Matematisk dialog utvecklar matematikundervisningen

Genom att ställa specifika frågor med matematiskt innehåll kan lärare inkludera alla elever och göra dem mer aktiva i matematikundervisningen. Det visar Marie Sjöblom, som har forskat om hur gymnasielärare i matematik kan främja matematisk dialog.

Marie Sjöblom
Marie Sjöblom

Bor i Malmö
Född år 1976

Disputerade 2022-02-21
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Promoting mathematical dialogue – students' and teachers' listening, questioning and participation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som matematiklärare i ganska många år och jag har också varit handledare i matematiklyftet. I båda rollerna så har dialog i klassrummet, hur man pratar som en del i matematikundervisningen, varit viktigt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur gymnasielärare i matematik tillsammans kan främja matematisk dialog. I studien har vi haft fokus på lyssnande, på att ställa frågor och på att inkludera elever och få dem att delta aktivt i matematikundervisningen genom matematisk dialog. Jag har samarbetat med fyra lärare under ett helt år och vi har tillsammans jobbat med Educational Design Research (EDR), där man arbetar i en cyklisk process med tre faser. Den första fasen handlar om analys, där man utforskar vad som händer i klassrummet. I den andra fasen jobbar man med design, och provar olika saker i klassrummet och i den tredje fasen utvärderar man och reflekterar över det som man har gjort. I studien genomförde vi tre cykler tillsammans.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten handlar om matematiska frågor och hur lärare kan arbeta med dem. Vi kunde se att det är viktigt att ställa specifika frågor med matematiskt innehåll till eleverna, i stället för att exempelvis bara fråga ”Hur går det?”. Det handlar också om hur man som lärare kan hjälpa till att involvera alla elever. Där visar resultaten att frågor och matematisk dialog kan hjälpa till att inkludera alla elever och göra dem aktiva i matematikundervisningen. Det är också viktigt med ett aktivt lyssnande, och jag har utvecklat ett ramverk som kallas produktivt lyssnande. I ramverket är elever villiga att lyssna på andra, men vill också få andra att lyssna på dem själva.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att jag skulle ha mer fokus på flerspråkighet i avhandlingen. Jag har gjort undersökningen i två delar, där den första är en licentiatavhandling som jag gjorde i ett flerspråkigt klassrum. Därför trodde jag att det skulle vara mycket fokus på flerspråkighet, och på hur man kan stötta eleverna språkligt. Men vi behövde börja med att få eleverna att lyssna på varandra och vara nyfikna på varandras tänkande, oavsett språk.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att elever kan ha nytta av dem, om lärare utvecklar sin undervisning och hur de använder matematisk dialog. Lärare kan ha nytta av dem om de är nyfikna på hur man kan arbeta för att få in mer matematisk dialog i sin undervisning.

– Jag har ett kapitel i avhandlingen som handlar om samarbete mellan forskare och lärare, och hur man kan använda Educational Design Research som metod för att utveckla undervisningen. Det handlar mer om skolutveckling och praktiknära forskning, och om hur lärare och forskare behöver varandra eftersom man bidrar med olika saker i forskningsprojekt. Så det är inte specifikt kopplat till matematikdidaktik. Jag vill också passa på att lyfta lärare, jag hade inte kunnat göra det här projektet om jag inte hade fått samarbeta med dem. Det handlar inte om komma ut och göra forskning på lärare, snarare att göra det tillsammans med dem, och det har varit viktigt för mig.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-03-17 16:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Biologi

Välkommen på Skolportens konferens i biologi för högstadiet och gymnasiet. Aktuella föreläsare ger dig som undervisar i biologi/naturkunskap ämnesfördjupning, ny didaktisk forskning och inspirerande verktyg. Delta i Stockholm den 26–27 sept eller via webbkonferensen 3–21 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31/8!

Få bevisrelaterade uppgifter i matematikböcker på gymnasieskolan

Matematisk bevisföring upplevs ofta som svårt. Men läromedel i matematik erbjuder få tillfällen för gymnasieelever att lära sig det, visar Andreas Bergwalls avhandling.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.