2016-09-22 10:50  1049 Dela:

Mer kreativitet i klassrummet

Michael Håkansson har undersökt hur den politiska dimensionen framträder som undervisnings- och lärandeinnehåll. Han menar att skolan utöver att utveckla elevernas kritiska tänkande även behöver hjälpa dem att utveckla en kreativ förmåga.

Michael Håkansson
Michael Håkansson

Född 1967
Bor i Uppsala

Disputerade 2016-09-09
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Politisk tendens, politiskt ögonblick och kreativitet: Studier av miljö- och hållbarhetsundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare i samhällskunskap där demokratifrågor är en central del. Framförallt frågan om hur mycket olikhet som ryms inom en gemenskap. Huvudinspirationen kommer från mina tre viktigaste intressen; undervisning, politik och sport.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om utbildning för hållbar utveckling som består av en ekologisk, en ekonomisk och en social dimension. Det centrala i min avhandling är de sociala relationerna. Jag undersöker om, och i så fall hur, undervisningen i skolan kan bidra till förmågan att leva tillsammans med sina meningsmotståndare trots att man tycker diametralt olika.

– Ett exempel på en kontroversiell fråga i Sverige är vargfrågan. Hur kan man komma fram till ett gemensamt beslut i en sådan fråga? Avhandlingens utbildningsmässiga relevans är att sätta fokus på vad eleverna lär sig genom att delta i diskussioner där det inte finns ett rätt svar. Särskilt i politiska frågor som inkluderar känslor. I den politiska debatten sägs ofta att det är viktigt att kunna hålla isär kunskap och känslor. Men jag menar att det kanske inte är möjligt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mitt viktigaste bidrag är en modell över olika sätt som det politiska kan framträda i klassrummet som undervisnings- och lärandeinnehåll. Modellen kan delas in i olika rubriker: demokratisk delaktighet, politisk reflektion, och politisk deliberation, som handlar om att lära sig att argumentera och ta ställning i olika frågor, samt politiska ögonblick. Min idé är att ett politiskt ögonblick startar i en känsla som man inte kan sätta ord på. Men när vi får känslan börjar vi analysera varför vi exempelvis blir arga när någon säger något, och så fattar vi ett beslut utifrån det.

– Ett annat resultat handlar om att det finns ett enormt fokus i svensk skola på att lära elever att utveckla en förmåga för kritiskt tänkande. Jag menar att vi måste komplettera den kritiska förmågan med en kreativ förmåga. Ta exempelvis vargfrågan där det finns två grupperingar som står helt mot varandra – med en kreativ förmåga kan man se något nytt i frågan som vi inte kände till innan. Det vi redan känner till har lett oss fram till dagens ohållbara situation, vi måste tänka i nya banor.

Vad överraskade dig?

– Att vi har sociala relationer som är förutsägbara och viktiga för att hålla ihop. Och sen har vi politiska relationer och de är oförutsägbara, vi vet inte var de tar vägen. I värsta fall leder de till antagonism – att vi blir osams och tar till våld.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i praktiken och lärarutbildningen, särskilt i samhällskunskap. Min avhandling kan nyansera begreppen om det politiska i vår tillvaro.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-09-22 10:50 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-09-27 08:19 av Susanne Sawander


Relaterat

Så formas hållbar utveckling genom utbildning

Hanna Sjögren har undersökt hur hållbar utveckling formas genom utbildning. Hon tycker att det irrationella och det existentiella behöver belysas mer i undervisning i hållbar utveckling.

Nyheter får stor plats i samhällskunskap

Nyhetsbevakning är ett stående inslag i undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet. Men nyhetsdiskussionerna är oftast informella och nyhetsbevakningen används främst för att uttrycka politiska och moraliska kunskapsmål, konstaterar Roger Olsson i sin forskning.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Vänskapande tar stor plats i skolan

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi i högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.