Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process, svår att avgränsa. Det konstaterar Helena Grundén som synliggör en allmän idé om matematikundervisning och hur den påverkar lärare.

Helena Grundén
Helena Grundén

Född 1968
Bor i Borlänge

Disputerade 2020-09-14
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Mathematics teaching through the lens of planning: actors, structures, and power

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har tidigare undervisat matematik på högstadiet. I den rollen upplevde jag att det fanns många olika idéer om matematikläraruppdraget. En särskild händelse som gick djupt i mig var när en skolledare frågade mig hur det gick med undervisningen i en grupp med elever som saknade betyg. När jag berättade att de inte skulle nå upp till godkänd nivå inför jullovet men troligtvis till vårterminen, sa min chef att ”måste de förstå så mycket, kan du inte bara lära dem hur de ska göra?” Det här har jag funderat på i många år, vad har vi för föreställningar om matematikundervisningen?

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt matematikundervisningen genom att utforska vad matematiklärare menar med planering av sin undervisning. Vad, var, när och hur planerar lärarna och vilka utomstående aktörer påverkar lärarnas planering? Den här delen av avhandlingen bygger på intervjuer med sex lärare från olika stadier och skolor spridda över hela landet samt fokusgruppsdiskussioner med 27 andra lärare i sex olika grupper. I både intervjuerna och fokusgruppen framkom att det finns en allmän idé eller syn på matematikämnet som påverkar lärarna i deras planering.  För att få ett tydligare bild av hur idén ser ut och har förändrats över tid har jag sett nyhetsmedia som en representant för den allmänna debatten och tillsammans med en kollega granskat cirka 150 nyhets- och debattartiklar från år 1992 fram till år 2017.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärare har otroligt många olika tankar om vad de menar med planering – allt från att handgripligen sitta vid skrivbordet och arbeta fram uppgifter till whiteboardtavlan, laminera plastkort till mer abstrakt reflektion under en skogspromenad. Planering är med andra ord en process som är svår att avgränsa. Resultaten visar också att känslor är en viktig del. Att planera kan vara roligt och kreativt och framkalla positiva känslor. Men det framkom också att lärare kan känna sig mer eller mindre pressade att planera för en undervisning som bygger på den allmänna idén om en matematikundervisning som de själva inte riktigt tror på.

– Utöver aktörer med formell makt över lärarnas planering, det vill säga skolledare och skolpolitiker, finns också aktörer med informell makt. Det kan vara både kollegor, föräldrar och elever och just den allmänna idén eller synen på matematikämnet. Den sistnämnda aktören påverkar i sin tur samtliga aktörer, såväl formella som informella.

– Den allmänna idén om matematikundervisning har över tid har glidit mot ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar. Intressant är också att dessa prestationer, bedömningar och mätningar på senare år tenderar att vara av intresse inte bara för individen utan också för nationen. Samtidigt finns ett parallellt spår som visar att matematikundervisning blivit mer och mer varierad.

Vad överraskade dig?

– Framför allt den stora variation som ryms inom planering. Men också att känslor spelar så stor roll i planeringsprocessen. En överraskning var även att den allmänna idén om matematikundervisning påverkar ända in i klassrummet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att den kan bidra till diskussioner och reflektioner bland lärare men även skolledare och skolpolitiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-09-24 08:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-29 15:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!