Miljön kan hjälpa eller stjälpa koncentrationen

Catrin Tufvesson

 

Catrin Tufvesson

Född 1967
Uppvuxen i Malmö

Concentration Difficulties in the School Environment – with focus on children with ADHD, Autism and Down’s syndrome

Lunds universitet, Institutionen för arkitektur och byggd miljö, 2007-09-28


AVHANDLING

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Mitt ämne är miljöpsykologi (en del av arkitektur och byggd miljö vid Lunds Tekniska högskola) som handlar om den fysiska miljön och om hur den påverkar oss. Jag har en son på 11 år som har Downs syndrom och när jag insåg hur mycket miljön påverkar honom började jag leta efter forskning om konstruktion och barn som har svårt att koncentrera sig – ett område som inte är så beforskat visade det sig – så när Lunds Tekniska högskola utlyste en ledig doktorandtjänst inom miljöpsykologi sökte jag mig dit.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om elever som är mellan sju och tolv år som har ADHD, Autism eller Downs syndrom, och om de här elevernas möjlighet att koncentrera sig i skolan.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Att utformningen av klassrummet påverkar de här barnens möjlighet att ta till sig information. Både ljud- och ljusmiljön är viktig, man behöver få in dagsljus i klassrummet, men för mycket dagsljus kan bryta koncentrationen för vissa elever. Vilken inredning man har är också av stor betydelse, finns det mycket öppen förvaring i klassrummet blir det stökigt och för många olika intryck att hantera, även hur man sitter i förhållande till fönstren är av stor betydelse för dessa barn – andra barn som leker på skolgården eller bilar som åker förbi utanför kan störa deras koncentration. För mycket dekoration, även i form av s.k. pedagogisk dekoration, som bokstäver, siffror eller piktogram, innebär att barnen lägger sin energi på annat än själva inlärningen. I avhandlingen tar jag upp mer specifika exempel per funktionshinder. Det fanns inte så mycket forskning om de här frågorna, men de personer som jag har pratat med, som har jobbat med barn med funktionshinder under många år, känner igen sig i mina resultat men de har inte fått det sammanfattat eller vetenskapligt bekräftat på det här sättet innan. Nu finns det möjlighet att använda sig av de här resultaten i byggnads-processen av skolan. Oftast är det inte bara arkitekten som är inblandad i utformningen av skolor, utan även byggledare, politiker och skolledare har ett ansvar att engagera sig i de här frågorna: nu finns det forskning om att vissa rum är mer stödjande för koncentrationen än andra och den informationen måste man använda sig av i själva byggnadsprocessen. Det finns många riktlinjer och regler om alla barns lika värde, och många av de här miljöfaktorerna påverkar även barn utan funktionshinder, så det handlar egentligen om att man måste tillhandahålla utbildning som ger alla har möjlighet att delta. Det ska finnas lokaler i skolan som är anpassade för alla barn med funktionshinder, det är fastställt i den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare, som ska vara implementerad till år 2010. I handlingsplanen framhåller man att det är minst lika viktigt att detta implementeras för barn med nedsatt orienteringsförmåga (exempelvis neuropsykiatriska tillstånd) som för de med fysiska funktionsnedsättningar.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Ja, inom miljöpsykologi finns det en teori om att det gröna i naturen kan förbättra vår koncentrationsförmåga – med tanke på naturens avslappnande och lugnande effekt – och jag förutsatte att det skulle gälla även för de här barnen, men så var det inte. Jag kunde se att grön miljö med buskar och träd utanför klassrumsfönstret hade en negativ inverkan på koncentrationsförmågan hos barn med Downs syndrom – de fokuserade för mycket på grönskan. Det finns en teori om att de på grund av sitt syndrom inte kan motstå grönskans dragningskraft, och då blir det en negativ faktor för deras koncentration. För de här barnen skulle istället en fri utsikt över himlen ha en god inverkan på koncentrationen, men takfönster är kanske inte enbart en bra lösning eftersom de kan medföra att man känner sig otrygg. I gamla skolbyggnader placerade man ofta fönster väldigt högt upp för att barnen inte skulle kunna titta ut och bli distraherade, och det skulle kunna vara en bra lösning för barn med Downs syndrom. Jag vill betona att det är i sin lärandesituation som de bör vara utan grönska – inte i andra sammanhang.
Autistiska barn ska inte ha någon vy alls i sin lärandesituation, för att kunna koncentrera sig bör de sitta mot en vägg eller i ett hörn där de kan fokusera på det som de har framför sig. Jag måste säga att jag hade svårt att ta till mig dessa resultat, det låter väldigt tråkigt att sätta ett barn mot en vägg, men det behöver inte vara ett fönsterlöst klassrum, det kan handla om en så enkel lösning som att placera barnet med ryggen mot fönstret – det handlar om att skapa en miljö där de kan koncentrera sig, och det ställer vissa krav på den byggda miljön. Det är många faktorer som är viktiga när man planerar byggandet av skolor: allt ifrån placering av dörrar och korridorer – för att undvika för mycket spring, eller överhörning mellan klassrum och hög volym inne i klassrummet – till var man placerar själva skolan, eftersom själva utemiljön med buller från bilar eller flygplan påverkar miljön inne i skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Pedagoger, skolledare som har ett övergripande ansvar, arkitekter och projektledare för byggen, men även politiker och tjänstemän inom skolförvaltningen eftersom de har möjlighet att få upp de här frågorna på en högre nivå – det vill säga hur man planerar och var man placerar skolor. Jag jobbar nu som rådgivare på Specialpedagogiska institutet, och här kan jag påverka och ge råd och stöd till specialpedagoger, och andra aktörer som är delaktiga i skolans utformning, och kring placeringen av barn i klassrummet.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Om man kan ta till sig mina resultat inom verksamheten hoppas jag att det kan ge de här eleverna en möjlighet till längre koncentrations-perioder. Den stora svårigheten för de här barnen är att bibehålla koncentrationen, och allt lärande handlar i viss mån om att kunna fokusera – om man bara kan förlänga koncentrationen och ge dem en mer stödjande miljö har de möjlighet att lära sig mer. De pedagoger som jag har träffat kämpar med de förutsättningar de har, med befintliga klassrum och möblemang, och gör ändringar i klassrumsmiljön efter hand. De här pedagogerna är helt fantastiska, men det finns vissa faktorer som är inbyggda i miljön som de inte kan påverka: antalet dörrar och fönster, rymden i skolan och hur mycket dagsljus som kommer in – om man kan ge pedagogerna ett större stöd i den byggda miljön skulle de kunna lägga mer energi på lärandet, och inte på att dämpa ljudnivån eller försöka få barnen att sitta på sina platser. Det är inte helt okomplicerat att implementera mina resultat i byggprocessen, nya forskningsrön för med sig många frågor och diskussioner, och där återstår det mycket arbete, men jag ger mig inte – både pedagoger och elever skulle kunna må mycket bättre.

Åsa Larsson

Sidan publicerades 2007-10-03 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-26 13:57 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

What teachers in China have learned in the past month

An American whose classroom in Beijing is now online shares what she and her team have learned since the coronavirus hit, just as U.S. teachers make the same shift.

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

How to use teacher authority to make a difference

Teacher authority should primarily be focused on creating an educational environment that supports learning and offering healthy adult-child connections, according to Naphtali Hoff, president of Impactful Coaching & Consulting. In this blog post, Hoff shares several strategies to help teachers assert their authority to improve conditions for students.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.