Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Efter Gy11 upplever lärare mindre utrymme för kreativitet i läsundervisningen. Det konstaterar Maria Larsson som undersökt vilka utmaningar som gymnasielärare i svenska står inför när de väljer innehåll till läsundervisningen.

Maria Larsson
Maria Larsson

Disputerade 2021-10-22
vid Högskolan i Dalarna


AVHANDLING
Viktig läsning? Svensklärare i gymnasiet om läsundervisning i en performativ kontext

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i svenska och engelska i grunden. I och med Gy11 och de läsförståelsetest som infördes då, väcktes ett djupare intresse för läsundervisning på gymnasienivå och vad vi lärare vill med läsningen i skolan. Därutöver har jag alltid varit intresserad av läsning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den övergripande frågan är vilka utmaningar som gymnasielärare står inför när de väljer innehåll i relation till läsning i ämnet svenska. Vad är det lärarna vill att eleverna ska lära sig och utveckla, vad gör de för didaktiska avvägningar? Och hur påverkas detta av riktlinjer om att elevernas läsning ska bedömas och betygsättas?  Avhandlingen bygger på en kvalitativ studie med fem gymnasielärare i svenska från olika skolor spridda runt om i landet. Jag har genom fyra enskilda intervjuer samt en gruppintervju följt de här lärarna under ett läsår i kursen Svenska 1. Vidare ingår också lärarnas val av texter som eleverna skulle läsa, instruktioner och arbetsuppgifter kopplade till texterna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärarna i studien vittnar alla om hur de efter Gy11 låter eleverna göra mindre kreativa saker i undervisningen. Lärarna vill att eleverna ska få kunskaper som går bortom det som enkelt låter sig mätas, såsom läslust, bildning och förståelse för sig själva och den värld vi lever i. Men detta krockar med det tryck som finns på lärarna att leverera tydliga resultat, vara synliga utåt genom klickbara matriser i digitala lärplattformar, dokumentera bedömning och betygsättning. Allt för att inte bli ifrågasatta och att kunna mäta elevernas kunskaper på ett sätt som går att relatera till kursens kunskapskrav. Det här innebär att lärarna styrs mot att se till att eleverna till exempel klarar det formella skrivandet som ska mätas i det nationella provet och att utrymmet för det som är svårt att mäta, och som ofta relaterar mer till undervisningens bildningsdimension, prioriteras ner.

– Lärarna belyser också att de saknar kompetens i att undervisa i läsförståelse, det ingick inte i lärarutbildningen för gymnasielärare. Det här är ytterligare en motstridighet – policyskaparna vill genom nationella prov och läroplaner styra lärarna mot en form av undervisningen men lärarna ges inga förutsättningar för att kunna utföra detta. Det går inte bara slänga in ett nationellt prov och tro att lärare automatiskt ställer om i önskad riktning, om man inte samtidigt ser till att lärarna får verktygen för att ställa om.

– Sammanfattningsvis visar mina resultat att lärarna vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt – men att trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning och att allt undervisningsinnehåll ska kunna fångas in kunskapskrav och matriser. ”Det är viktigt att göra rätt för annars kan man bli ifrågasatt”.

Vad överraskade dig?

– Hur otroligt styrda lärare har blivit och hur starkt trycket, både utifrån och inifrån, är och hur detta begränsar lärarnas handlingsutrymme och kreativitet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärarutbildningen och skolhuvudmän. Mina resultat visar att när nya uppdrag läggs på måste lärarna också få utveckla sin kompetens så att de har verktyg för att utföra det nya uppdraget. Jag hoppas även att lärare kan ha nytta av resultaten, både för igenkänning och som stöd i det egna arbetet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-11-18 15:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Den läsande flickan – hyllad och kritiserad

Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Digital kurs med Klara Härgestam – Trygga talare i svenska!

I den här kursen får du effektiva verktyg och gott om konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och skapar mod och lust att vilja tala. Du får kunskap om hur eleverna blir tryggare i gruppen, i sig själva och i värderingen av sin prestation vid muntliga framföranden. Kursintyg ingår!

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Konferensen vänder sig till dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av åtta föreläsningar om bland annat vetenskapligt skrivande, språkstörning och litteraturläsning i praktiken. Välkommen!

Fokus på det talade och skrivna ordet på gymnasiet

Debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra, menar forskaren Anna-Lena Godhe.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.