Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Genom att hjälpa eleverna att förstå det naturvetenskapliga språket lägger läraren grunden för deras meningsskapande i biologi och kemi, visar Alma Jahic Petterssons forskning.

Alma Jahic Pettersson
Alma Jahic Pettersson

Född 1986
Bor i Norsholm

Disputerade 2021-06-08
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Topsar och cellmembran: Kroppens näringsupptag i undervisning och elevtexter på mellanstadiet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare som gymnasielärare i biologi och kemi och när jag fick möjlighet att forska ville jag integrera båda dessa ämnen. Valet föll på kroppens näringsuttag som ju både är en biologisk och kemisk process. Jag har alltid varit intresserad av hur vi lärare i naturvetenskap kan hjälpa elever att förstå det naturvetenskapliga språket. Att använda vardagsterminologi är ett sätt att packa upp det naturvetenskapliga språket.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning och elevtexter om kroppens näringsupptag. Mer specifikt har jag undersökt hur tecken på naturvetenskapligt meningsskapande uttrycks genom metaforer, bilder och skriven text. Avhandlingen består av flera studier varav en är en analys av 480 nationella provsvar om sambandet mellan näringsupptag och näringsdistribution.

– Vidare har jag gjort klassrumsstudier från flera klasser i årskurs 5 och 6 i två olika skolor. Samtliga elever har fått ta del av en animerad film om matspjälkning, hur mat omvandlas till näring som går ut i blodet. Efter filmen har eleverna fått diskutera, rita, och skriva om vad filmen handlade om. På den ena skolan hade lärarna en genomgång efter filmvisningen, där läraren bland annat förklarade en del begrepp. För att synliggöra vad eleverna lär sig har deras svar sorterats i olika organisationsnivåer, en fingradig skala från makro till submikronivå. Ytterligare en fråga jag undersöker är hur pedagogiska metaforer kan användas i undervisningen för att främja elevers meningsskapande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De elever som även fick en genomgång av läraren efter att ha sett filmen kunde med ett enkelt vardagsspråk berätta om komplexa processer ned på molekylnivå. Det här visar hur viktigt det är att som lärare hjälpa eleverna att packa upp det naturvetenskapliga språket genom att använda vardagsspråk och relevanta metaforer. Resultaten visar att elevernas användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande, exempelvis strukturella jämförelser som att fosfolipider i cellmembranet liknar topsar. Men framför allt visar resultaten att funktionella jämförelser, som att membranproteinernas molekyler går genom kanaler i tunntarmen, är tecken på naturvetenskapligt meningsskapande.

– Jag har också utvecklat ett verktyg som kan användas i både kemi och biologi för att analysera organisationsnivåer, från makro till molekyler på submikronivå.  Ytterligare ett resultat är att den så kallade mesonivån, som är stadiet mellan mikro- och submikronivå, är av särskilt stor betydelse i biokemiska processer. Analysen av de nationella proven visar att de mest korrekta elevsvaren innehåller just stor del mesonivån, som är den nivå där kopplingar mellan olika organsystem sker (till exempel matspjälkning- och cirkulationssystemet). En slutsats är att elever i mellanstadiet verkar vara kapabla att beskriva processer även på de komplexa nivåerna.

Vad överraskade dig?

– Framför allt alla de tecken på naturvetenskapligt meningsskapande som eleverna visade. De var så engagerade, resonerade ofta helt rätt och kunde översätta vetenskapliga termer till ett vardagsspråk. Detta vittnar om att det kanske inte finns anledning att vänta med undervisning på de minsta organisationsnivåerna (meso och submikro).

Vem har nytta av dina resultat?

– Förutom forskningsfältet hoppas jag att avhandlingen kan fungera som underlag för diskussion och reflektion för såväl lärare, skolledare och lärarutbildare. Men också läromedelsförfattare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-09-15 13:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som arbetar med eller i skolbibliotek från förskoleklass till gymnasiet. Här presenteras den senaste forskningen och du får praktiska verktyg för verksamheten. Bjud med din rektor på webbkonferenser utan kostnad!

Hem- och konsumentkunskap Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i hem- och konsumentkunskap! Ta del av aktuell forskning och praktiska exempel kring en bredd av ämnen inom HKK, med särskilt fokus på undervisning om hållbar matkonsumtion.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.