Medveten kommunikation i klassrummet minskar stress

Ökad kunskap om röst och kommunikation i klassrummet stärker lärares välbefinnande. Det visar en avhandling av Suvi Karjalainen, där hon undersökt effekterna av en lärarfortbildning.

Suvi Karjalainen
Suvi Karjalainen

Född 1979
Bor i Flurkmark

Disputerade 2021-09-16
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Training teacher communication in the classroom. Voice use, body communication and well-being in relation to classroom acoustics.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som logoped vid lärarutbildningen i Umeå och har tidigare arbetat med barn med språkstörningar i språkklasser och även undervisat kring röst och annan icke-verbal kommunikation på polisutbildningen. När jag fick möjlighet att forska om lärare och deras kommunikation tyckte jag att det var en spännande kombination av mina tidigare erfarenheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärares kommunikation i klassrummet. Mer specifikt har jag undersökt effekterna av en fortbildning som 25 lärare på grundskolan i en kommun deltog i. Fortbildningens syfte var att stärka lärarnas kunskaper och arbete kring god röstteknik, att anpassa rösten till ljudmiljön, optimera icke-verbal kommunikation och förbättra språkinlärningsmiljön. Fortbildningen pågick en och en halv timme per vecka under fem veckors tid. Lärarna fick både före och efter fortbildningen göra en självskattning av sin rösthälsa, stress, utbrändhet samt självskattade förmåga. Ett halvår efter avslutad fortbildning samlades lärarna i fokusgrupper för diskussion om hur de arbetade med kommunikation i klassrummet och om fortbildningen hade bidragit till någon förändring. Projektet inleddes med en akustikmätning i samtliga klassrum. Kommunen som ingår i studien hade redan före projektets start börjat akustiksanera skolornas klassrum. Ungefär hälften av lärarna i studien arbetade i akustiksanerade klassrum.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Enkäterna som gjordes före fortbildningen visade att lärarnas välbefinnande var gott. Resultaten visar ändå att lärarna efter fortbildningen hade stärkt sin rösthälsa, skattade lägre stress och utbrändhet och fått en högre tilltro till sin egen förmåga. Vid tiden för fokusgruppssamtalen pekade flera lärare på att de blivit mer medvetna om hur de använder sin röst och icke-verbala kommunikation, genom att exempelvis röra sig mer i klassrummet, en mer medveten andning men också genom att fråga eleverna längst bak om de hör vad läraren säger. Några lärare konstaterade att de verkligen försöker undvika prata samtidigt som de skriver på tavlan. En lärare berättade att hon numera hörde en inre röst när hon skrev på tavlan: ”vänd dig om, vänd dig om”. En annan lärare hade slutat ropa in sina elever från rasten och skaffat en visselpipa i stället. Mätningarna visade att akustiken i klassrummen var relativt bra, även i de icke-sanerade klassrummen. Det som stack ut var bullret från ventilationssystemen.

Vad överraskade dig?

– Utifrån ett forskningsperspektiv är en fortbildning på fem veckor en väldigt kort tid. Därför blev jag glatt överraskad av de positiva och signifikant säkerställda resultat som fortbildningen faktiskt visade. Positivt överraskad blev jag också av lärarnas goda hälsa och välbefinnande, de mådde i stort sett bra, allihop. Samtidigt var detta lite förvånade eftersom annan forskning visar på höga ohälsotal inom lärarkåren.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare själva, att utveckla sin röst och kommunikation i klassrummen tycks öka deras välbefinnande och kan tänkas ha en stärkande effekt på hela yrkesrollen. Intressant är också att även en kort fortbildning som denna ger tydliga resultat. Vidare hoppas jag att skolledare kan ha nytta av den, liksom logopeder som arbetar i skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-09-30 15:17 av John Miller
Sidan uppdaterades 2021-11-08 12:57 av John Miller


Relaterat

Digital kurs! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Digital kurs! Ny som lärare – Lyckade lektioner

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? Med kursen Lyckade lektioner får du planering, struktur och motivation att samspela i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tekniker. Med flexibel start och tydligt upplägg kan du studera, repetera och testa. Kursintyg ingår!

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Helklass och individuellt arbete viktiga förutsättningar för lärande

Elevers lärande i klassrummet är beroende både av gemensamma genomgångar i helklass och individuellt arbete i skolbänken. Det visar Marie Tanners avhandling.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer