Mindre lönsamt att studera

Fakta

Xiaojie Xu

Bor i Stockholm
Född 1995

Disputerade 2025-05-02
vid Stockholms universitet

Avhandling

Education, Inequality, and Labor Market Outcomes. Patterns and Trends in Educational and Socioeconomic Transformations

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse för ämnet kommer från min egen erfarenhet och övertygelse om att utbildning spelar en avgörande roll i det moderna samhället. Utbildning hjälper inte bara människor att lyckas på arbetsmarknaden utan är också nära förbunden med ett löfte om lika möjligheter – alltså tanken att man genom ansträngning och förmåga kan nå framgång, oavsett vilken bakgrund man har.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen undersöker jag hur utbildning påverkar människors möjligheter i livet – allt från lön och yrkesval till hur utbildningens för- och nackdelar förs vidare till deras barn. Jag har fokuserat på sent 1900-tal och framåt, både i Sverige och i världen. Det är en period där vi har sett stora förändringar i form av en dramatisk expansion av högre utbildning, nya teknologier och en globalisering av arbetsmarknaden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag skulle vilja lyfta fram två väldigt intressanta resultat. Det första är det jag kallar för en global utjämning av lönepremien för högskoleutbildning. Det innebär att lönefördelarna av utbildning tydligt har minskat i Latinamerika, Öst- och Centraleuropa sedan ungefär år 2000. I utvecklade västländer fortsatte de att öka under 00-talet, men sedan har de planat ut eller till och med börjat minska där också.

– Det andra resultatet är att medan svenska män har fått en ökad social rörlighet när det gäller inkomst, så har denna rörlighet minskat för svenska kvinnor. Det beror delvis på att den större jämlikheten på arbetsmarknaden har ökat avkastningen på utbildning för kvinnor. Paradoxalt nog har det förstärkt de ojämlikheter i inkomst som beror på familjebakgrund, eftersom framgång i högre utbildning är nära förbunden med familjebakgrunden.

Medan svenska män har fått en ökad social rörlighet när det gäller inkomst, så har denna rörlighet minskat för svenska kvinnor.

Xiaojie Xu

Vad överraskade dig?

– Att tidpunkten för utjämningen i lönepremien skilde sig så mycket mellan olika regioner. I en alltmer globaliserad värld hade jag förväntat mig en parallell utveckling, men i stället såg jag rakt motsatta trender i å ena sidan Latinamerika, Öst- och Centraleuropa och å andra sidan många västländer.

– Jag blev också förvånad över hur stabil bilden har varit i Sverige. Även om den högre utbildningen expanderade dramatiskt på 1990-talet så har den sammantagna avkastningen på högskoleutbildning för män och kvinnor, liksom sambandet mellan utbildning och yrke, varit relativt stabil. Jag trodde att det stora utbudet av högskoleutbildade skulle minska lönepremien för högskoleutbildning, men arbetsmarknadens behov måste ha förändrats i samma takt som utbildningssystemet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Beslutsfattare, forskare och allmänheten. För beslutsfattare visar mina resultat att det inte längre bara går att expandera högskoleutbildningen för att öka individers och samhällets välstånd, utan att man kanske måste satsa på ett livslångt lärande där människor kan växla spår eller uppgradera sina kunskaper under sina karriärer.

– För forskare är mina resultat en påminnelse om att det inte räcker att undersöka genomsnittsdata, eftersom trenderna i utbildning och likvärdighet på arbetsmarknaden varierar beroende på kön, plats och institutionellt sammanhang. Och för allmänheten hoppas jag att mina resultat kan bidra till en medvetenhet om att det sker djupa förändringar på arbetsmarknaden som gör att vi måste förändra våra antaganden om vad utbildning kan åstadkomma.