Mer kunskap krävs om dyslexi och andraspråksutveckling

Christina Hedman

Född 1966
i Östersund

Disputerade
2009-10-02
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som logoped blev jag intresserad av språkutveckling hos flerspråkiga ungdomar och de svårigheter som finns i de språkliga bedömningarna av dem. Senare kom jag på Stockholms universitet i kontakt med tvåspråkighetsforskningen och dyslexiforskningen och den typ av avgränsningar som jag behandlar i avhandlingen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur olika typer av läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga ungdomar kan yttra sig, karaktäriseras och avgränsas. Syftet är att öka förståelsen för den här problematiken, bland annat för att kunna främja en säkrare identifiering av dyslexi hos de här ungdomarna. Studien bygger på data från tio spansk-svensktalande ungdomar, 13 16 år. Enligt deras lärare bottnade deras läs- och skrivsvårigheter i dyslexi.

– Ett viktigt metodiskt-teoretiskt bidrag i avhandlingen är det sätt att analysera problemen i ett tvåspråkigt dyslexikontiuum som jag har utvecklat och som är baserat på båda språken. Det är annars vanligare att analysera läsning och skrivning enbart på det nationella majoritetsspråket. Jag har gjort jämförelser mellan tvåspråkiga med läs- och skrivsvårigheter och tvåspråkiga utan läs- och skrivsvårigheter från liknande språkliga och geografiska miljöer, vilket är ett ovanligt angreppssätt.

Vad de viktigaste resultaten?

– Jag har i min analys sett exempel på både under- och överidentifiering av dyslexi. Det finns dels tvåspråkiga ungdomar som har gått större delen av sin skolgång utan att deras dyslektiska svårigheter har uppmärksammats på ett adekvat sätt. Men också tvåspråkiga ungdomar vars lärare har uppfattat dem som dyslektiska trots att analysen inte visar det. Med den utgångspunkt jag haft i båda språken har det blivit möjligt att göra en rättvisande bedömning. Resultaten hade sett annorlunda ut om de bara hade baserats på ett språk.

Vad överraskade dig?

– Jag hade inte insett hur svårt det faktiskt är att göra den här typen av avgränsningar, och hur rätt de lärare har som har hävdat att det är svårt. Det var också intressant att det framkom så stora skillnader mellan de tre olika grupperna, trots att de var så små.

Vem har nytta av dina resultat?

– Dels personal som arbetar med flerspråkiga elever i grundskolan, men även gymnasielärare. Sedan tror jag att lärarutbildare och personer som arbetar inom skolmyndigheten kan ha glädje av den. Min förhoppning är att man i större utsträckning beaktar vad flerspråkiga ungdomar med läs- och skrivsvårigheter behöver för stöd. Det handlar bland annat om att inse att både specialpedagogiska insatser, undervisning i modersmålet samt undervisning i svenska som andraspråk är viktiga och har sin plats. Men detta kräver kunskaper både om dyslexi och om andraspråksutveckling.

Sidan publicerades 2009-10-29 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 08:49 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Poddagogen #14: Forskaren Sophie Landwehr Sydow om makerspace och makerkulturer

Sophie Landwehr Sydow gästar Poddagogen och berättar om sin doktorsavhandling om så kallade makers, makerspace och makerkulturer, både i skolans värld och i andra sammanhang.

Ibis ska ge eleverna mer stöd

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och strukturerade dagar ska ge bra klassrumsmiljö, goda resultat och låg frånvaro i skolan. Nu startar IBIS-studien i Sverige.

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.