Mer elevinflytande gav ökat engagemang i bildundervisningen

Fakta

Mari Hysing

Bor i Falun
Född 1968

Disputerade 2025-09-26
vid Högskolan Dalarna

Avhandling

Bilddidaktiska val som skapar utrymme för elevers agens. Att utmana konstruktioner av kunskap och positioner i klassrummet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag ville utmana vad elever får vara med och bestämma om i undervisningen. Elever får ofta vara med och bestämma hur, men inte vad och varför. Om vi vill utbilda aktiva, kritiska elever behövs inflytande över vad och varför. All undervisning behöver inte se ut så, men en del.

– I samhället finns en debatt om att elever har för mycket inflytande i skolan. Jag kände mig berörd av det. Vad menas med för mycket inflytande? Det är inte den bild som tidigare forskning gett. En sak som driver mig är också att jag ser i mina studier att elevinflytande gör att elevers motivation ökar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om att arbeta i demokratiska former. Jag bjöd in elever och lärare att utveckla undervisningen och dela ansvaret för vad och varför i undervisningen. Metoden är aktionsforskning. Jag satte en ram, men elever och lärare jobbade utifrån sina egna förutsättningar. Studien handlar om bildundervisning, men det finns ett allmändidaktiskt spår om elevinflytande.

– En del av avhandlingen belyser också användandet av bilder i undervisning. Unga människor möter många bilder i sin vardag, genom Tiktok till exempel. Men det innebär inte självklart att man kan läsa budskap och granska bilder kritiskt. Tidigare forskning har visat att elevers val av bilder får litet utrymme i bildundervisningen, men engagemanget ökar om eleverna får inflytande över bildval.

Dialog är ett viktigt verktyg för att elever ska lära sig att ta beslut tillsammans och arbeta i demokratiska former.

Mari Hysing

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Elevers delaktighet uppstår inte av sig själv. Elever ber inte om att få ökat inflytande och ifrågasätter inte vilken grad av inflytande de har. Lärare behöver bjuda in. Dialog är ett viktigt verktyg för att elever ska lära sig att ta beslut tillsammans och arbeta i demokratiska former. Det behövs ett delat ansvar mellan lärare och elever, där lärare avväger när de ska styra och när de ska låta elever styra. Ett delat ansvar öppnade för att elever kunde träna på demokratiska arbetsformer.

– När det gäller bilder var det tydligt att eleverna fick ett stort engagemang för att göra uppgiften när de fick välja bilder själva. Ökat inflytande ökar motivationen, vilket också har visats i annan tidigare forskning.

Vad överraskade dig?

– Tiden var en så tydlig maktfaktor. Lärarna vill gärna ha kontroll över tiden för att se till att ämnesplanen följs. Den som styr hur tiden används styr också elevernas möjlighet att ta en aktiv roll. Det var delvis en stor utmaning för lärarna att ta ett steg tillbaka och låta elevernas inflytande öka. Situationen är också komplicerad för lärarna, med många olika faktorer att ta hänsyn till.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, elever, forskare och skolledare och andra som är intresserade av inkluderande undervisningspraktiker. Det handlar om elevers deltagande för att utforma undervisningen i gymnasiet, men är också tillämpbart i grundskolan där man kan arbeta med frågorna i mindre skala.