Dela:

Mentor kan vända frånvaro till närvaro

Hej, Anna Borg, skolsamordnare på KIND-Center of Neurodevelopmental Disorders, Karolinska Institutet Stockholm.

Anna Borg, skolsamordnare på KIND- Center of Neurodevelopmental Disorders, Karolinska Institutet Stockholm
Anna Borg, skolsamordnare på KIND- Center of Neurodevelopmental Disorders, Karolinska Institutet Stockholm

AVHANDLING

Du ska föreläsa på Skolportens konferens om elevhälsa i höst. Vad ska du prata om?

– Om vikten av att etablera relationer och att arbeta strukturellt och systematiskt för att främja närvaro i skolan. Närvaro handlar ju inte bara om att vara närvarande fysiskt utan också mentalt – att vilja vara i skolan.

Hur ser det ut i skolorna i dagsläget?

– Väldigt olika och mer eller mindre bra, skulle jag säga. Överlag finns en brist på just systematik. Insatser för att främja närvaro hänger inte alltid ihop, det finns ingen ”röd tråd”. I de lägre åldrarna fungerar det bättre men för äldre elever saknas ofta en helhetsbild kring eleven.

Konkret, vad är det som behövs för att få elever tillbaka till skolan?

– De flesta elever, inte bara på högstadiet, har många olika lärare. Kring elever med frånvaroproblematik finns oftast elevhälsans professioner inblandade men också aktörer utanför skolan som exempelvis socialtjänst och BUP. För att i grunden hjälpa de här eleverna krävs någon, jag brukar använda ordet mentor, som samordnar resurser och insatser, som synliggör behoven på individnivå, har överblick och ansvar för dokumentation. Av avgörande betydelse är också att lärare och övrig skolpersonal är överens om vilka stödjande strukturer som är viktiga att etablera, arbeta utefter dem samt följa upp och utvärdera effekterna.

 

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-03-14 13:10 av
Sidan uppdaterades 2017-04-11 09:49 av


Relaterat

Känslor och relationer styr pojkars uppfattning om den egna hälsan

Tonårspojkar ser på sin hälsa främst utifrån sociala, relationella och emotionella faktorer. Samtidigt vittnar många om att de inte har någon att prata med om djupare frågor, säger Eva Randell som har forskat i ämnet.

Barnens röster viktiga i hälsofrämjande projekt

Louise Persson granskar i sin avhandling ett flerårigt hälsofrämjande projekt i Karlstads grundskolor. Resultaten av projektet är lugnare klassrum, mindre nedskräpning, störande ljud och förstörelse i skolorna.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Ny kunskap kan lyfta elevers källhantering

Elever behöver mer kunskap om hur de kan hantera källor och orsaksresonemang. I sin forskning har Anders Nersäter designat lektioner med syfte att utveckla elevernas kunnande, och som genomförts i samverkan med en grupp gymnasielärare. Resultatet visade på en stor förändring.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.