Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process, svår att avgränsa. Det konstaterar Helena Grundén som synliggör en allmän idé om matematikundervisning och hur den påverkar lärare.

Helena Grundén
Helena Grundén

Född 1968
Bor i Borlänge

Disputerade 2020-09-14
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Mathematics teaching through the lens of planning: actors, structures, and power

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har tidigare undervisat matematik på högstadiet. I den rollen upplevde jag att det fanns många olika idéer om matematikläraruppdraget. En särskild händelse som gick djupt i mig var när en skolledare frågade mig hur det gick med undervisningen i en grupp med elever som saknade betyg. När jag berättade att de inte skulle nå upp till godkänd nivå inför jullovet men troligtvis till vårterminen, sa min chef att ”måste de förstå så mycket, kan du inte bara lära dem hur de ska göra?” Det här har jag funderat på i många år, vad har vi för föreställningar om matematikundervisningen?

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt matematikundervisningen genom att utforska vad matematiklärare menar med planering av sin undervisning. Vad, var, när och hur planerar lärarna och vilka utomstående aktörer påverkar lärarnas planering? Den här delen av avhandlingen bygger på intervjuer med sex lärare från olika stadier och skolor spridda över hela landet samt fokusgruppsdiskussioner med 27 andra lärare i sex olika grupper. I både intervjuerna och fokusgruppen framkom att det finns en allmän idé eller syn på matematikämnet som påverkar lärarna i deras planering.  För att få ett tydligare bild av hur idén ser ut och har förändrats över tid har jag sett nyhetsmedia som en representant för den allmänna debatten och tillsammans med en kollega granskat cirka 150 nyhets- och debattartiklar från år 1992 fram till år 2017.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärare har otroligt många olika tankar om vad de menar med planering – allt från att handgripligen sitta vid skrivbordet och arbeta fram uppgifter till whiteboardtavlan, laminera plastkort till mer abstrakt reflektion under en skogspromenad. Planering är med andra ord en process som är svår att avgränsa. Resultaten visar också att känslor är en viktig del. Att planera kan vara roligt och kreativt och framkalla positiva känslor. Men det framkom också att lärare kan känna sig mer eller mindre pressade att planera för en undervisning som bygger på den allmänna idén om en matematikundervisning som de själva inte riktigt tror på.

– Utöver aktörer med formell makt över lärarnas planering, det vill säga skolledare och skolpolitiker, finns också aktörer med informell makt. Det kan vara både kollegor, föräldrar och elever och just den allmänna idén eller synen på matematikämnet. Den sistnämnda aktören påverkar i sin tur samtliga aktörer, såväl formella som informella.

– Den allmänna idén om matematikundervisning har över tid har glidit mot ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar. Intressant är också att dessa prestationer, bedömningar och mätningar på senare år tenderar att vara av intresse inte bara för individen utan också för nationen. Samtidigt finns ett parallellt spår som visar att matematikundervisning blivit mer och mer varierad.

Vad överraskade dig?

– Framför allt den stora variation som ryms inom planering. Men också att känslor spelar så stor roll i planeringsprocessen. En överraskning var även att den allmänna idén om matematikundervisning påverkar ända in i klassrummet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att den kan bidra till diskussioner och reflektioner bland lärare men även skolledare och skolpolitiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-09-24 08:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-29 15:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

När reformen med betygsintagning infördes till kommunala gymnasieskolor i Stockholm fick det en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9, enligt Lucas Tilleys avhandling.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.