Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

För elever i särskolan består undervisningen i hem- och konsumentkunskap mer av att baka sötsaker och betydligt mindre av matlagning. Det gynnar inte eleverna, anser Albina Granberg som forskat om hem- och konsumentkunskap i särskolan.

Albina Granberg
Albina Granberg

Född 1986
Bor i Umeå

Disputerade 2018-09-21
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Koka sjuda steka. Ett sociokulturellt perspektiv på matlagning i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare i hem- och konsumentkunskap. Särskolan har mer än fyra gånger så många undervisningstimmar i ämnet jämfört med vanliga grundskolan och när jag fick möjlighet att forska ville jag undersöka vad som sker i särskolans undervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om undervisning i hem- och konsumentkunskap i särskolan. Avhandlingen bygger på observationer i flera klasser i årskurs 6-9, från tre skolor samt intervjuer med totalt 22 behöriga lärare. Eleverna har alla lindriga funktionsnedsättningar. Jag har tittat på vad eleverna får göra, vilka recept och redskap som används – kort sagt, hur en vanlig lektion ser ut. Mer övergripande har jag undersökt lärarnas möjligheter att köpa och beställa varor till undervisningen.

Vad är de viktigaste resultaten?

– Att betydligt mindre tid läggs på att lära eleverna laga mat jämfört med hur ofta de får baka söta bakverk och bullar. Det är anmärkningsvärt eftersom bakning knappast gynnar de här elevernas framtida behov. Orsaken till att bakning går före matlagning i hem- och konsumentkunskap är delvis strukturellt. De flesta lärare har inte möjlighet att handla mindre mängder färskvaror i den lokala butiken utan är hänvisade till skolans inköpsregler med avtalade grossister. Många skolor saknar också möjlighet att förvara färskvaror. Lösningen blir därför att lägga upp undervisningen kring torrvaror.

– Men lärarna uttrycker också de låter eleverna baka för att de tycker det är roligt. Här framkommer också att lärarna tycker synd om eleverna för att de är funktionsnedsatta. Det här är problematiskt då eleverna förmodligen har betydligt större framtida nytta av att kunna laga enkla maträtter än baka bullar. Förvånande är att lärarna inte reflekterar kring det och på fråga svarar flera att ”det har de inte tänkt på”.

– Studien vittnar också om att många lärare har en stark idé om att mat ska lagas mat från grunden. Samtidigt har flertalet elever i särskolan svårt med flera de moment som det kräver, exempelvis skala potatis. Kanske vore det bättre för eleverna att få lära sig att laga pulvermos, just för att det är på den nivån som de själva klarar att laga mat? Svårt blir det också när eleverna ska läsa recept, många elever har inte den förförståelse som det kräver. Ändå lägger lärarna alltid upp undervisningen utifrån recept.

Vad överraskade dig?

– Att det var så mycket bakning i undervisningen. Hem- och konsumentkunskap omgärdas av fördomar om att det mest handlar om bakning och tyvärr besannas de av mina resultat. Jag förvånades också av lärarnas konservativa syn på matlagning, att den alltid måste göras från grunden utan inslag av halvfabrikat. Men enklare matlagning med just halvfabrikat är sannolikt vad de här eleverna själva kan klara av att laga i framtiden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i ämnet, både i sär- och grundskolan då många barn med funktionsnedsättningar är inkluderade i vanliga klasser. Även skolledare, med tanke på de strukturella problem som försvårar undervisning av matlagning i hem- och konsumentkunskap.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-09-25 15:54 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-10-12 10:05 av Susanne Sawander


Relaterat

Fritidshemmet, 8-9 nov i Göteborg

Hur kan vi bygga upp strukturer som stimulerar alla elevers lärande och utveckling i enlighet med fritidshemmets förtydligade lärandeuppdrag och samtidigt skapa en miljö som främjar barns relationsskapande och en meningsfull fritid? Varmt välkommen till vår fördjupande konferens med fokus på fritidshemmets viktiga uppdrag!

Grund- och gymnasiesärskola, 13-14 nov 2018

Välkommen till konferensen med fokus på undervisning, förhållningssätt och pedagogik för dig som arbetar i grundsärskolan, inriktning träningsskolan och gymnasiesärskolan. Nytt för i år: möjlighet att välja spår! På konferensen får du ta del av aktuell forskning och exempel från praktiken inom en rad olika områden som kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogisk inriktning påverkar personalens arbetsmiljö.

Finska rektorer måste undervisa

För att jobba som rektor i Finland krävs förutom formell behörighet även att man bedriver viss klassundervisning. – Men mängden administration och praktiska vardagsuppgifter är förvånansvärt stor. Att få mer tid för pedagogiska diskussioner står högt på rektorernas önskelista, berättar Siv Saarukka som doktorerat på vad det innebär att vara skolledare i Finland.

Lika Värde nr 3, 2018

Arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön kan genomföras på många olika sätt. Det kan omfatta en hel kommun, att utvecklas i små steg i en skola eller att göra det möjligt för en enskild elev att genomföra sin drömutbildning. Det kan du läsa om i höstens nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde. (pdf)

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet, som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Tidig upptäckt och tidiga insatser till barn med autism

Det är ofta först i skolåldern som de barn som har en lindrig form av autism diagnosticeras. Det leder till stora psykiska hälsoproblem. Nils Haglund har i sin avhandling vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet sökt belysa tre väsentliga områden inom forskningen om autismspektrumstörning. (s. 11)

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats