Matematiska diskussioner utmanar lärare

Problemlösning och matematiska diskussioner utifrån elevernas sätt att tänka är en utmaning för lärare. Maria Larsson har vidareutvecklat en metod som kan ge lärare ökat stöd.

Maria Larsson
Maria Larsson

Född 1975
i Norrköping

Disputerade 2015-12-11
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Orchestrating mathematical whole-class discussions in the problem-solving classroom: Theorizing challenges and support for teachers

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Problemlösning och undervisning har intresserat mig länge. Några år efter att jag arbetat som lärare skrev jag boken ”32 rika problem i matematik” som handlar om hur man kan hjälpa elever att förstå matematiken genom att utgå från elevernas olika sätt att tänka. För lärare är det en stor utmaning att jobba med problemlösningsundervisning och att få till en matematiskt intressant diskussion.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärarens roll i att planera och leda helklassdiskussioner utifrån elevernas olika sätt att tänka kring matematiska problem. Jag har utgått från en modell med fem praktiker som tagits fram av Stein, Smith och kollegor. Den bygger på fem steg som ska skapa en matematiskt givande diskussion kring problemlösning: Att försöka förutse hur eleverna troligen tänker kring ett visst matematiskt problem, att överblicka hur de faktiskt tänker, att välja ut vilka lösningar som ska diskuteras i helklass, att organisera i vilken ordning det ska ske och slutligen att koppla ihop elevernas lösningar med varandra och med centrala idéer i matematiken.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har kommit med förslag på hur modellen med fem praktiker kan utvecklas vidare för att bli ännu mer användbar för lärare. Det handlar om att ge lärare ett ökat stöd för att skapa en argumenterande klassrumskultur där eleverna ställer frågor, argumenterar och hjälper varandra att förstå.

Vad överraskade dig?

– Att vissa lärarhandlingar kan vara så kraftfulla för att skapa en diskussion där eleverna bygger vidare på varandras idéer. Till exempel om läraren inte bara frågar hur de elever som gjort lösningen som diskuteras tänkt, utan även frågar andra elever i klassen hur de tror att de som gjort lösningen kan ha tänkt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som undervisar i matematik samt blivande lärare. Min förhoppning är att fördjupa tankarna kring hur lärare kan använda elevernas olika sätt att tänka för att få en givande diskussion. Genom att förutse elevers lösningar blir det lättare att hantera det som händer under lektionen och leda diskussionen. Lärare blir skickligare på att leda matematiska diskussioner över tid. De lär sig att se mer och även att se fler nyanser.

Annika Larsson Sjöberg

Foto: Anna Helfridsson

Sidan publicerades 2016-01-22 09:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-05-25 14:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Dynamiska matematikprogram kan utveckla matematikundervisningen

Matematik handlar inte endast om att kunna räkna utan även om att kommunicera och resonera kring matematik. Men detta är förmågor som är svåra att fånga i en lärobok. Maria Fahlgren har designat uppgifter för dynamiska matematikprogram som kan hjälpa lärare att komma åt alla förmågor som elever behöver träna i matematik.

Formativ bedömning ökar elevers prestationer i matematik

Om lärare får tid och stöd i sin fortbildning i formativ bedömning kan det ge stora effekter på elevernas undervisning i matematik, visar Catarina Anderssons avhandling.

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser