare frågade mig hur det gick med undervisningen i en grupp med elever som saknade betyg. När jag berättade att de inte skulle nå upp till godkänd nivå inför jullovet men troligtvis till vårterminen, sa min chef att ”måste de förstå så mycket, kan du inte bara lära dem hur de ska göra?” Det här har jag funderat på i många år, vad har vi för föreställningar om matematikundervisningen?

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt matematikundervisningen genom att utforska vad matematiklärare menar med planering av sin undervisning. Vad, var, när och hur planerar lärarna och vilka utomstående aktörer påverkar lärarnas planering? Den här delen av avhandlingen bygger på intervjuer med sex lärare från olika stadier och skolor spridda över hela landet samt fokusgruppsdiskussioner med 27 andra lärare i sex olika grupper. I både intervjuerna och fokusgruppen framkom att det finns en allmän idé eller syn på matematikämnet som påverkar lärarna i deras planering.  För att få ett tydligare bild av hur idén ser ut och har förändrats över tid har jag sett nyhetsmedia som en representant för den allmänna debatten och tillsammans med en kollega granskat cirka 150 nyhets- och debattartiklar från år 1992 fram till år 2017.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärare har otroligt många olika tankar om vad de menar med planering – allt från att handgripligen sitta vid skrivbordet och arbeta fram uppgifter till whiteboardtavlan, laminera plastkort till mer abstrakt reflektion under en skogspromenad. Planering är med andra ord en process som är svår att avgränsa. Resultaten visar också att känslor är en viktig del. Att planera kan vara roligt och kreativt och framkalla positiva känslor. Men det framkom också att lärare kan känna sig mer eller mindre pressade att planera för en undervisning som bygger på den allmänna idén om en matematikundervisning som de själva inte riktigt tror på.

– Utöver aktörer med formell makt över lärarnas planering, det vill säga skolledare och skolpolitiker, finns också aktörer med informell makt. Det kan vara både kollegor, föräldrar och elever och just den allmänna idén eller synen på matematikämnet. Den sistnämnda aktören påverkar i sin tur samtliga aktörer, såväl formella som informella.

– Den allmänna idén om matematikundervisning har över tid har glidit mot ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar. Intressant är också att dessa prestationer, bedömningar och mätningar på senare år tenderar att vara av intresse inte bara för individen utan också för nationen. Samtidigt finns ett parallellt spår som visar att matematikundervisning blivit mer och mer varierad.

Vad överraskade dig?

– Framför allt den stora variation som ryms inom planering. Men också att känslor spelar så stor roll i planeringsprocessen. En överraskning var även att den allmänna idén om matematikundervisning påverkar ända in i klassrummet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att den kan bidra till diskussioner och reflektioner bland lärare men även skolledare och skolpolitiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-09-24 08:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-29 15:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.