Dela:

Mer hänsyn borde tas till elevernas upplevelser vid prov

Elevers motivation och ansträngningsgrad varierar stort beroende på hur viktiga de tycker att proven är. Det visar Eva Knekta i sin avhandling.

Eva Knekta
Eva Knekta

Född 1975
Bor i Ersmark

Disputerade 2017-03-03
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Motivational aspects of test-taking. Measuring test-taking motivation in Swedish national test contexts

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som gymnasielärare i naturvetenskap samt som provutvecklare av nationella prov. I den senare rollen blev jag intresserad av vad eleverna tänkte kring proven. Dels eftersom det kan påverka hur man kan tolka provresultaten, del för att elevernas upplevelser av prov kan påverka deras syn på lärande och sig själva.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur elever förhåller sig till nationella prov och så kallade utprövningar, ett slags förtest där kvaliteten på nya provuppgifter utvärderas. Utprövningarnas vägs inte in i betygssättningen, utan provets syfte är att testa utformningen av de nationella proven. Jag har genom enkäter till cirka 2300 elever i årskurs 9 samt gymnasiet ställt frågor om hur viktiga de anser att dessa båda prov är, om de är motiverade, nervösa och liknande.

– En del av avhandlingen handlar om hur man kan mäta elevers provmotivation på ett bra sätt. Här har jag tagit fram och kvalitetssäkrat en enkät för årskurs 9 och gymnasiet som kan ligga till grund för fortsatta studier av provmotivation.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elevernas motivation skiljer sig beroende på vilket prov de gör – på de nationella proven är motivationen betydligt högre jämfört med utprövningarna. Man kan helt enkelt inte anta att eleverna anstränger sig lika mycket på dessa två olika prov. Detta är inte särskilt förvånande men det understryker vikten av att ta hänsyn till elevernas provmotivation och ansträngningsgrad när man tolkar olika provresultat, annars kan det leda till felaktiga slutsatser om till exempel uppgifternas svårighetsgrad.

– Min studie visar också att det finns en grupp elever som är oroliga inför och under prov, en ängslan som kan göra att de har svårt att få ur sig kunskaper och därmed inte får möjlighet att visa vad de kan. I resultaten syns också skillnader i motivation mellan klasser, vilken kan bero på hur läraren presenterat proven.

– Att kommunicera provens syfte och vad resultaten ska användas till och att elevernas insats är ett viktigt bidrag samt att som lärare skapa en uppmuntrande stämning under själva provet, är alla viktiga delar för elevernas motivation. Exempelvis verkar en tydlig uppfattning av nyttan av att göra utprövningen kunna öka motivationen. ”Det här ger mig ett tillfälle att öva inför de nationella proven”, som en elev uttryckte sig.

Vad överraskade dig?

– Att de flesta eleverna ändå instämmer helt eller delvis till att de ansträngt sig även på utprövningarna, trots att provet inte påverkar deras betyg.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan inspirera fler att forska kring elevernas upplevelser och tankar kring prov och att fler tar hänsyn till provmotivation när man genomför och tolkar prov. Detta borde i slutändan kunna leda till att eleverna får en mer rättvis, stimulerande och god provmiljö, samtidigt som provresultaten kan bli mer rättvisande.

Susanne Sawander

Foto: Per Gunnarsson

Sidan publicerades 2017-04-03 17:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-04-18 13:48 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svårt få höga betyg i idrott för flickor med utländsk bakgrund

Lena Svennbergs forskning visar att kunskaper och hälsa, snarare än färdigheter och motivation, står i fokus när lärare i idrott och hälsa sätter betyg. Störst möjlighet att få högsta betyg i ämnet är pojkar som bott i Sverige sedan skolstart, går i friskola och har högutbildade föräldrar.

Nära relationer och varierad undervisning triggar motivationen

Jan Blomgren har forskat om vad som motiverar elever i skolan. Svaren är entydiga, viktigast av allt är en nära relation till läraren, snabbt återkoppling och hjälp att formulera mål.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.