Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Efter Gy11 upplever lärare mindre utrymme för kreativitet i läsundervisningen. Det konstaterar Maria Larsson som undersökt vilka utmaningar som gymnasielärare i svenska står inför när de väljer innehåll till läsundervisningen.

Maria Larsson
Maria Larsson

Disputerade 2021-10-22
vid Högskolan i Dalarna


AVHANDLING
Viktig läsning? Svensklärare i gymnasiet om läsundervisning i en performativ kontext

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i svenska och engelska i grunden. I och med Gy11 och de läsförståelsetest som infördes då, väcktes ett djupare intresse för läsundervisning på gymnasienivå och vad vi lärare vill med läsningen i skolan. Därutöver har jag alltid varit intresserad av läsning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den övergripande frågan är vilka utmaningar som gymnasielärare står inför när de väljer innehåll i relation till läsning i ämnet svenska. Vad är det lärarna vill att eleverna ska lära sig och utveckla, vad gör de för didaktiska avvägningar? Och hur påverkas detta av riktlinjer om att elevernas läsning ska bedömas och betygsättas?  Avhandlingen bygger på en kvalitativ studie med fem gymnasielärare i svenska från olika skolor spridda runt om i landet. Jag har genom fyra enskilda intervjuer samt en gruppintervju följt de här lärarna under ett läsår i kursen Svenska 1. Vidare ingår också lärarnas val av texter som eleverna skulle läsa, instruktioner och arbetsuppgifter kopplade till texterna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärarna i studien vittnar alla om hur de efter Gy11 låter eleverna göra mindre kreativa saker i undervisningen. Lärarna vill att eleverna ska få kunskaper som går bortom det som enkelt låter sig mätas, såsom läslust, bildning och förståelse för sig själva och den värld vi lever i. Men detta krockar med det tryck som finns på lärarna att leverera tydliga resultat, vara synliga utåt genom klickbara matriser i digitala lärplattformar, dokumentera bedömning och betygsättning. Allt för att inte bli ifrågasatta och att kunna mäta elevernas kunskaper på ett sätt som går att relatera till kursens kunskapskrav. Det här innebär att lärarna styrs mot att se till att eleverna till exempel klarar det formella skrivandet som ska mätas i det nationella provet och att utrymmet för det som är svårt att mäta, och som ofta relaterar mer till undervisningens bildningsdimension, prioriteras ner.

– Lärarna belyser också att de saknar kompetens i att undervisa i läsförståelse, det ingick inte i lärarutbildningen för gymnasielärare. Det här är ytterligare en motstridighet – policyskaparna vill genom nationella prov och läroplaner styra lärarna mot en form av undervisningen men lärarna ges inga förutsättningar för att kunna utföra detta. Det går inte bara slänga in ett nationellt prov och tro att lärare automatiskt ställer om i önskad riktning, om man inte samtidigt ser till att lärarna får verktygen för att ställa om.

– Sammanfattningsvis visar mina resultat att lärarna vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt – men att trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning och att allt undervisningsinnehåll ska kunna fångas in kunskapskrav och matriser. ”Det är viktigt att göra rätt för annars kan man bli ifrågasatt”.

Vad överraskade dig?

– Hur otroligt styrda lärare har blivit och hur starkt trycket, både utifrån och inifrån, är och hur detta begränsar lärarnas handlingsutrymme och kreativitet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärarutbildningen och skolhuvudmän. Mina resultat visar att när nya uppdrag läggs på måste lärarna också få utveckla sin kompetens så att de har verktyg för att utföra det nya uppdraget. Jag hoppas även att lärare kan ha nytta av resultaten, både för igenkänning och som stöd i det egna arbetet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-11-18 15:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kurs – Trygga talare i svenska!

Flexibel digital kurs med Klara Härgestam! Få effektiva verktyg och konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och gör dem trygga i sig själva vid muntliga presentationer. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Den läsande flickan – hyllad och kritiserad

Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser