Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroboken som det var tänkt – ibland tränar de till och med på ett annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen. Det visar Malin Norbergs avhandling.

Malin Norberg
Malin Norberg

Född 1975
Bor i Timrå

Disputerade 2020-05-29
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Från design till meningsskapande: En multimodal studie om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av lärande, jag tror att det hänger ihop med att jag är en nyfiken person. Intresset för barns matematiklärande väcktes när jag var lärarstudent, dessutom har jag jobbat tolv år som grundskollärare och tyckte att det var roligast att undervisa i matte. När jag blev antagen som doktorand var det ganska naturligt att fokusera på matematikläroboken eftersom den är en central del i matematikundervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1. Jag har gjort två studier, en läroboksstudie och en studie som bygger på ett videomaterial där jag har analyserat elevernas arbete med att skapa mening i arbetet med matematikläroboken. Jag har å ena sidan studerat vad läroboken är designad att erbjuda eleverna. Å andra sidan har jag tittat på elevernas meningsskapande, vad det är de tar fasta på och hur de använder matteboken.

– Teoretiskt utgår jag från ett designorienterat multimodalt perspektiv, där meningsskapande är centralt. Det hänger ihop med kommunikation och människors vilja att förstå varandra och att skapa mening. När man tittar på meningsskapande och kommunikation så tittar man på alla olika uttrycksformer som människan använder. När man pratar i telefon så blir det en typ av kommunikation, när man träffas kan man även läsa någons gester. I matteboken fokuserade jag på bilder, de skrivna orden och de matematiska symbolerna. I de digitala läromedlen blev det ytterligare uttrycksformer.

– I läroboksstudien har jag gjort två analyser, dels har jag gjort en kartläggning av alla läroboksserier för årskurs 1, sjutton olika läromedel. Jag har avgränsat mig till subtraktion för att kunna få en bild av hur svenska läromedel ser ut generellt. Dels valde jag ut två till fyra sidor från varje läroboksserie och gjorde en djupanalys och tittade på det multimodala – vad bilden, skriften och de matematiska symbolerna ger för information. I den andra studien har jag filmat arton elever i årskurs 1 när de jobbar med sidor ur sin matematiklärobok som jag har valt ut, som handlar om subtraktion. Där såg jag att bilderna var särskilt intressanta, det gjorde att jag i en av artiklarna har ett särskilt fokus på bilderna i matteböckerna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har sett att matematikläroboken är komplex och att den kan vara utmanande att arbeta med. Att elevernas meningsskapande inte alltid stämmer överens med det som var övningens syfte. Eleverna tränar ibland på ett annat matematikinnehåll än vad övningen designats att erbjuda. Något annat som jag såg var att de matematiska symbolerna, siffrorna, har en särställning redan i årskurs 1. Det fanns elever som exempelvis uttryckte att bilder är för de som inte är så bra på matte och att det är eftersträvansvärt att endast använda siffrorna. Det finns en risk att det kan leda till att elever som inte känner sig trygga att använda matematiska symboler eller siffror när de är 7-8 år kan uppleva sig som i lägre grad matematiska, att matematik inte är något för dem. Det är oroande. Vi behöver sträva efter att ha en matematikundervisning där alla barn känner att de är matematiska. Jag tänker att alla människor är matematiska, men man måste få upptäcka på vilket sätt. Det långsiktiga målet är att alla barn ska vara trygga att använda siffror, men när man är 7-8 år anser jag att man ska få uttrycka matematik på det sätt som man känner sig trygg. Mina resultat visar också att bilderna ibland kan innehålla information som inte behövs, som eleverna kanske tar fasta på och ger mening som kanske inte var det som var syftet med övningen.

Vad överraskade dig?

– Att bilderna sågs som en uttrycksform för de som inte är så bra på matte. Det gjorde mig både överraskad och bekymrad eftersom det kan begränsa eleverna. Om de tänker så kan de gå miste om lärtillfällen. Något annat som också överraskade mig var att rörliga bilder användes i ganska liten utsträckning i de digitala läroboksserierna. Det matematikområdet som jag tittade på, subtraktion, skulle passa väldigt bra att visa med rörliga bilder. Det är ju en begränsning i en vanlig tryckt lärobok som man ganska enkelt kan visa i en digital lärobok. Men jag måste lägga till att den kartläggning som jag gjorde sträcker sig fram till 2017, så det har ju kommit ut nya läromedel sedan dess.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas förstås att lärare ska ha nytta av resultaten, men även läroboksförfattare och lärarutbildare. Avhandlingen ger kunskap om elevers individuella arbete med matematikläroböcker, och det tänker jag kan vara stöttande när lärare ska planera och genomföra undervisning eftersom matteboken används mycket. Jag skriver fram en del indikationer på hur man kan utveckla matematikläroböcker, särskilt med fokus på subtraktion, som kan vara av intresse för läroboksförfattare. Till exempel visar mina resultat att det ibland finns information som kan vilseleda eleverna och att de kan lösa övningar utan att upptäcka vilken matematik som var tänkt att upptäckas.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-08-28 13:21 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-10-23 17:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.