Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroboken som det var tänkt – ibland tränar de till och med på ett annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen. Det visar Malin Norbergs avhandling.

Malin Norberg
Malin Norberg

Född 1975
Bor i Timrå

Disputerade 2020-05-29
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Från design till meningsskapande: En multimodal studie om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av lärande, jag tror att det hänger ihop med att jag är en nyfiken person. Intresset för barns matematiklärande väcktes när jag var lärarstudent, dessutom har jag jobbat tolv år som grundskollärare och tyckte att det var roligast att undervisa i matte. När jag blev antagen som doktorand var det ganska naturligt att fokusera på matematikläroboken eftersom den är en central del i matematikundervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1. Jag har gjort två studier, en läroboksstudie och en studie som bygger på ett videomaterial där jag har analyserat elevernas arbete med att skapa mening i arbetet med matematikläroboken. Jag har å ena sidan studerat vad läroboken är designad att erbjuda eleverna. Å andra sidan har jag tittat på elevernas meningsskapande, vad det är de tar fasta på och hur de använder matteboken.

– Teoretiskt utgår jag från ett designorienterat multimodalt perspektiv, där meningsskapande är centralt. Det hänger ihop med kommunikation och människors vilja att förstå varandra och att skapa mening. När man tittar på meningsskapande och kommunikation så tittar man på alla olika uttrycksformer som människan använder. När man pratar i telefon så blir det en typ av kommunikation, när man träffas kan man även läsa någons gester. I matteboken fokuserade jag på bilder, de skrivna orden och de matematiska symbolerna. I de digitala läromedlen blev det ytterligare uttrycksformer.

– I läroboksstudien har jag gjort två analyser, dels har jag gjort en kartläggning av alla läroboksserier för årskurs 1, sjutton olika läromedel. Jag har avgränsat mig till subtraktion för att kunna få en bild av hur svenska läromedel ser ut generellt. Dels valde jag ut två till fyra sidor från varje läroboksserie och gjorde en djupanalys och tittade på det multimodala – vad bilden, skriften och de matematiska symbolerna ger för information. I den andra studien har jag filmat arton elever i årskurs 1 när de jobbar med sidor ur sin matematiklärobok som jag har valt ut, som handlar om subtraktion. Där såg jag att bilderna var särskilt intressanta, det gjorde att jag i en av artiklarna har ett särskilt fokus på bilderna i matteböckerna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har sett att matematikläroboken är komplex och att den kan vara utmanande att arbeta med. Att elevernas meningsskapande inte alltid stämmer överens med det som var övningens syfte. Eleverna tränar ibland på ett annat matematikinnehåll än vad övningen designats att erbjuda. Något annat som jag såg var att de matematiska symbolerna, siffrorna, har en särställning redan i årskurs 1. Det fanns elever som exempelvis uttryckte att bilder är för de som inte är så bra på matte och att det är eftersträvansvärt att endast använda siffrorna. Det finns en risk att det kan leda till att elever som inte känner sig trygga att använda matematiska symboler eller siffror när de är 7-8 år kan uppleva sig som i lägre grad matematiska, att matematik inte är något för dem. Det är oroande. Vi behöver sträva efter att ha en matematikundervisning där alla barn känner att de är matematiska. Jag tänker att alla människor är matematiska, men man måste få upptäcka på vilket sätt. Det långsiktiga målet är att alla barn ska vara trygga att använda siffror, men när man är 7-8 år anser jag att man ska få uttrycka matematik på det sätt som man känner sig trygg. Mina resultat visar också att bilderna ibland kan innehålla information som inte behövs, som eleverna kanske tar fasta på och ger mening som kanske inte var det som var syftet med övningen.

Vad överraskade dig?

– Att bilderna sågs som en uttrycksform för de som inte är så bra på matte. Det gjorde mig både överraskad och bekymrad eftersom det kan begränsa eleverna. Om de tänker så kan de gå miste om lärtillfällen. Något annat som också överraskade mig var att rörliga bilder användes i ganska liten utsträckning i de digitala läroboksserierna. Det matematikområdet som jag tittade på, subtraktion, skulle passa väldigt bra att visa med rörliga bilder. Det är ju en begränsning i en vanlig tryckt lärobok som man ganska enkelt kan visa i en digital lärobok. Men jag måste lägga till att den kartläggning som jag gjorde sträcker sig fram till 2017, så det har ju kommit ut nya läromedel sedan dess.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas förstås att lärare ska ha nytta av resultaten, men även läroboksförfattare och lärarutbildare. Avhandlingen ger kunskap om elevers individuella arbete med matematikläroböcker, och det tänker jag kan vara stöttande när lärare ska planera och genomföra undervisning eftersom matteboken används mycket. Jag skriver fram en del indikationer på hur man kan utveckla matematikläroböcker, särskilt med fokus på subtraktion, som kan vara av intresse för läroboksförfattare. Till exempel visar mina resultat att det ibland finns information som kan vilseleda eleverna och att de kan lösa övningar utan att upptäcka vilken matematik som var tänkt att upptäckas.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-08-28 13:21 av John Miller
Sidan uppdaterades 2020-09-18 16:01 av John Miller


Relaterat

Matematik Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Ta del av aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Specialpedagogik Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik och bemötande av elever i behov av särskilt stöd. Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt praktiknära exempel på hur du kan arbeta i klassrummet.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.