Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

När lärare och elever talar om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det konstaterar Frida L Nilsson i sin avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Frida L Nilsson
Frida L Nilsson

Bor i Malmö/Kairo
Född år 1987

Disputerade 2022-10-07
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Självklart och oklart – Mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i gymnasieskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– År 2013 fick jag i uppdrag av Forum för levande historia att tillsammans med en kollega kartlägga utbildningsmaterial om mänskliga rättigheter för årskurs 9 och gymnasieskolan. Vi insåg att mänskliga rättigheter inte var särskilt uppmärksammat inom skolforskningen. Vi hittade mycket material från frivilligorganisationer men inga läroböcker om mänskliga rättigheter som historiskt, politiskt, juridiskt och globalt fenomen. Då blev jag intresserad av att undersöka vad lärare och elever pratar om i skolan när de pratar om mänskliga rättigheter – vad mänskliga rättigheter blir i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har haft två arbetsfrågor. Den ena handlar om vad man pratar om när man pratar om mänskliga rättigheter, det vill säga mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll. Den andra är en mer metodologisk fråga för forskningsfältet, som handlar om hur vi kan undersöka mänskliga rättigheter som språkligt fenomen. Jag har tittat på läroplaner för gymnasieskolan från år 1970 till 2011, och genom det spårat en utbildningspolitisk användning av rättighetsspråket. Utöver det har jag undersökt läroböcker i samhällskunskap och historia där det finns uttalade lärandemål om mänskliga rättigheter. Jag har också intervjuat tolv lärare och tolv elever på fyra olika skolor i södra Sverige.

Vilka är de viktigaste resultaten?

–Jag har kunnat urskilja två olika dimensioner av rättighetsbegreppet i mitt material. När lärare och elever talar om mänskliga rättigheter lyfts allas lika värde fram som en viktig kärnprincip. I diskussionerna kommer de ofta in på att det finns en direkt mellanmänsklig skyldighetsrelation, ett interpersonellt perspektiv på mänskliga rättigheter. Det handlar om att man sätter individen, rättighetsinnehavaren, i fokus. Rättighetsinnehavaren konstrueras också som skyldighetsbärare, vilket gör det till ett perspektiv där individens ansvar och skyldighet lyfts fram. Det ligger i linje med skolans värdegrundsarbete där man betonar det individuella moraliska ansvaret.

– Den andra dimensionen är ett institutionellt perspektiv på mänskliga rättigheter, som handlar om statens relation till individen. I det perspektivet är individen fortfarande en aktör, men skyldigheten i förhållande till mänskliga rättigheter har flyttats ett steg. Du som individ, om du inte är företrädare för staten, kan inte garantera någon annans mänskliga rättigheter. Det innebär att du inte heller direkt kan kränka dem. Mänskliga rättigheter är en fråga om samhällets organisering och struktur, där staten ska respektera, skydda och upprätthålla dem. Lärare skulle kunna använda detta begreppspar, interpersonellt och institutionellt, för att få syn på hur de undervisar om mänskliga rättigheter, vilket perspektiv de vill ha fram och hur de adresserar mänskliga rättigheter mest effektivt. Det är viktigt att lyfta fram att mänskliga rättigheter är ett kunskapsområde i egen rätt, och att man behöver ett kvalificerat språk för att undervisa om det.  Det är inte konstigt om lärare kämpar med att hantera mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll. Det är ett väldigt komplext begrepp och en komplex praktik.

Vad överraskade dig?

– En tendens som jag kunde se, men som jag inte kan belägga i mitt material och som kräver vidare forskning, var att vissa elever ansåg att de har ett direkt ansvar för andra människors rättighetsobjekt, att de mänskliga rättigheterna är regler för individer att förhålla sig till. Det var en iakttagelse som jag gjorde hos elever i min studie som går i skolor i ett upptagsområde där föräldrarna har lägre utbildningsbakgrund, och där en majoritet av eleverna antingen själva är utlandsfödda eller har föräldrar med utländsk bakgrund. På en annan skola i studien, där föräldrarna har högre utbildningsbakgrund och där det är bättre socioekonomiska omständigheter, hade eleverna snarare det här institutionella perspektivet, att man ska organisera sig kollektivt för att hålla staten ansvarig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Begreppsparet kan användas av lärare som verktyg i undervisningen, och lärarutbildare på landets högskolor och universitet. Jag hoppas att resultaten ska bidra till att högskolor och universitet får syn på att mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll är viktigt att inkludera i lärarutbildningen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-11-03 15:12 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka till boka-tidigt-pris t.o.m. 28 februari!

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser