Mer kreativitet i klassrummet

Michael Håkansson har undersökt hur den politiska dimensionen framträder som undervisnings- och lärandeinnehåll. Han menar att skolan utöver att utveckla elevernas kritiska tänkande även behöver hjälpa dem att utveckla en kreativ förmåga.

Michael Håkansson
Michael Håkansson

Född 1967
Bor i Uppsala

Disputerade 2016-09-09
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Politisk tendens, politiskt ögonblick och kreativitet: Studier av miljö- och hållbarhetsundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare i samhällskunskap där demokratifrågor är en central del. Framförallt frågan om hur mycket olikhet som ryms inom en gemenskap. Huvudinspirationen kommer från mina tre viktigaste intressen; undervisning, politik och sport.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om utbildning för hållbar utveckling som består av en ekologisk, en ekonomisk och en social dimension. Det centrala i min avhandling är de sociala relationerna. Jag undersöker om, och i så fall hur, undervisningen i skolan kan bidra till förmågan att leva tillsammans med sina meningsmotståndare trots att man tycker diametralt olika.

– Ett exempel på en kontroversiell fråga i Sverige är vargfrågan. Hur kan man komma fram till ett gemensamt beslut i en sådan fråga? Avhandlingens utbildningsmässiga relevans är att sätta fokus på vad eleverna lär sig genom att delta i diskussioner där det inte finns ett rätt svar. Särskilt i politiska frågor som inkluderar känslor. I den politiska debatten sägs ofta att det är viktigt att kunna hålla isär kunskap och känslor. Men jag menar att det kanske inte är möjligt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mitt viktigaste bidrag är en modell över olika sätt som det politiska kan framträda i klassrummet som undervisnings- och lärandeinnehåll. Modellen kan delas in i olika rubriker: demokratisk delaktighet, politisk reflektion, och politisk deliberation, som handlar om att lära sig att argumentera och ta ställning i olika frågor, samt politiska ögonblick. Min idé är att ett politiskt ögonblick startar i en känsla som man inte kan sätta ord på. Men när vi får känslan börjar vi analysera varför vi exempelvis blir arga när någon säger något, och så fattar vi ett beslut utifrån det.

– Ett annat resultat handlar om att det finns ett enormt fokus i svensk skola på att lära elever att utveckla en förmåga för kritiskt tänkande. Jag menar att vi måste komplettera den kritiska förmågan med en kreativ förmåga. Ta exempelvis vargfrågan där det finns två grupperingar som står helt mot varandra – med en kreativ förmåga kan man se något nytt i frågan som vi inte kände till innan. Det vi redan känner till har lett oss fram till dagens ohållbara situation, vi måste tänka i nya banor.

Vad överraskade dig?

– Att vi har sociala relationer som är förutsägbara och viktiga för att hålla ihop. Och sen har vi politiska relationer och de är oförutsägbara, vi vet inte var de tar vägen. I värsta fall leder de till antagonism – att vi blir osams och tar till våld.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i praktiken och lärarutbildningen, särskilt i samhällskunskap. Min avhandling kan nyansera begreppen om det politiska i vår tillvaro.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-09-22 10:50 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-09-27 08:19 av Susanne Sawander


Relaterat

Så formas hållbar utveckling genom utbildning

Hanna Sjögren har undersökt hur hållbar utveckling formas genom utbildning. Hon tycker att det irrationella och det existentiella behöver belysas mer i undervisning i hållbar utveckling.

Nyheter får stor plats i samhällskunskap

Nyhetsbevakning är ett stående inslag i undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet. Men nyhetsdiskussionerna är oftast informella och nyhetsbevakningen används främst för att uttrycka politiska och moraliska kunskapsmål, konstaterar Roger Olsson i sin forskning.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Förskolebarn använder kroppen när de matematiserar

Förskolebarn använder kroppsliga handlingar för att visa sina kunskaper i matematik, eftersom de inte har utvecklat ett verbalt matematiskt språk ännu. Det visar Gabriella Gejard i sin avhandling.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Lätt eller svårt att lära sig – hur vet vi?

Hur bedömer vi om något är lätt eller svårt att lära sig? Andreas Jemstedt har forskat om metakognitiva bedömningar.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema sambedömning
  Nytt nr ute nu!

Tema sambedömning

Ligger skolans likvärdighetsproblem i betygssättningen – och stavas lösningen i så fall sambedömning? Dessutom: Intervju med den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek, som inte skräder orden när det gäller lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Svart på vitt – svårt bryta segregationen i skolan

På den ena skolan egna laptops, på den andra delar 400 elever en sal med stationära datorer. Elever från hem med låg utbildning får sämst undervisning – bäst undervisning finns på skolor med välbärgade föräldrar. Tio års forskning ger en tydlig bild av det som forskarna kallar pedagogisk segregation.

Vardagsanknuten matematikundervisning ger sämre resultat

Hur bör mattelärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? En ny studie av forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik ger en tydlig fingervisning. Att lägga tid på att eleverna lär sig saker utantill verkar leda till bättre inlärning, medan det däremot verkar vara ineffektivt att knyta matematiken till elevernas vardag.

Så kan skolan och lärare hantera hoten mot demokratin

Forskare, lärare, lärarstudenter och skolpolitiker från hela Norden var samlade på Örebro universitet i slutet på oktober för konferensen Nordic education in a democratically troublesome time.

”Mer forskning innan reformer genomförs”

Debatten om huruvida ett fokus på kunskapssyn är produktivt för skolan fortsätter. Malin Tväråna varnar för att denna lägger ut dimridåer för det som spelar roll – det som händer i klassrummet. Hon efterlyser därför praktikgrundade studier om hur undervisning egentligen fungerar.

Cracking the school breakfast code

Historically, stigma and issues of accessibility have kept many hungry students from eating school breakfast. Schools nationwide serve about 57 low-income children breakfast for every 100 who participate in the school lunch program. Here’s the good news: participation is rising. Try these tips for growth from schools that are successfully feeding students the most important meal of the day.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats