Matematisk dialog utvecklar matematikundervisningen

Genom att ställa specifika frågor med matematiskt innehåll kan lärare inkludera alla elever och göra dem mer aktiva i matematikundervisningen. Det visar Marie Sjöblom, som har forskat om hur gymnasielärare i matematik kan främja matematisk dialog.

Marie Sjöblom
Marie Sjöblom

Bor i Malmö
Född år 1976

Disputerade 2022-02-21
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Promoting mathematical dialogue – students' and teachers' listening, questioning and participation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som matematiklärare i ganska många år och jag har också varit handledare i matematiklyftet. I båda rollerna så har dialog i klassrummet, hur man pratar som en del i matematikundervisningen, varit viktigt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur gymnasielärare i matematik tillsammans kan främja matematisk dialog. I studien har vi haft fokus på lyssnande, på att ställa frågor och på att inkludera elever och få dem att delta aktivt i matematikundervisningen genom matematisk dialog. Jag har samarbetat med fyra lärare under ett helt år och vi har tillsammans jobbat med Educational Design Research (EDR), där man arbetar i en cyklisk process med tre faser. Den första fasen handlar om analys, där man utforskar vad som händer i klassrummet. I den andra fasen jobbar man med design, och provar olika saker i klassrummet och i den tredje fasen utvärderar man och reflekterar över det som man har gjort. I studien genomförde vi tre cykler tillsammans.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten handlar om matematiska frågor och hur lärare kan arbeta med dem. Vi kunde se att det är viktigt att ställa specifika frågor med matematiskt innehåll till eleverna, i stället för att exempelvis bara fråga ”Hur går det?”. Det handlar också om hur man som lärare kan hjälpa till att involvera alla elever. Där visar resultaten att frågor och matematisk dialog kan hjälpa till att inkludera alla elever och göra dem aktiva i matematikundervisningen. Det är också viktigt med ett aktivt lyssnande, och jag har utvecklat ett ramverk som kallas produktivt lyssnande. I ramverket är elever villiga att lyssna på andra, men vill också få andra att lyssna på dem själva.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att jag skulle ha mer fokus på flerspråkighet i avhandlingen. Jag har gjort undersökningen i två delar, där den första är en licentiatavhandling som jag gjorde i ett flerspråkigt klassrum. Därför trodde jag att det skulle vara mycket fokus på flerspråkighet, och på hur man kan stötta eleverna språkligt. Men vi behövde börja med att få eleverna att lyssna på varandra och vara nyfikna på varandras tänkande, oavsett språk.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att elever kan ha nytta av dem, om lärare utvecklar sin undervisning och hur de använder matematisk dialog. Lärare kan ha nytta av dem om de är nyfikna på hur man kan arbeta för att få in mer matematisk dialog i sin undervisning.

– Jag har ett kapitel i avhandlingen som handlar om samarbete mellan forskare och lärare, och hur man kan använda Educational Design Research som metod för att utveckla undervisningen. Det handlar mer om skolutveckling och praktiknära forskning, och om hur lärare och forskare behöver varandra eftersom man bidrar med olika saker i forskningsprojekt. Så det är inte specifikt kopplat till matematikdidaktik. Jag vill också passa på att lyfta lärare, jag hade inte kunnat göra det här projektet om jag inte hade fått samarbeta med dem. Det handlar inte om komma ut och göra forskning på lärare, snarare att göra det tillsammans med dem, och det har varit viktigt för mig.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-03-17 16:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Biologi

Välkommen på Skolportens konferens i biologi för högstadiet och gymnasiet. Inspirerande föreläsningar med ny didaktisk forskning för dig som undervisar i biologi/naturkunskap. Delta i Stockholm 26–27 sept eller via webbkonferensen 3–21 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 aug!

Få bevisrelaterade uppgifter i matematikböcker på gymnasieskolan

Matematisk bevisföring upplevs ofta som svårt. Men läromedel i matematik erbjuder få tillfällen för gymnasieelever att lära sig det, visar Andreas Bergwalls avhandling.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!