Mest svenska i franskundervisningen

Joakim Stoltz

Född 1971
i Linköping

Disputerade
2011-06-15

vid Linné- universitetet

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan


AVHANDLING
L alternance codique dans l enseignement du FLE. Étude quantitative et qualitative de la production orale d interlocuteurs suédophones en classe de lycée

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag började intressera mig för elevernas muntliga framställning i franska när jag arbetade som fransklärare på gymnasiet i slutet av 1990-talet. Min ambition var att ha en så kommunikativt inriktad undervisning som möjligt med många inslag av konversationsövningar. Trots generellt sett goda utvärderingar, blev en stående kommentar från eleverna att vi vill prata mer .

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling tar sin utgångspunkt i den kommunikativt inriktade språkundervisning som har varit allenarådande under en ganska lång tid. Det empiriska materialet består av ljudinspelningar i två olika grupper med två olika lärare på gymnasiet steg 3 och steg 3 och 4. I den första kvantitativa delen av undersökningen undersöker jag hur mycket franska respektive svenska som talas i klassrummet av lärare respektive elever. I den andra, kvalitativa delen, undersöker jag de sekvenser där samtalsdeltagarna växlar språk mellan svenska och franska och vice versa (så kallad kodväxling).

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mina resultat visar att svenskan är närvarande även i de situationer som syftar till att konversera på franska. Val av aktivitet spelar en stor roll för hur mycket svenska respektive franska som talas. Minst lika viktigt är lärarens agerande vad gäller val av språk i klassrummet. I de fall då läraren ger en instruktion på franska och sedan upprepar den på svenska i syfte att få alla eleverna att förstå den, svarar och frågar eleverna nästan uteslutande på svenska. Ju mer konsekvent läraren använder sig av målspråket, desto mer producerar eleverna kvalitativt sett. Studien visar också på de komplexa krav som ställs på läraren i en starkt kommunikativt inriktad språkundervisning. Läraren ska göra sig förstådd, men ändå tala franska. Han eller hon måste acceptera och hantera närvaron av svenska, men ändå tala franska. Vidare ska läraren organisera aktiviteterna på ett sådant sätt att eleverna kan och vill tala franska i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig mest är att läraren i många interaktioner uttrycker lika många ord och turer på svenska som eleverna, ibland fler.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mina resultat kan tjäna som utgångspunkt för en diskussion bland aktiva lärare om hur målspråk och modersmål används i klassrummet i syfte att hitta en medveten strategi för när respektive språk ska användas på olika nivåer. Dessutom är resultaten relevanta på lärarutbildningen när man diskuterar förhållningssätt i klassrummet i förhållande till mål och ämnesbeskrivningar.

Sidan publicerades 2011-09-20 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-22 13:42 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.