Dela:

Mer ”action” än teori i läromedel i litteratur

August Strindberg som actionhjälte. Läromedel i ämnet litteratur på gymnasiet vill gärna få ämnet att framstå som hippt. Men läromedlen </em>saknar ett <em>kritiskt förhållningssätt och har ett slående fokus på manliga författare, konstaterar Christoffer Dahl i sin avhandling.

Christoffer Dahl
Christoffer Dahl

Född 1968

i Malmö

Disputerade 2015-10-30

vid Göterborgs universitet


AVHANDLING
Litteraturstudiets legitimeringar. Analys av skrift och bild i fem läromedel i litteratur för gymnasieskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I mitt arbete som lärare i svenska på gymnasiet och högstadiet har jag ofta märkt att det är ganska problematiskt att undervisa i litteratur och läsning. Många elever frågar sig varför de ska läsa litteratur. Det finns en tydlig spänning kring undervisning i litteratur – å ena sidan är det centralt i svenskämnet men å andra sidan läser allt färre.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt fem läromedelspaket i ämnet litteratur för studieförberedande ämnen i gymnasiet utifrån frågan hur dessa läromedel förmedlar ämnet. Jag har granskat allt från böckernas omslag, förord, bilder och illustrationer till hur de i text presenterar ämnet och författare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Majoriteten av böckerna lägger mycket vikt vid att fånga läsintresset och att få ämnet att framstå som hippt och fullt av ”action”. Exempelvis framställs Shakespeare som blodtörstig och Strindberg som en stridslysten och hårdför folkets man. Slående är också den tydliga värderingen av manliga respektive kvinnliga författare. Medan Selma Lagerlöf presenteras på 2-3 sidor får August Strindberg breda ut sig över 10-15 sidor. Detta är inget nytt resultat men en dyster bekräftelse på tidigare forskning.

– Ett annat resultat är läroböckernas avsaknad av kritiskt förhållningssätt till litteraturen. Litteratur som drivande av politiska, sociala eller andra samhällsfrågor tas endast upp i liten utsträckning. Teoretiska resonemang får också mindre plats liksom fackspråk och koppling till litteraturforskning. Sammantaget framstår läromedlen som ganska ensidiga, jag har tyvärr svårt att tro att de skapar något större engagemang för ämnet.

Vad överraskade dig?

– Att det var så stor skillnad mellan böckerna. De tematiskt disponerade läromedlen har ett tydligt fokus på nutida författare och ungdomskultur. De kronologiskt disponerade läromedlen är inriktade på klassisk litteratur och tar nästan inte upp några nutida författare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Definitivt lärare och läromedelsförfattare men textforskare. Jag hoppas resultaten kan leda till en diskussion om litteraturämnet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2015-10-21 08:52 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2015-10-29 11:04 av Susanne Sawander


Relaterat

Stora olikheter i skrivundervisningen på gymnasiet

Elever som går på samma skola och läser samma kurs möts av olika krav och förväntningar på vad de ska prestera. "Elever som går på yrkesförberedande program kan också prestera väl om de får en högkvalitativ undervisning", säger Pernilla Andersson Varga som forskat om skrivundervisningen på gymnasiet.

”Jag såg eldsjälar slockna för att de inte hade kollegiets stöd”

Elevernas dalande intresse för naturvetenskap och teknik kan motverkas genom entreprenöriellt lärande. Men då krävs det stöd för att lärarna ska kunna fortsätta att utvecklas, menar Helena Sagar som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!