Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroboken som det var tänkt – ibland tränar de till och med på ett annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen. Det visar Malin Norbergs avhandling.

Malin Norberg
Malin Norberg

Född 1975
Bor i Timrå

Disputerade 2020-05-29
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Från design till meningsskapande: En multimodal studie om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av lärande, jag tror att det hänger ihop med att jag är en nyfiken person. Intresset för barns matematiklärande väcktes när jag var lärarstudent, dessutom har jag jobbat tolv år som grundskollärare och tyckte att det var roligast att undervisa i matte. När jag blev antagen som doktorand var det ganska naturligt att fokusera på matematikläroboken eftersom den är en central del i matematikundervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1. Jag har gjort två studier, en läroboksstudie och en studie som bygger på ett videomaterial där jag har analyserat elevernas arbete med att skapa mening i arbetet med matematikläroboken. Jag har å ena sidan studerat vad läroboken är designad att erbjuda eleverna. Å andra sidan har jag tittat på elevernas meningsskapande, vad det är de tar fasta på och hur de använder matteboken.

– Teoretiskt utgår jag från ett designorienterat multimodalt perspektiv, där meningsskapande är centralt. Det hänger ihop med kommunikation och människors vilja att förstå varandra och att skapa mening. När man tittar på meningsskapande och kommunikation så tittar man på alla olika uttrycksformer som människan använder. När man pratar i telefon så blir det en typ av kommunikation, när man träffas kan man även läsa någons gester. I matteboken fokuserade jag på bilder, de skrivna orden och de matematiska symbolerna. I de digitala läromedlen blev det ytterligare uttrycksformer.

– I läroboksstudien har jag gjort två analyser, dels har jag gjort en kartläggning av alla läroboksserier för årskurs 1, sjutton olika läromedel. Jag har avgränsat mig till subtraktion för att kunna få en bild av hur svenska läromedel ser ut generellt. Dels valde jag ut två till fyra sidor från varje läroboksserie och gjorde en djupanalys och tittade på det multimodala – vad bilden, skriften och de matematiska symbolerna ger för information. I den andra studien har jag filmat arton elever i årskurs 1 när de jobbar med sidor ur sin matematiklärobok som jag har valt ut, som handlar om subtraktion. Där såg jag att bilderna var särskilt intressanta, det gjorde att jag i en av artiklarna har ett särskilt fokus på bilderna i matteböckerna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har sett att matematikläroboken är komplex och att den kan vara utmanande att arbeta med. Att elevernas meningsskapande inte alltid stämmer överens med det som var övningens syfte. Eleverna tränar ibland på ett annat matematikinnehåll än vad övningen designats att erbjuda. Något annat som jag såg var att de matematiska symbolerna, siffrorna, har en särställning redan i årskurs 1. Det fanns elever som exempelvis uttryckte att bilder är för de som inte är så bra på matte och att det är eftersträvansvärt att endast använda siffrorna. Det finns en risk att det kan leda till att elever som inte känner sig trygga att använda matematiska symboler eller siffror när de är 7-8 år kan uppleva sig som i lägre grad matematiska, att matematik inte är något för dem. Det är oroande. Vi behöver sträva efter att ha en matematikundervisning där alla barn känner att de är matematiska. Jag tänker att alla människor är matematiska, men man måste få upptäcka på vilket sätt. Det långsiktiga målet är att alla barn ska vara trygga att använda siffror, men när man är 7-8 år anser jag att man ska få uttrycka matematik på det sätt som man känner sig trygg. Mina resultat visar också att bilderna ibland kan innehålla information som inte behövs, som eleverna kanske tar fasta på och ger mening som kanske inte var det som var syftet med övningen.

Vad överraskade dig?

– Att bilderna sågs som en uttrycksform för de som inte är så bra på matte. Det gjorde mig både överraskad och bekymrad eftersom det kan begränsa eleverna. Om de tänker så kan de gå miste om lärtillfällen. Något annat som också överraskade mig var att rörliga bilder användes i ganska liten utsträckning i de digitala läroboksserierna. Det matematikområdet som jag tittade på, subtraktion, skulle passa väldigt bra att visa med rörliga bilder. Det är ju en begränsning i en vanlig tryckt lärobok som man ganska enkelt kan visa i en digital lärobok. Men jag måste lägga till att den kartläggning som jag gjorde sträcker sig fram till 2017, så det har ju kommit ut nya läromedel sedan dess.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas förstås att lärare ska ha nytta av resultaten, men även läroboksförfattare och lärarutbildare. Avhandlingen ger kunskap om elevers individuella arbete med matematikläroböcker, och det tänker jag kan vara stöttande när lärare ska planera och genomföra undervisning eftersom matteboken används mycket. Jag skriver fram en del indikationer på hur man kan utveckla matematikläroböcker, särskilt med fokus på subtraktion, som kan vara av intresse för läroboksförfattare. Till exempel visar mina resultat att det ibland finns information som kan vilseleda eleverna och att de kan lösa övningar utan att upptäcka vilken matematik som var tänkt att upptäckas.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-08-28 13:21 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-10-23 17:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

5 tips: Sådan undgår du udbrændthed på jobbet

Udbrændthed er et alvorligt problem, som fortjener al vores opmærksomhed, skriver forsker. Særligt udfordrede grupper under pandemien var lærere og sundhedspersonale.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.