2020-05-19 08:43  112 Dela:

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Ämnesinnehållet hamnar i skymundan när digitala verktyg förs in i klassrummet. Det konstaterar Anne Kjellsdotter som överraskas av bristen på diskussion om vad digitala verktyg egentligen ska bidra med i skolan.

Anne Kjellsdotter
Anne Kjellsdotter

Född 1965
Bor i Göteborg

Disputerade 2020-05-08
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Didactical Considerations in the Digitalized Classroom

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det finns ett stort tryck på skolan att använda digitala verktyg och det väckte frågor om vilka utmaningar och möjligheter det innebär, men framför allt vad man tänker sig att digitaliseringen ska leda till. Jag är utbildad grundskollärare och arbetade senast på 90-talet då tillgången till digitala verktyg i skolan var begränsad. Jag har därför tagit mig an ämnet med öppet sinne, utan några egna erfarenheter eller förutfattade meningar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om vad som händer med ämnesinnehållet när digitala verktyg tillförs i undervisningen. Det är en etnografisk studie från en klass i årskurs 3 där eleverna fått i uppgift att göra en film om rymden med hjälp av ett datorprogram. Jag har följt klassens tre lärare, som också ingår i skolan it-pilotgrupp, i deras planering av undervisningen samt genom videoinspelningar observerat undervisningen i klassrummet. I studien ingår också intervjuer med lärarna och ett antal elever.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att digitala programvaror hamnar i fokus i undervisningen på bekostnad av ämnesinnehållet. Det här sker redan i planeringsstadiet, lärarna ägnar mer tid åt att diskutera vilka mjukvaruprogram som ska användas än det faktiska ämnesinnehållet. Detta fokus förflyttas sedan vidare in i klassrummet där lärarnas instruktioner mest handlar om vilka digitala program som eleverna ska använda. Det ska understrykas att samtliga lärare i studien är erfarna med många år i skolan.

– Eleverna har inga som helst problem att hantera det digitala verktyget. Däremot uppstår en hel del frågor kring själva innehållet – vad ska de berätta, hur ska de få reda på fakta och hur ska fakta processas till kunskap för dem själva? Vissa elever klarar uppgiften väldigt bra men många hade behövt en mer instruerande lärare som undervisade mer om ämnesinnehållet.

– Mina resultat bekräftar till stor del vad tidigare forskning visar, att det skett en förskjutning mot mer elevcentrerad undervisning där eleverna med hjälp av digitala verktyg själva ska söka kunskap. I avhandlingen belyser jag att lärares didaktiska kompetens ofta saknas i diskussionen om skolans digitalisering.

Vad överraskade dig?

– Den övertro på digitala verktyg som genomsyrar alla nivåer, från politiska policydokument till vad som sker i klassrummet. Genom samtliga nivåer och steg läggs det oerhört mycket vikt vid digitala verktyg, kursplanerna har förstärkts men inte ens erfarna lärare ställer sig frågan om vad man egentligen förväntar sig ska hända när digitala verktyg förs in i klassrummet. Inte heller diskuteras hur verktygen ska användas.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att såväl skolpolitiker, skolledare som lärare kan ha det. Jag hoppas att resultaten kan bidra till att ämnesinnehåll får en mer framträdande plats i diskussionen kring skolans digitalisering. Självklart ska skolan arbeta med digitala verktyg men de ska användas medvetet.

Susanne Sawander
Foto: Peter Erlandson

Sidan publicerades 2020-05-19 08:43 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-05-20 09:11 av Susanne Sawander


Relaterat

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Engelska för låg- och mellanstadiet

Samhället ställer allt högre krav på goda kunskaper i engelska och vi behöver arbeta för att hålla undervisningen modern och relevant. Hur kan vi både stötta och utmana eleverna? Hur skapar vi ett kommunikativt klassrum där språket används på riktigt? Under två dagar erbjuds aktuell ämnesdidaktisk forskning, samt praktiska verktyg och gott om språklig input. Välkommen!

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Mötet mellan teknik och praxis utmaning för skolan

Anneli Hansson konstaterar i sin avhandling att skolledning och lärare utgår från skilda motiv när skolövergripande projekt som IT i skolan ska integreras i verksamheten.

Få identifierar sig som mattelärare på låg- och mellanstadiet

Det är stor skillnad på den matematik som nyutexaminerade lärare möter i skolan och den som de har mött på lärarutbildningen, menar Hanna Palmér som forskat om tidigarelärares identitetsutveckling som mattelärare.

Idrott för alla kräver kunskap

Idrottslärarnas attityd, erfarenhet och kunskap är a och o när det gäller att anpassa undervisningen så att elever med rörelsenedsättning kan delta. Det visar Kajsa Jerlinders avhandling "Social rättvisa i inkluderande idrottsundervisning för elever med rörelsehinder: En utopi?"

Intresset för litteracitet stort hos de allra yngsta

De yngsta barnen ägnar mycket tid åt litteracitet i förskolan, och de uttrycker själva att de läser, skriver och berättar. Det är viktigt att vi uppmärksammar detta, menar Elisabeth Björklund, och att vi vidgar begreppet språkutveckling till att även omfatta litteracitetbegreppen.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Marcus Larsson: Full ersättning till friskolor är orättvist

Att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor trots att de inte har samma övergripande ansvar är ett problem. Då skolan befinner sig i ett konkurrensbaserat system riskerar kommunala skolan att dräneras på resurser när friskolor startar sin verksamhet, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.