Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process, svår att avgränsa. Det konstaterar Helena Grundén som synliggör en allmän idé om matematikundervisning och hur den påverkar lärare.

Helena Grundén
Helena Grundén

Född 1968
Bor i Borlänge

Disputerade 2020-09-14
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Mathematics teaching through the lens of planning: actors, structures, and power

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har tidigare undervisat matematik på högstadiet. I den rollen upplevde jag att det fanns många olika idéer om matematikläraruppdraget. En särskild händelse som gick djupt i mig var när en skolledare frågade mig hur det gick med undervisningen i en grupp med elever som saknade betyg. När jag berättade att de inte skulle nå upp till godkänd nivå inför jullovet men troligtvis till vårterminen, sa min chef att ”måste de förstå så mycket, kan du inte bara lära dem hur de ska göra?” Det här har jag funderat på i många år, vad har vi för föreställningar om matematikundervisningen?

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt matematikundervisningen genom att utforska vad matematiklärare menar med planering av sin undervisning. Vad, var, när och hur planerar lärarna och vilka utomstående aktörer påverkar lärarnas planering? Den här delen av avhandlingen bygger på intervjuer med sex lärare från olika stadier och skolor spridda över hela landet samt fokusgruppsdiskussioner med 27 andra lärare i sex olika grupper. I både intervjuerna och fokusgruppen framkom att det finns en allmän idé eller syn på matematikämnet som påverkar lärarna i deras planering.  För att få ett tydligare bild av hur idén ser ut och har förändrats över tid har jag sett nyhetsmedia som en representant för den allmänna debatten och tillsammans med en kollega granskat cirka 150 nyhets- och debattartiklar från år 1992 fram till år 2017.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärare har otroligt många olika tankar om vad de menar med planering – allt från att handgripligen sitta vid skrivbordet och arbeta fram uppgifter till whiteboardtavlan, laminera plastkort till mer abstrakt reflektion under en skogspromenad. Planering är med andra ord en process som är svår att avgränsa. Resultaten visar också att känslor är en viktig del. Att planera kan vara roligt och kreativt och framkalla positiva känslor. Men det framkom också att lärare kan känna sig mer eller mindre pressade att planera för en undervisning som bygger på den allmänna idén om en matematikundervisning som de själva inte riktigt tror på.

– Utöver aktörer med formell makt över lärarnas planering, det vill säga skolledare och skolpolitiker, finns också aktörer med informell makt. Det kan vara både kollegor, föräldrar och elever och just den allmänna idén eller synen på matematikämnet. Den sistnämnda aktören påverkar i sin tur samtliga aktörer, såväl formella som informella.

– Den allmänna idén om matematikundervisning har över tid har glidit mot ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar. Intressant är också att dessa prestationer, bedömningar och mätningar på senare år tenderar att vara av intresse inte bara för individen utan också för nationen. Samtidigt finns ett parallellt spår som visar att matematikundervisning blivit mer och mer varierad.

Vad överraskade dig?

– Framför allt den stora variation som ryms inom planering. Men också att känslor spelar så stor roll i planeringsprocessen. En överraskning var även att den allmänna idén om matematikundervisning påverkar ända in i klassrummet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att den kan bidra till diskussioner och reflektioner bland lärare men även skolledare och skolpolitiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-09-24 08:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-29 15:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Ta del av aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön

I denna AMM-rapport presenteras åtgärdsförslag som syftar till att förbättra skolledares arbetsmiljö. Vi bedömer att de föreslagna åtgärderna kan användas till att främja skolledares hälsa och deras förutsättningar att verka i sin ledarroll, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Grundskolan har svårt att ta hand om individintegrerade elever

Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ska få gå i den vanliga skolan om de vill. Men det är svårt för dem att få rätt stöd. Därför måste de kanske gå i särskolan även om de inte vill. (s. 10-11)