Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroboken som det var tänkt – ibland tränar de till och med på ett annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen. Det visar Malin Norbergs avhandling.

Malin Norberg
Malin Norberg

Född 1975
Bor i Timrå

Disputerade 2020-05-29
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Från design till meningsskapande: En multimodal studie om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av lärande, jag tror att det hänger ihop med att jag är en nyfiken person. Intresset för barns matematiklärande väcktes när jag var lärarstudent, dessutom har jag jobbat tolv år som grundskollärare och tyckte att det var roligast att undervisa i matte. När jag blev antagen som doktorand var det ganska naturligt att fokusera på matematikläroboken eftersom den är en central del i matematikundervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1. Jag har gjort två studier, en läroboksstudie och en studie som bygger på ett videomaterial där jag har analyserat elevernas arbete med att skapa mening i arbetet med matematikläroboken. Jag har å ena sidan studerat vad läroboken är designad att erbjuda eleverna. Å andra sidan har jag tittat på elevernas meningsskapande, vad det är de tar fasta på och hur de använder matteboken.

– Teoretiskt utgår jag från ett designorienterat multimodalt perspektiv, där meningsskapande är centralt. Det hänger ihop med kommunikation och människors vilja att förstå varandra och att skapa mening. När man tittar på meningsskapande och kommunikation så tittar man på alla olika uttrycksformer som människan använder. När man pratar i telefon så blir det en typ av kommunikation, när man träffas kan man även läsa någons gester. I matteboken fokuserade jag på bilder, de skrivna orden och de matematiska symbolerna. I de digitala läromedlen blev det ytterligare uttrycksformer.

– I läroboksstudien har jag gjort två analyser, dels har jag gjort en kartläggning av alla läroboksserier för årskurs 1, sjutton olika läromedel. Jag har avgränsat mig till subtraktion för att kunna få en bild av hur svenska läromedel ser ut generellt. Dels valde jag ut två till fyra sidor från varje läroboksserie och gjorde en djupanalys och tittade på det multimodala – vad bilden, skriften och de matematiska symbolerna ger för information. I den andra studien har jag filmat arton elever i årskurs 1 när de jobbar med sidor ur sin matematiklärobok som jag har valt ut, som handlar om subtraktion. Där såg jag att bilderna var särskilt intressanta, det gjorde att jag i en av artiklarna har ett särskilt fokus på bilderna i matteböckerna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har sett att matematikläroboken är komplex och att den kan vara utmanande att arbeta med. Att elevernas meningsskapande inte alltid stämmer överens med det som var övningens syfte. Eleverna tränar ibland på ett annat matematikinnehåll än vad övningen designats att erbjuda. Något annat som jag såg var att de matematiska symbolerna, siffrorna, har en särställning redan i årskurs 1. Det fanns elever som exempelvis uttryckte att bilder är för de som inte är så bra på matte och att det är eftersträvansvärt att endast använda siffrorna. Det finns en risk att det kan leda till att elever som inte känner sig trygga att använda matematiska symboler eller siffror när de är 7-8 år kan uppleva sig som i lägre grad matematiska, att matematik inte är något för dem. Det är oroande. Vi behöver sträva efter att ha en matematikundervisning där alla barn känner att de är matematiska. Jag tänker att alla människor är matematiska, men man måste få upptäcka på vilket sätt. Det långsiktiga målet är att alla barn ska vara trygga att använda siffror, men när man är 7-8 år anser jag att man ska få uttrycka matematik på det sätt som man känner sig trygg. Mina resultat visar också att bilderna ibland kan innehålla information som inte behövs, som eleverna kanske tar fasta på och ger mening som kanske inte var det som var syftet med övningen.

Vad överraskade dig?

– Att bilderna sågs som en uttrycksform för de som inte är så bra på matte. Det gjorde mig både överraskad och bekymrad eftersom det kan begränsa eleverna. Om de tänker så kan de gå miste om lärtillfällen. Något annat som också överraskade mig var att rörliga bilder användes i ganska liten utsträckning i de digitala läroboksserierna. Det matematikområdet som jag tittade på, subtraktion, skulle passa väldigt bra att visa med rörliga bilder. Det är ju en begränsning i en vanlig tryckt lärobok som man ganska enkelt kan visa i en digital lärobok. Men jag måste lägga till att den kartläggning som jag gjorde sträcker sig fram till 2017, så det har ju kommit ut nya läromedel sedan dess.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas förstås att lärare ska ha nytta av resultaten, men även läroboksförfattare och lärarutbildare. Avhandlingen ger kunskap om elevers individuella arbete med matematikläroböcker, och det tänker jag kan vara stöttande när lärare ska planera och genomföra undervisning eftersom matteboken används mycket. Jag skriver fram en del indikationer på hur man kan utveckla matematikläroböcker, särskilt med fokus på subtraktion, som kan vara av intresse för läroboksförfattare. Till exempel visar mina resultat att det ibland finns information som kan vilseleda eleverna och att de kan lösa övningar utan att upptäcka vilken matematik som var tänkt att upptäckas.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-08-28 13:21 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-10-23 17:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen och stärker den pedagogiska relationen med eleverna. Det visar Ola Henricssons avhandling om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

De tar sången till nya höjder

I Kulans förskola sjungs det i alla möjliga sammanhang. På promenaden, vid matteinlärningen, vid teman och projekt. Pedagogerna har gått på kurs och lärt sig att sjunga på barnens villkor – i ljusa tonarter.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.