Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Genom att hjälpa eleverna att förstå det naturvetenskapliga språket lägger läraren grunden för deras meningsskapande i biologi och kemi, visar Alma Jahic Petterssons forskning.

Alma Jahic Pettersson
Alma Jahic Pettersson

Född 1986
Bor i Norsholm

Disputerade 2021-06-08
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Topsar och cellmembran: Kroppens näringsupptag i undervisning och elevtexter på mellanstadiet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare som gymnasielärare i biologi och kemi och när jag fick möjlighet att forska ville jag integrera båda dessa ämnen. Valet föll på kroppens näringsuttag som ju både är en biologisk och kemisk process. Jag har alltid varit intresserad av hur vi lärare i naturvetenskap kan hjälpa elever att förstå det naturvetenskapliga språket. Att använda vardagsterminologi är ett sätt att packa upp det naturvetenskapliga språket.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning och elevtexter om kroppens näringsupptag. Mer specifikt har jag undersökt hur tecken på naturvetenskapligt meningsskapande uttrycks genom metaforer, bilder och skriven text. Avhandlingen består av flera studier varav en är en analys av 480 nationella provsvar om sambandet mellan näringsupptag och näringsdistribution.

– Vidare har jag gjort klassrumsstudier från flera klasser i årskurs 5 och 6 i två olika skolor. Samtliga elever har fått ta del av en animerad film om matspjälkning, hur mat omvandlas till näring som går ut i blodet. Efter filmen har eleverna fått diskutera, rita, och skriva om vad filmen handlade om. På den ena skolan hade lärarna en genomgång efter filmvisningen, där läraren bland annat förklarade en del begrepp. För att synliggöra vad eleverna lär sig har deras svar sorterats i olika organisationsnivåer, en fingradig skala från makro till submikronivå. Ytterligare en fråga jag undersöker är hur pedagogiska metaforer kan användas i undervisningen för att främja elevers meningsskapande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De elever som även fick en genomgång av läraren efter att ha sett filmen kunde med ett enkelt vardagsspråk berätta om komplexa processer ned på molekylnivå. Det här visar hur viktigt det är att som lärare hjälpa eleverna att packa upp det naturvetenskapliga språket genom att använda vardagsspråk och relevanta metaforer. Resultaten visar att elevernas användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande, exempelvis strukturella jämförelser som att fosfolipider i cellmembranet liknar topsar. Men framför allt visar resultaten att funktionella jämförelser, som att membranproteinernas molekyler går genom kanaler i tunntarmen, är tecken på naturvetenskapligt meningsskapande.

– Jag har också utvecklat ett verktyg som kan användas i både kemi och biologi för att analysera organisationsnivåer, från makro till molekyler på submikronivå.  Ytterligare ett resultat är att den så kallade mesonivån, som är stadiet mellan mikro- och submikronivå, är av särskilt stor betydelse i biokemiska processer. Analysen av de nationella proven visar att de mest korrekta elevsvaren innehåller just stor del mesonivån, som är den nivå där kopplingar mellan olika organsystem sker (till exempel matspjälkning- och cirkulationssystemet). En slutsats är att elever i mellanstadiet verkar vara kapabla att beskriva processer även på de komplexa nivåerna.

Vad överraskade dig?

– Framför allt alla de tecken på naturvetenskapligt meningsskapande som eleverna visade. De var så engagerade, resonerade ofta helt rätt och kunde översätta vetenskapliga termer till ett vardagsspråk. Detta vittnar om att det kanske inte finns anledning att vänta med undervisning på de minsta organisationsnivåerna (meso och submikro).

Vem har nytta av dina resultat?

– Förutom forskningsfältet hoppas jag att avhandlingen kan fungera som underlag för diskussion och reflektion för såväl lärare, skolledare och lärarutbildare. Men också läromedelsförfattare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-09-15 13:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Designmönster kan ge stöd i lektionsplaneringen

Goda exempel, designmönster, kan ge stöd när det gäller lektionsplanering. Blivande lärare kan ha stor glädje av att resonera om undervisningsproblem och lösningar, menar Elisabeth Rolf som forskat i ämnet.

Barn utforskar rörelse i krigslekar

Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av krigslekar som kan vara viktiga för många barn, framför allt pojkar. Det visar Ebba Theorells forskning.

Små barn använder kroppen för att skapa mening av läsande och skrivande 

Små barn använder kroppen och kroppsspråk för att förstå läsande och skrivande på förskolan. Det visar Hanna Thuressons avhandling om barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolan.

Jämförelser kraftfullt verktyg i undervisning om folkmord

Att i historieundervisningen jämföra olika folkmord ger eleverna förutsättningar att både fördjupa sina historiska kunskaper om folkmord och utveckla sin förmåga att dra lärdomar av historien. Det visar Steven Dahl i sin avhandling.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser