2016-06-13 11:59  350 Dela:

Machokulturen upprätthålls även av lärarna på fordonsprogrammet

Janne Kontio har utforskat språk- och könsnormer vid ett fordonsprogram med engelska som undervisningsspråk. Språknormen varierar – i verkstan tillåts mer svenska än i klassrummet, är ett av hans resultat.

Janne Kontio
Janne Kontio

Född 1981
i Ljung

Disputerade 2016-06-09
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Auto Mechanics in English: Language Use and Classroom Identity Work

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare som gymnasielärare i svenska och engelska på en skola med yrkesprogram. Där försökte vi i så stor utsträckning som möjligt att få in ämnesövergripande undervisning. Men det är inte alltid så lätt och som lärare måste man vara lite kreativ för att få till det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en klassrumsstudie vid ett fordonsprogram på gymnasiet där undervisningen sker på engelska det första året. Jag har filmat totalt 200 timmar i två förstaårsklasser och studerat hur elever och lärare interagerar, hur och när de använder engelska respektive svenska i undervisningen.

– Den här utbildningen har, möjligen på grund av att den delvis sker på engelska, lockat allt fler tjejer. För tio år sedan utgjorde tjejer runt tre procent av eleverna på fordonsprogrammet, idag är de närmare 18 procent. Jag har även tittat på hur detta påverkar undervisningen vid ett program som av tradition domineras av killar. Frågor jag ställer är hur kön görs genom språkbruk och liknande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den språkliga normen skiljer sig mellan klassrum och verkstad. I den förra har engelskan naturligtvis företräde, vilket det flesta elever håller sig till. I verkstan finns en större tillåtelse för att prata svenska, uppgifterna gör att eleverna stundom växlar till svenska. Språkbruket beror alltså på huruvida fokus ligger på att lära sig engelska som främmande språk eller om det är en mer praktisk uppgift som ska lösas. I verkstan flyter elever och lärare ganska obehindrat mellan språken även om läraren har en tydlig intention att föra in samtalen på korrekt engelska.

– Vad gäller tjejers intåg på yrkesprogrammen är lärarna positiva och vill på olika sätt visa det. Men kommentarer som ”vad roligt att det finns tjejer med här också”, innebär samtidigt att tjejerna pekas ut. Lärarkommentarer likt ”ja, hade det inte varit tjejer härinne så hade jag kanske sagt något om den här hammaren”, visar också på hur lärarna, upprätthåller en machokultur som i mångt fortsätter att prägla vissa yrkesprogram.

– Ett tredje resultat är hur eleverna sinsemellan retar varandra med en tydlig underton att det inte är helt ok att vara ”för” duktig i engelska. Det här sker framför allt i verkstadsmiljön. Det är som att när overallen dras på ska man inte briljera med språkkunskaper. Det här bottnar förmodligen i att elever på fordonsprogram av tradition inte varit särskilt språkintresserade. Men samtidigt har ju dessa elever sökt just det här programmet och branschen efterfrågar också arbetskraft med goda kunskaper i engelska. Men jargonen att inte förhäva sig och hellre säga att man inte är så bra på engelska, lever kvar.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna pratade så mycket engelska, både i klassrummet och verkstan. Tidigare forskning visar att det i högskoleförberedande program med textbaserad undervisning på engelska oftast är tyst i klassrummen. Men så var det alltså inte här, vilket gladde mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Yrkeslärare och yrkeslärarutbildare, elevunderlaget förändras snabbt i de här utbildningarna och jag hoppas att mina resultat kan bidra till reflektion kring hur kön görs. Men givetvis också kring språkinlärning på yrkesprogram.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-06-13 11:59 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-08-17 13:20 av Susanne Sawander


Relaterat

Machosnack på fordonsprogrammet påverkar lärandet

Hur ser språkjargongen ut på fordonsprogrammet och hur påverkar det lärandet? "Samtalen präglades av en klassisk maskulin samtalsstil som var konfronterande, man avbryter och har ett ofta nedsättande tilltalssätt", säger Katarina Kärnebro.  

Innehållet i yrkesutbildningar befäster klass

Mattias Nylund har analyserat den innehållsliga reformeringen av gymnasieskolans yrkesinriktade program under perioden 1970-2010. ”Studien är gjord utifrån ett vidare samhällsperspektiv där jag beaktat att merparten av eleverna vid yrkesutbildningar har arbetarbakgrund”, säger han.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.