Mer kunskap krävs om dyslexi och andraspråksutveckling

Christina Hedman

Född 1966
i Östersund

Disputerade
2009-10-02
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som logoped blev jag intresserad av språkutveckling hos flerspråkiga ungdomar och de svårigheter som finns i de språkliga bedömningarna av dem. Senare kom jag på Stockholms universitet i kontakt med tvåspråkighetsforskningen och dyslexiforskningen och den typ av avgränsningar som jag behandlar i avhandlingen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur olika typer av läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga ungdomar kan yttra sig, karaktäriseras och avgränsas. Syftet är att öka förståelsen för den här problematiken, bland annat för att kunna främja en säkrare identifiering av dyslexi hos de här ungdomarna. Studien bygger på data från tio spansk-svensktalande ungdomar, 13 16 år. Enligt deras lärare bottnade deras läs- och skrivsvårigheter i dyslexi.

– Ett viktigt metodiskt-teoretiskt bidrag i avhandlingen är det sätt att analysera problemen i ett tvåspråkigt dyslexikontiuum som jag har utvecklat och som är baserat på båda språken. Det är annars vanligare att analysera läsning och skrivning enbart på det nationella majoritetsspråket. Jag har gjort jämförelser mellan tvåspråkiga med läs- och skrivsvårigheter och tvåspråkiga utan läs- och skrivsvårigheter från liknande språkliga och geografiska miljöer, vilket är ett ovanligt angreppssätt.

Vad de viktigaste resultaten?

– Jag har i min analys sett exempel på både under- och överidentifiering av dyslexi. Det finns dels tvåspråkiga ungdomar som har gått större delen av sin skolgång utan att deras dyslektiska svårigheter har uppmärksammats på ett adekvat sätt. Men också tvåspråkiga ungdomar vars lärare har uppfattat dem som dyslektiska trots att analysen inte visar det. Med den utgångspunkt jag haft i båda språken har det blivit möjligt att göra en rättvisande bedömning. Resultaten hade sett annorlunda ut om de bara hade baserats på ett språk.

Vad överraskade dig?

– Jag hade inte insett hur svårt det faktiskt är att göra den här typen av avgränsningar, och hur rätt de lärare har som har hävdat att det är svårt. Det var också intressant att det framkom så stora skillnader mellan de tre olika grupperna, trots att de var så små.

Vem har nytta av dina resultat?

– Dels personal som arbetar med flerspråkiga elever i grundskolan, men även gymnasielärare. Sedan tror jag att lärarutbildare och personer som arbetar inom skolmyndigheten kan ha glädje av den. Min förhoppning är att man i större utsträckning beaktar vad flerspråkiga ungdomar med läs- och skrivsvårigheter behöver för stöd. Det handlar bland annat om att inse att både specialpedagogiska insatser, undervisning i modersmålet samt undervisning i svenska som andraspråk är viktiga och har sin plats. Men detta kräver kunskaper både om dyslexi och om andraspråksutveckling.

Sidan publicerades 2009-10-29 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 08:49 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie utförd av forskare vid bland annat Åbo Akademi bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser