Mer kreativitet i klassrummet

Michael Håkansson har undersökt hur den politiska dimensionen framträder som undervisnings- och lärandeinnehåll. Han menar att skolan utöver att utveckla elevernas kritiska tänkande även behöver hjälpa dem att utveckla en kreativ förmåga.

Michael Håkansson
Michael Håkansson

Född 1967
Bor i Uppsala

Disputerade 2016-09-09
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Politisk tendens, politiskt ögonblick och kreativitet: Studier av miljö- och hållbarhetsundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare i samhällskunskap där demokratifrågor är en central del. Framförallt frågan om hur mycket olikhet som ryms inom en gemenskap. Huvudinspirationen kommer från mina tre viktigaste intressen; undervisning, politik och sport.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om utbildning för hållbar utveckling som består av en ekologisk, en ekonomisk och en social dimension. Det centrala i min avhandling är de sociala relationerna. Jag undersöker om, och i så fall hur, undervisningen i skolan kan bidra till förmågan att leva tillsammans med sina meningsmotståndare trots att man tycker diametralt olika.

– Ett exempel på en kontroversiell fråga i Sverige är vargfrågan. Hur kan man komma fram till ett gemensamt beslut i en sådan fråga? Avhandlingens utbildningsmässiga relevans är att sätta fokus på vad eleverna lär sig genom att delta i diskussioner där det inte finns ett rätt svar. Särskilt i politiska frågor som inkluderar känslor. I den politiska debatten sägs ofta att det är viktigt att kunna hålla isär kunskap och känslor. Men jag menar att det kanske inte är möjligt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mitt viktigaste bidrag är en modell över olika sätt som det politiska kan framträda i klassrummet som undervisnings- och lärandeinnehåll. Modellen kan delas in i olika rubriker: demokratisk delaktighet, politisk reflektion, och politisk deliberation, som handlar om att lära sig att argumentera och ta ställning i olika frågor, samt politiska ögonblick. Min idé är att ett politiskt ögonblick startar i en känsla som man inte kan sätta ord på. Men när vi får känslan börjar vi analysera varför vi exempelvis blir arga när någon säger något, och så fattar vi ett beslut utifrån det.

– Ett annat resultat handlar om att det finns ett enormt fokus i svensk skola på att lära elever att utveckla en förmåga för kritiskt tänkande. Jag menar att vi måste komplettera den kritiska förmågan med en kreativ förmåga. Ta exempelvis vargfrågan där det finns två grupperingar som står helt mot varandra – med en kreativ förmåga kan man se något nytt i frågan som vi inte kände till innan. Det vi redan känner till har lett oss fram till dagens ohållbara situation, vi måste tänka i nya banor.

Vad överraskade dig?

– Att vi har sociala relationer som är förutsägbara och viktiga för att hålla ihop. Och sen har vi politiska relationer och de är oförutsägbara, vi vet inte var de tar vägen. I värsta fall leder de till antagonism – att vi blir osams och tar till våld.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i praktiken och lärarutbildningen, särskilt i samhällskunskap. Min avhandling kan nyansera begreppen om det politiska i vår tillvaro.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-09-22 10:50 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-09-27 08:19 av Susanne Sawander


Relaterat

Så formas hållbar utveckling genom utbildning

Hanna Sjögren har undersökt hur hållbar utveckling formas genom utbildning. Hon tycker att det irrationella och det existentiella behöver belysas mer i undervisning i hållbar utveckling.

Nyheter får stor plats i samhällskunskap

Nyhetsbevakning är ett stående inslag i undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet. Men nyhetsdiskussionerna är oftast informella och nyhetsbevakningen används främst för att uttrycka politiska och moraliska kunskapsmål, konstaterar Roger Olsson i sin forskning.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Det konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Det finns en skillnad i hur matematikböcker på gymnasiet är upplagda, och vad som skrivs fram i läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på. Det konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.  

Otydligt när lärarstudenter bedöms under sin verksamhetsförlagda utbildning

Den bedömningsprocess som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under VFU är både otydlig och osynlig. Det visar Kristina Henrikssons forskning om skolbesökens bedömningsprocesser i samtalsform på VFU.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Känslor utan plats i samhällskunskapen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka deras förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Brittons avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.  

Stark tilltro till betyg bland elever på elitgymnasier

Elever på elitpräglade gymnasieskolor har stor tilltro till betyg som framgångsfaktor och utvecklar en form av ”soft skills” utanför klassrummet som handlar om att ta för sig men också att föra sig. Det visar Eric Larsson som undersökt innerstadsgymnasier och deras positionering på utbildningsmarknaden.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

Ledarens betydelse – en kulturell arkitekt

En av ledarens viktigaste roll är att vara en visionsbärare! Ledaren sätter ord på varför organisationen finns. Varför man gör det man gör, vad allt hårt arbete ska leda till och vad som ska ha hänt när vi är i mål? Vad längtar ledaren efter att få se? Vad strävar ledaren efter och vilka medel har ledaren byggt in i sin organisation för att nå dit?

Elevcoachning gav ökad närvaro

Ökad närvaro och måluppfyllelse med professionell elevcoachning. Så heter slutrapporten om ett projekt om elevcoachning i en kommunal grundskola i Stockholm som Specialpedagogiska skolmyndigheten stöttat.

Bristande samverkan när barn inte vill gå i skolan

Samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri fungerar ofta dåligt kring barn och unga som slutat gå till skolan. Under året ska Skolverket kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete.