Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

För elever i särskolan består undervisningen i hem- och konsumentkunskap mer av att baka sötsaker och betydligt mindre av matlagning. Det gynnar inte eleverna, anser Albina Granberg som forskat om hem- och konsumentkunskap i särskolan.

Albina Granberg
Albina Granberg

Född 1986
Bor i Umeå

Disputerade 2018-09-21
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Koka sjuda steka. Ett sociokulturellt perspektiv på matlagning i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare i hem- och konsumentkunskap. Särskolan har mer än fyra gånger så många undervisningstimmar i ämnet jämfört med vanliga grundskolan och när jag fick möjlighet att forska ville jag undersöka vad som sker i särskolans undervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om undervisning i hem- och konsumentkunskap i särskolan. Avhandlingen bygger på observationer i flera klasser i årskurs 6-9, från tre skolor samt intervjuer med totalt 22 behöriga lärare. Eleverna har alla lindriga funktionsnedsättningar. Jag har tittat på vad eleverna får göra, vilka recept och redskap som används – kort sagt, hur en vanlig lektion ser ut. Mer övergripande har jag undersökt lärarnas möjligheter att köpa och beställa varor till undervisningen.

Vad är de viktigaste resultaten?

– Att betydligt mindre tid läggs på att lära eleverna laga mat jämfört med hur ofta de får baka söta bakverk och bullar. Det är anmärkningsvärt eftersom bakning knappast gynnar de här elevernas framtida behov. Orsaken till att bakning går före matlagning i hem- och konsumentkunskap är delvis strukturellt. De flesta lärare har inte möjlighet att handla mindre mängder färskvaror i den lokala butiken utan är hänvisade till skolans inköpsregler med avtalade grossister. Många skolor saknar också möjlighet att förvara färskvaror. Lösningen blir därför att lägga upp undervisningen kring torrvaror.

– Men lärarna uttrycker också de låter eleverna baka för att de tycker det är roligt. Här framkommer också att lärarna tycker synd om eleverna för att de är funktionsnedsatta. Det här är problematiskt då eleverna förmodligen har betydligt större framtida nytta av att kunna laga enkla maträtter än baka bullar. Förvånande är att lärarna inte reflekterar kring det och på fråga svarar flera att ”det har de inte tänkt på”.

– Studien vittnar också om att många lärare har en stark idé om att mat ska lagas mat från grunden. Samtidigt har flertalet elever i särskolan svårt med flera de moment som det kräver, exempelvis skala potatis. Kanske vore det bättre för eleverna att få lära sig att laga pulvermos, just för att det är på den nivån som de själva klarar att laga mat? Svårt blir det också när eleverna ska läsa recept, många elever har inte den förförståelse som det kräver. Ändå lägger lärarna alltid upp undervisningen utifrån recept.

Vad överraskade dig?

– Att det var så mycket bakning i undervisningen. Hem- och konsumentkunskap omgärdas av fördomar om att det mest handlar om bakning och tyvärr besannas de av mina resultat. Jag förvånades också av lärarnas konservativa syn på matlagning, att den alltid måste göras från grunden utan inslag av halvfabrikat. Men enklare matlagning med just halvfabrikat är sannolikt vad de här eleverna själva kan klara av att laga i framtiden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i ämnet, både i sär- och grundskolan då många barn med funktionsnedsättningar är inkluderade i vanliga klasser. Även skolledare, med tanke på de strukturella problem som försvårar undervisning av matlagning i hem- och konsumentkunskap.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-09-25 15:54 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-10-12 10:05 av Susanne Sawander


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Lotta Holme och Alma Memisevic: Inkludering som utmaning och möjlighet

Vi menar att begreppet inkludering har missuppfattats och det är viktigt att vi nu diskuterar både hinder och möjligheter för inkludering i skola och undervisning på ett nyanserat sätt, skriver Lotta Holme och Alma Memisevic, Linköpings universitet.

Jenny Edvardsson: “Boksamtal får elever att sätta ord på sina tankar”

Jenny Edvardsson, prisbelönt lärare i svenska och historia, tipsar om boksamtal utifrån Aidan Chambers modell.

Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor

De studier som ingår i översikten bygger på forskares observationer och analyser av leksituationer i förskolor. Översikten kan ge förskollärare värdefulla insikter och uppslag kring den egna undervisningen.