Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Efter Gy11 upplever lärare mindre utrymme för kreativitet i läsundervisningen. Det konstaterar Maria Larsson som undersökt vilka utmaningar som gymnasielärare i svenska står inför när de väljer innehåll till läsundervisningen.

Maria Larsson
Maria Larsson

Disputerade 2021-10-22
vid Högskolan i Dalarna


AVHANDLING
Viktig läsning? Svensklärare i gymnasiet om läsundervisning i en performativ kontext

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i svenska och engelska i grunden. I och med Gy11 och de läsförståelsetest som infördes då, väcktes ett djupare intresse för läsundervisning på gymnasienivå och vad vi lärare vill med läsningen i skolan. Därutöver har jag alltid varit intresserad av läsning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den övergripande frågan är vilka utmaningar som gymnasielärare står inför när de väljer innehåll i relation till läsning i ämnet svenska. Vad är det lärarna vill att eleverna ska lära sig och utveckla, vad gör de för didaktiska avvägningar? Och hur påverkas detta av riktlinjer om att elevernas läsning ska bedömas och betygsättas?  Avhandlingen bygger på en kvalitativ studie med fem gymnasielärare i svenska från olika skolor spridda runt om i landet. Jag har genom fyra enskilda intervjuer samt en gruppintervju följt de här lärarna under ett läsår i kursen Svenska 1. Vidare ingår också lärarnas val av texter som eleverna skulle läsa, instruktioner och arbetsuppgifter kopplade till texterna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärarna i studien vittnar alla om hur de efter Gy11 låter eleverna göra mindre kreativa saker i undervisningen. Lärarna vill att eleverna ska få kunskaper som går bortom det som enkelt låter sig mätas, såsom läslust, bildning och förståelse för sig själva och den värld vi lever i. Men detta krockar med det tryck som finns på lärarna att leverera tydliga resultat, vara synliga utåt genom klickbara matriser i digitala lärplattformar, dokumentera bedömning och betygsättning. Allt för att inte bli ifrågasatta och att kunna mäta elevernas kunskaper på ett sätt som går att relatera till kursens kunskapskrav. Det här innebär att lärarna styrs mot att se till att eleverna till exempel klarar det formella skrivandet som ska mätas i det nationella provet och att utrymmet för det som är svårt att mäta, och som ofta relaterar mer till undervisningens bildningsdimension, prioriteras ner.

– Lärarna belyser också att de saknar kompetens i att undervisa i läsförståelse, det ingick inte i lärarutbildningen för gymnasielärare. Det här är ytterligare en motstridighet – policyskaparna vill genom nationella prov och läroplaner styra lärarna mot en form av undervisningen men lärarna ges inga förutsättningar för att kunna utföra detta. Det går inte bara slänga in ett nationellt prov och tro att lärare automatiskt ställer om i önskad riktning, om man inte samtidigt ser till att lärarna får verktygen för att ställa om.

– Sammanfattningsvis visar mina resultat att lärarna vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt – men att trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning och att allt undervisningsinnehåll ska kunna fångas in kunskapskrav och matriser. ”Det är viktigt att göra rätt för annars kan man bli ifrågasatt”.

Vad överraskade dig?

– Hur otroligt styrda lärare har blivit och hur starkt trycket, både utifrån och inifrån, är och hur detta begränsar lärarnas handlingsutrymme och kreativitet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärarutbildningen och skolhuvudmän. Mina resultat visar att när nya uppdrag läggs på måste lärarna också få utveckla sin kompetens så att de har verktyg för att utföra det nya uppdraget. Jag hoppas även att lärare kan ha nytta av resultaten, både för igenkänning och som stöd i det egna arbetet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-11-18 15:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Den läsande flickan – hyllad och kritiserad

Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Digital kurs med Klara Härgestam – Trygga talare i svenska!

I den här kursen får du effektiva verktyg och gott om konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och skapar mod och lust att vilja tala. Du får kunskap om hur eleverna blir tryggare i gruppen, i sig själva och i värderingen av sin prestation vid muntliga framföranden. Kursintyg ingår!

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Konferensen vänder sig till dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av åtta föreläsningar om bland annat vetenskapligt skrivande, språkstörning och litteraturläsning i praktiken. Välkommen!

Fokus på det talade och skrivna ordet på gymnasiet

Debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra, menar forskaren Anna-Lena Godhe.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.

Instrument för att utveckla lärmiljön i förskolan för barn med autism

I Sverige går de flesta barn i förskola, även de med autism. Forskning pekar mot att lärmiljön sällan är anpassad för dem. Det innebär att deras möjligheter till lärande, delaktighet och inkludering begränsas.

Ny rapport visar att barn och ungdomar inte får stöd för depression och ångest

Psykisk ohälsa bland barn och unga är en viktig samhällsfråga. Både självrapporterade psykiska besvär och vården av dessa har ökat kraftigt. Trots det är det fortfarande många som inte söker och får vård för depression och ångest. Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Forte.

How school leaders can support enhanced rigor in instruction

With the right guidance, teachers can promote students’ independence in the pursuit of challenging goals.

Building a whole child wellness team

Strategies for combining physical, nutritional, and mental health goals in the early grades to improve student engagement and productivity.