Dela:

Mer hänsyn borde tas till elevernas upplevelser vid prov

Elevers motivation och ansträngningsgrad varierar stort beroende på hur viktiga de tycker att proven är. Det visar Eva Knekta i sin avhandling.

Eva Knekta
Eva Knekta

Född 1975
Bor i Ersmark

Disputerade 2017-03-03
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Motivational aspects of test-taking. Measuring test-taking motivation in Swedish national test contexts

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som gymnasielärare i naturvetenskap samt som provutvecklare av nationella prov. I den senare rollen blev jag intresserad av vad eleverna tänkte kring proven. Dels eftersom det kan påverka hur man kan tolka provresultaten, del för att elevernas upplevelser av prov kan påverka deras syn på lärande och sig själva.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur elever förhåller sig till nationella prov och så kallade utprövningar, ett slags förtest där kvaliteten på nya provuppgifter utvärderas. Utprövningarnas vägs inte in i betygssättningen, utan provets syfte är att testa utformningen av de nationella proven. Jag har genom enkäter till cirka 2300 elever i årskurs 9 samt gymnasiet ställt frågor om hur viktiga de anser att dessa båda prov är, om de är motiverade, nervösa och liknande.

– En del av avhandlingen handlar om hur man kan mäta elevers provmotivation på ett bra sätt. Här har jag tagit fram och kvalitetssäkrat en enkät för årskurs 9 och gymnasiet som kan ligga till grund för fortsatta studier av provmotivation.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elevernas motivation skiljer sig beroende på vilket prov de gör – på de nationella proven är motivationen betydligt högre jämfört med utprövningarna. Man kan helt enkelt inte anta att eleverna anstränger sig lika mycket på dessa två olika prov. Detta är inte särskilt förvånande men det understryker vikten av att ta hänsyn till elevernas provmotivation och ansträngningsgrad när man tolkar olika provresultat, annars kan det leda till felaktiga slutsatser om till exempel uppgifternas svårighetsgrad.

– Min studie visar också att det finns en grupp elever som är oroliga inför och under prov, en ängslan som kan göra att de har svårt att få ur sig kunskaper och därmed inte får möjlighet att visa vad de kan. I resultaten syns också skillnader i motivation mellan klasser, vilken kan bero på hur läraren presenterat proven.

– Att kommunicera provens syfte och vad resultaten ska användas till och att elevernas insats är ett viktigt bidrag samt att som lärare skapa en uppmuntrande stämning under själva provet, är alla viktiga delar för elevernas motivation. Exempelvis verkar en tydlig uppfattning av nyttan av att göra utprövningen kunna öka motivationen. ”Det här ger mig ett tillfälle att öva inför de nationella proven”, som en elev uttryckte sig.

Vad överraskade dig?

– Att de flesta eleverna ändå instämmer helt eller delvis till att de ansträngt sig även på utprövningarna, trots att provet inte påverkar deras betyg.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan inspirera fler att forska kring elevernas upplevelser och tankar kring prov och att fler tar hänsyn till provmotivation när man genomför och tolkar prov. Detta borde i slutändan kunna leda till att eleverna får en mer rättvis, stimulerande och god provmiljö, samtidigt som provresultaten kan bli mer rättvisande.

Susanne Sawander

Foto: Per Gunnarsson

Sidan publicerades 2017-04-03 17:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-04-18 13:48 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svårt få höga betyg i idrott för flickor med utländsk bakgrund

Lena Svennbergs forskning visar att kunskaper och hälsa, snarare än färdigheter och motivation, står i fokus när lärare i idrott och hälsa sätter betyg. Störst möjlighet att få högsta betyg i ämnet är pojkar som bott i Sverige sedan skolstart, går i friskola och har högutbildade föräldrar.

Nära relationer och varierad undervisning triggar motivationen

Jan Blomgren har forskat om vad som motiverar elever i skolan. Svaren är entydiga, viktigast av allt är en nära relation till läraren, snabbt återkoppling och hjälp att formulera mål.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!