2020-05-19 08:43  444 Dela:

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Ämnesinnehållet hamnar i skymundan när digitala verktyg förs in i klassrummet. Det konstaterar Anne Kjellsdotter som överraskas av bristen på diskussion om vad digitala verktyg egentligen ska bidra med i skolan.

Anne Kjellsdotter
Anne Kjellsdotter

Född 1965
Bor i Göteborg

Disputerade 2020-05-08
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Didactical Considerations in the Digitalized Classroom

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det finns ett stort tryck på skolan att använda digitala verktyg och det väckte frågor om vilka utmaningar och möjligheter det innebär, men framför allt vad man tänker sig att digitaliseringen ska leda till. Jag är utbildad grundskollärare och arbetade senast på 90-talet då tillgången till digitala verktyg i skolan var begränsad. Jag har därför tagit mig an ämnet med öppet sinne, utan några egna erfarenheter eller förutfattade meningar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vad som händer med ämnesinnehållet när digitala verktyg tillförs i undervisningen. Det är en etnografisk studie från en klass i årskurs 3 där eleverna fått i uppgift att göra en film om rymden med hjälp av ett datorprogram. Jag har följt klassens tre lärare, som också ingår i skolan IT-pilotgrupp, i deras planering av undervisningen samt genom videoinspelningar observerat undervisningen i klassrummet. I studien ingår också intervjuer med lärarna och ett antal elever.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att digitala programvaror hamnar i fokus i undervisningen på bekostnad av ämnesinnehållet. Det här sker redan i planeringsstadiet, lärarna ägnar mer tid åt att diskutera vilka mjukvaruprogram som ska användas än det faktiska ämnesinnehållet. Detta fokus förflyttas sedan vidare in i klassrummet där lärarnas instruktioner mest handlar om vilka digitala program som eleverna ska använda. Det ska understrykas att samtliga lärare i studien är erfarna med många år i skolan.

– Eleverna har inga som helst problem att hantera det digitala verktyget. Däremot uppstår en hel del frågor kring själva innehållet – vad ska de berätta, hur ska de få reda på fakta och hur ska fakta processas till kunskap för dem själva? Vissa elever klarar uppgiften väldigt bra men många hade behövt en mer instruerande lärare som undervisade mer om ämnesinnehållet.

– Mina resultat bekräftar till stor del vad tidigare forskning visar, att det skett en förskjutning mot mer elevcentrerad undervisning där eleverna med hjälp av digitala verktyg själva ska söka kunskap. I avhandlingen belyser jag att lärares didaktiska kompetens ofta saknas i diskussionen om skolans digitalisering.

Vad överraskade dig?

– Den övertro på digitala verktyg som genomsyrar alla nivåer, från politiska policydokument till vad som sker i klassrummet. Genom samtliga nivåer och steg läggs det oerhört mycket vikt vid digitala verktyg, kursplanerna har förstärkts men inte ens erfarna lärare ställer sig frågan om vad man egentligen förväntar sig ska hända när digitala verktyg förs in i klassrummet. Inte heller diskuteras hur verktygen ska användas.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att såväl skolpolitiker, skolledare som lärare kan ha det. Jag hoppas att resultaten kan bidra till att ämnesinnehåll får en mer framträdande plats i diskussionen kring skolans digitalisering. Självklart ska skolan arbeta med digitala verktyg men de ska användas medvetet.

Susanne Sawander
Foto: Peter Erlandson

Sidan publicerades 2020-05-19 08:43 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-06-01 13:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

IT-kunniga lärare utnyttjas av skolledning

IT-kunniga lärare lägger mycket tid åt att hjälpa sina mindre IT-kunniga kollegor. "Det innebär att lärare behöver olika typer av fortutbildning i dessa frågor, men också någon form av pedagogisk IT-central", säger Ann-Katrin Perselli som forskat i ämnet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.