Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Hur uppstår tillit i relationen mellan rektor och lärare? Den frågan har Thomas Blom utforskat sin avhandling. Svaren från de båda yrkesgrupperna är överraskande samstämmiga.

Thomas Blom
Thomas Blom

Född 1972
Bor i Skövde

Disputerade 2022-06-17
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Tid för tillit: Kritiska ögonblick i rektorers vardagsarbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som både lärare och rektor i grundskolan och har i båda rollerna ofta funderat över vad det är som leder till ett gott samarbete yrkesgrupperna emellan. Jag har alltid varit intresserad av mellanmänskliga relationer men mitt intresse handlar även om hur rektorers sätt att leda kan ha en inverkan på barns och elevers utveckling och lärande. Dessutom finns det inte så mycket forskning som undersökt båda yrkesgrupperna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare. Avhandlingen bygger på intervjuer med sex rektorer vid olika skolor i olika kommuner och 14 lärare som arbetar vid samma skolor som rektorerna. Rektor och lärare har beskrivit vardagliga situationer där de upplevt tillit i relationen mellan varandra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare som beskrivits har bland annat handlat om situationer där lärares arbetssituation, hälsa och arbete med elever varit i fokus. Det kan exempelvis handla om en lärare som har svårt att hantera sin klass, en elev som har behov av stöd eller befinner sig i en mer personlig svårighet. Resultaten visar att rektorerna möter upp behoven, är aktiva i situationen och samarbetar med lärarna för en lösning. Intervjusvaren visar vidare att både lärare och rektorer upplever att rektorerna rör sig mycket ute i skollokalerna, de syns, interagerar och är snabba på att stötta lärare om så behövs.

– Men det handlar inte bara om vad rektor gör utan också hur rektor agerar och förhåller sig till sina lärare. Att möta lärarna där de är, visa intresse, engagemang, vara lyhörd och lyssna utan att döma är grundläggande för att skapa tillit. Lärarna beskriver det här med ord som ”fingertoppskänsla” och ”stort hjärta”. Tillitsfulla relationer bygger också på att rektor har god kunskap om såväl verksamheten som sin personal. Något som tidigare studier visar är att tillit i relationen mellan rektor och lärare indirekt kan bidra till positiva effekter även på elevernas utveckling och lärande. Sammanfattningsvis bidrar min avhandling ökad medvetenhet och kunskap om att ledarskap handlar mer om vår syn på varandra än på färdiga ledarskapsmodeller.

Vad överraskade dig?

– Att rektorerna och lärarna i studien var så samstämmiga i sin beskrivning av situationerna och handlingar. Men även att tidigare forskning är så begränsad inom just det mellanmänskliga perspektivet på rektors ledarskap i skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Självklart hoppas jag att både lärare och rektorer kan ha det. Men även skolchefer, politiker, skolmyndigheter och ledare överlag inom andra sektorer än skolan. Förhoppningsvis kan resultaten bidra till samtal om ledarskap i skolan, förutsättningar för rektorers ledarskap liksom innehåll och utformning av både rektorsutbildning och lärarutbildning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-07-04 13:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-07-08 13:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Bild för grundskolan

Välkommen till Skolportens konferens om bildundervisning i grundskolan. Aktuell forskning ger dig ämnesfördjupning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm 10–11 nov eller via webbkonferensen 16 nov–2 dec.

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan, på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen. Delta på plats i Stockholm 29–30 september eller via webbkonferensen 10–24 oktober. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 augusti.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Samarbete viktigare än språket för förståelse

Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.

Svenska som andraspråk motverkar inkludering

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro. - Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen "Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser".

Mer kunskap krävs om dyslexi och andraspråksutveckling

Det är svårt för lärarna att göra bedömningar när det gäller tvåspråkiga ungdomars läs- och skrivsvårigheter, det vill säga om de bottnar i dyslexi eller beror på att det är ett andraspråk som de ska tillägna sig. Om detta skriver Christina Hedman i sin avhandling Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

Kvinnliga fysiker inte som andra kvinnor

Sinnebilden av fysikern är man. Yrket har dessutom en tydlig manlig symbolladdning. Trots det anses ämnet vara neutralt. Hur förhåller sig dagens fysikstudenter till detta och hur formar de sin yrkesidentitet? Det är frågor som Anna T Danielsson ställt i sin avhandling om könsneutralitet och mansdominans i fysiken.

Höj statusen på svenska som andraspråk

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”