Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Ämnesinnehållet hamnar i skymundan när digitala verktyg förs in i klassrummet. Det konstaterar Anne Kjellsdotter som överraskas av bristen på diskussion om vad digitala verktyg egentligen ska bidra med i skolan.

Anne Kjellsdotter
Anne Kjellsdotter

Född 1965
Bor i Göteborg

Disputerade 2020-05-08
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Didactical Considerations in the Digitalized Classroom

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det finns ett stort tryck på skolan att använda digitala verktyg och det väckte frågor om vilka utmaningar och möjligheter det innebär, men framför allt vad man tänker sig att digitaliseringen ska leda till. Jag är utbildad grundskollärare och arbetade senast på 90-talet då tillgången till digitala verktyg i skolan var begränsad. Jag har därför tagit mig an ämnet med öppet sinne, utan några egna erfarenheter eller förutfattade meningar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vad som händer med ämnesinnehållet när digitala verktyg tillförs i undervisningen. Det är en etnografisk studie från en klass i årskurs 3 där eleverna fått i uppgift att göra en film om rymden med hjälp av ett datorprogram. Jag har följt klassens tre lärare, som också ingår i skolan IT-pilotgrupp, i deras planering av undervisningen samt genom videoinspelningar observerat undervisningen i klassrummet. I studien ingår också intervjuer med lärarna och ett antal elever.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att digitala programvaror hamnar i fokus i undervisningen på bekostnad av ämnesinnehållet. Det här sker redan i planeringsstadiet, lärarna ägnar mer tid åt att diskutera vilka mjukvaruprogram som ska användas än det faktiska ämnesinnehållet. Detta fokus förflyttas sedan vidare in i klassrummet där lärarnas instruktioner mest handlar om vilka digitala program som eleverna ska använda. Det ska understrykas att samtliga lärare i studien är erfarna med många år i skolan.

– Eleverna har inga som helst problem att hantera det digitala verktyget. Däremot uppstår en hel del frågor kring själva innehållet – vad ska de berätta, hur ska de få reda på fakta och hur ska fakta processas till kunskap för dem själva? Vissa elever klarar uppgiften väldigt bra men många hade behövt en mer instruerande lärare som undervisade mer om ämnesinnehållet.

– Mina resultat bekräftar till stor del vad tidigare forskning visar, att det skett en förskjutning mot mer elevcentrerad undervisning där eleverna med hjälp av digitala verktyg själva ska söka kunskap. I avhandlingen belyser jag att lärares didaktiska kompetens ofta saknas i diskussionen om skolans digitalisering.

Vad överraskade dig?

– Den övertro på digitala verktyg som genomsyrar alla nivåer, från politiska policydokument till vad som sker i klassrummet. Genom samtliga nivåer och steg läggs det oerhört mycket vikt vid digitala verktyg, kursplanerna har förstärkts men inte ens erfarna lärare ställer sig frågan om vad man egentligen förväntar sig ska hända när digitala verktyg förs in i klassrummet. Inte heller diskuteras hur verktygen ska användas.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att såväl skolpolitiker, skolledare som lärare kan ha det. Jag hoppas att resultaten kan bidra till att ämnesinnehåll får en mer framträdande plats i diskussionen kring skolans digitalisering. Självklart ska skolan arbeta med digitala verktyg men de ska användas medvetet.

Susanne Sawander
Foto: Peter Erlandson

Sidan publicerades 2020-05-19 08:43 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-06-01 13:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

Unikt forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar

Ett unikt praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar 2023 och pågår i tre år. Inom ramen för projektet ska undervisningen i förskolan och skolans tidigare år utvecklas med särskilt fokus på bland annat lärande för hållbar utveckling.