Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Ämnesinnehållet hamnar i skymundan när digitala verktyg förs in i klassrummet. Det konstaterar Anne Kjellsdotter som överraskas av bristen på diskussion om vad digitala verktyg egentligen ska bidra med i skolan.

Anne Kjellsdotter
Anne Kjellsdotter

Född 1965
Bor i Göteborg

Disputerade 2020-05-08
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Didactical Considerations in the Digitalized Classroom

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det finns ett stort tryck på skolan att använda digitala verktyg och det väckte frågor om vilka utmaningar och möjligheter det innebär, men framför allt vad man tänker sig att digitaliseringen ska leda till. Jag är utbildad grundskollärare och arbetade senast på 90-talet då tillgången till digitala verktyg i skolan var begränsad. Jag har därför tagit mig an ämnet med öppet sinne, utan några egna erfarenheter eller förutfattade meningar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vad som händer med ämnesinnehållet när digitala verktyg tillförs i undervisningen. Det är en etnografisk studie från en klass i årskurs 3 där eleverna fått i uppgift att göra en film om rymden med hjälp av ett datorprogram. Jag har följt klassens tre lärare, som också ingår i skolan IT-pilotgrupp, i deras planering av undervisningen samt genom videoinspelningar observerat undervisningen i klassrummet. I studien ingår också intervjuer med lärarna och ett antal elever.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att digitala programvaror hamnar i fokus i undervisningen på bekostnad av ämnesinnehållet. Det här sker redan i planeringsstadiet, lärarna ägnar mer tid åt att diskutera vilka mjukvaruprogram som ska användas än det faktiska ämnesinnehållet. Detta fokus förflyttas sedan vidare in i klassrummet där lärarnas instruktioner mest handlar om vilka digitala program som eleverna ska använda. Det ska understrykas att samtliga lärare i studien är erfarna med många år i skolan.

– Eleverna har inga som helst problem att hantera det digitala verktyget. Däremot uppstår en hel del frågor kring själva innehållet – vad ska de berätta, hur ska de få reda på fakta och hur ska fakta processas till kunskap för dem själva? Vissa elever klarar uppgiften väldigt bra men många hade behövt en mer instruerande lärare som undervisade mer om ämnesinnehållet.

– Mina resultat bekräftar till stor del vad tidigare forskning visar, att det skett en förskjutning mot mer elevcentrerad undervisning där eleverna med hjälp av digitala verktyg själva ska söka kunskap. I avhandlingen belyser jag att lärares didaktiska kompetens ofta saknas i diskussionen om skolans digitalisering.

Vad överraskade dig?

– Den övertro på digitala verktyg som genomsyrar alla nivåer, från politiska policydokument till vad som sker i klassrummet. Genom samtliga nivåer och steg läggs det oerhört mycket vikt vid digitala verktyg, kursplanerna har förstärkts men inte ens erfarna lärare ställer sig frågan om vad man egentligen förväntar sig ska hända när digitala verktyg förs in i klassrummet. Inte heller diskuteras hur verktygen ska användas.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att såväl skolpolitiker, skolledare som lärare kan ha det. Jag hoppas att resultaten kan bidra till att ämnesinnehåll får en mer framträdande plats i diskussionen kring skolans digitalisering. Självklart ska skolan arbeta med digitala verktyg men de ska användas medvetet.

Susanne Sawander
Foto: Peter Erlandson

Sidan publicerades 2020-05-19 08:43 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-06-01 13:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.