Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

För elever i särskolan består undervisningen i hem- och konsumentkunskap mer av att baka sötsaker och betydligt mindre av matlagning. Det gynnar inte eleverna, anser Albina Granberg som forskat om hem- och konsumentkunskap i särskolan.

Albina Granberg
Albina Granberg

Född 1986
Bor i Umeå

Disputerade 2018-09-21
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Koka sjuda steka. Ett sociokulturellt perspektiv på matlagning i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare i hem- och konsumentkunskap. Särskolan har mer än fyra gånger så många undervisningstimmar i ämnet jämfört med vanliga grundskolan och när jag fick möjlighet att forska ville jag undersöka vad som sker i särskolans undervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om undervisning i hem- och konsumentkunskap i särskolan. Avhandlingen bygger på observationer i flera klasser i årskurs 6-9, från tre skolor samt intervjuer med totalt 22 behöriga lärare. Eleverna har alla lindriga funktionsnedsättningar. Jag har tittat på vad eleverna får göra, vilka recept och redskap som används – kort sagt, hur en vanlig lektion ser ut. Mer övergripande har jag undersökt lärarnas möjligheter att köpa och beställa varor till undervisningen.

Vad är de viktigaste resultaten?

– Att betydligt mindre tid läggs på att lära eleverna laga mat jämfört med hur ofta de får baka söta bakverk och bullar. Det är anmärkningsvärt eftersom bakning knappast gynnar de här elevernas framtida behov. Orsaken till att bakning går före matlagning i hem- och konsumentkunskap är delvis strukturellt. De flesta lärare har inte möjlighet att handla mindre mängder färskvaror i den lokala butiken utan är hänvisade till skolans inköpsregler med avtalade grossister. Många skolor saknar också möjlighet att förvara färskvaror. Lösningen blir därför att lägga upp undervisningen kring torrvaror.

– Men lärarna uttrycker också de låter eleverna baka för att de tycker det är roligt. Här framkommer också att lärarna tycker synd om eleverna för att de är funktionsnedsatta. Det här är problematiskt då eleverna förmodligen har betydligt större framtida nytta av att kunna laga enkla maträtter än baka bullar. Förvånande är att lärarna inte reflekterar kring det och på fråga svarar flera att ”det har de inte tänkt på”.

– Studien vittnar också om att många lärare har en stark idé om att mat ska lagas mat från grunden. Samtidigt har flertalet elever i särskolan svårt med flera de moment som det kräver, exempelvis skala potatis. Kanske vore det bättre för eleverna att få lära sig att laga pulvermos, just för att det är på den nivån som de själva klarar att laga mat? Svårt blir det också när eleverna ska läsa recept, många elever har inte den förförståelse som det kräver. Ändå lägger lärarna alltid upp undervisningen utifrån recept.

Vad överraskade dig?

– Att det var så mycket bakning i undervisningen. Hem- och konsumentkunskap omgärdas av fördomar om att det mest handlar om bakning och tyvärr besannas de av mina resultat. Jag förvånades också av lärarnas konservativa syn på matlagning, att den alltid måste göras från grunden utan inslag av halvfabrikat. Men enklare matlagning med just halvfabrikat är sannolikt vad de här eleverna själva kan klara av att laga i framtiden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i ämnet, både i sär- och grundskolan då många barn med funktionsnedsättningar är inkluderade i vanliga klasser. Även skolledare, med tanke på de strukturella problem som försvårar undervisning av matlagning i hem- och konsumentkunskap.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-09-25 15:54 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-10-12 10:05 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.