Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Undervisning i förskolan är inte likvärdig när det kommer till barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som har forskat om minoritetsspråkiga barn i förskolan.

Ellinor Skaremyr
Ellinor Skaremyr

Född 1970
Bor i Skövde

Disputerade 2019-06-05
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är förskollärare och har arbetat inom förskolan i många år innan jag började forska. Intresset för frågor kring demokrati och likvärdighet har följt mig genom åren och jag har alltid varit extra intresserad av språk och kommunikation. När det gäller minoritetsspråk och flerspråkighet väcktes mitt intresse för de frågorna när jag började på forskarutbildningen, när andra forskare lyfte fram det som ett eftersatt område.

Vad handlar avhandlingen om?

– Sammantaget handlar avhandlingen om språkliga gemenskaper och hur de tar form och upprätthålls i förskolan, när minoritetsspråkiga barn deltar. Jag har gjort två delstudier, i den ena studien följer jag två nyligen anlända barn som är nya i det svenska språket. Jag har tittat på hur de kommunicerar med sina kamrater i förskolan.

– I den andra studien har jag följt en språkfrämjande aktivitet, en finskspråkig verksamhet, i en kommun som är en del av det finska förvaltningsområdet (de kommuner i Sverige där de finskspråkiga invånarna har vissa lagstadgade språkliga rättigheter). I de kommunerna har barn rätt att erhålla förskola på det finska språket. Det är några år sedan jag gjorde den delstudien och de krav som gällde då innebar att föräldrar som önskade hade rätt till att få barnomsorg delvis på finska. Men från och med den första januari 2019 har den lagen förstärkts – så nu har man rätt att erhålla en väsentlig del av verksamheten i förskolan på finska. När kraven var att man hade rätt att erhålla förskola delvis på finska startade kommunen i min studie en mobil verksamhet med finsktalande pedagoger. Pedagogerna åkte runt i kommunens olika förskolor och pratade finska med de barn vars föräldrar önskade det, cirka en till en och en halv timme i veckan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De språkliga sammanhangen som jag har tittat på är väldigt komplexa. Jag kan se att flerspråkighet fortfarande inte är en del av förskolans övriga verksamhet. Jag kunde också se att de nyanlända barnen var väldigt kreativa i sitt sätt att kommunicera. Den ena flickan pratar engelska och kodväxlade mycket både när hon pratade med personalen och med de andra barnen. Men det här sättet att alternera mellan svenska och engelska försvann allteftersom flickan lärde sig mer svenska. I den finska verksamheten var det den finsktalande pedagogen som fick bära upp allt – när hon inte var på plats försvann allt det finska. Det blev som en enskild händelse en dag i veckan.

– Det som framträder i resultaten är att undervisning i förskolan inte är likvärdig när det kommer till barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet. Det är de svensktalande barnen som gynnas mest. Pratar man svenska och ska utveckla det svenska språket får man all verksamhet på svenska, man får också möjlighet att utveckla den identiteten och kulturella tillhörigheten. Pratar ett barn engelska kan det gynnas av att det är många, både barn och personal, som pratar engelska i förskolans verksamhet. Om barnet pratar ett språk som exempelvis persiska, som den ena nyanlända flickan i min studie, så finns det väldigt lite resurser och det barnet får inte alls samma möjligheter. Tillhör man den finska minoriteten plockar man in en resurs utifrån eftersom det är lagstadgat. Så förutsättningarna ser väldigt olika ut och då blir det olika möjligheter för barnen. Det gör att läroplanens intentioner om likvärdig utbildning utmanas, eftersom barn som har ett annat modersmål än svenska enligt läroplanen har rätt till samma undervisning i förskolan som svensktalande barn.

Vad överraskade dig?

– Att de två nyanlända barnen som jag följde var så otroligt kreativa i sitt sätt att kommunicera med andra barn. Den engelsktalande flickan upprepade och imiterade allt som de andra barnen gjorde. Hon gjorde precis likadant, både kroppsligt och språkligt. Att barn imiterar varandra eller upprepar sig kan man förstå, men hon gjorde det väldigt systematiskt i långa sekvenser av händelser som byggde på varandra. Det tyckte jag var spännande!

– Något annat som jag förvånades över var att även när det finns språkliga resurser som exempelvis de finsktalande pedagogerna, eller om vi har personal som pratar arabiska, så är det svårt att få det implementerat på riktigt i förskolans verksamhet. Det är så komplext och det förvånade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis verksamma förskollärare, barnskötare och förskollärarstuderande. Jag tänker också att de kan vara till nytta för rektorer i förskolan. Men det jag hoppas allra mest är att politiker ska ta del av resultaten. För när det kommer till det här med likvärdig undervisning i förskolan räcker det inte att vi har goda kunskaper som pedagoger. Vi behöver också ha bra styrdokument, förutsättningar och resurser för att hantera de utmaningar som vi ställs inför i barngrupperna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-08-27 09:36 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-04 13:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Naturvetenskap i förskolan, 21 november i Stockholm

Välkommen till en konferens där vi djupdyker i naturvetenskapen men med fokus på små barns lärande! Ta del av föreläsningar om lärande för hållbar utveckling, hur vardagen kan förklara fysikaliska fenomen, hur vi kan göra barn delaktiga i naturvetenskapliga samtal samt hur barn kan förstå naturvetenskap med stöd av digitala verktyg.

Modersmål i fokus, 24 oktober i Stockholm

Välkommen till en heldag för dig som är modersmålslärare! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a. hur hjärnan bearbetar modersmål och andraspråk, resultatet från den nya statliga utredningen om modersmål och studiehandling på modersmål samt exempel på vad i modersmålsundervisningen som kan bidra till att stärka elevens övergripande skolprestation. Missa inte en skräddarsydd dag för dig!

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Study: How smooth-talking professors can lull students into thinking they’ve learned more than they have

Students who engage in active learning learn more — but feel like they learn less — than peers in more lecture-oriented classrooms. That’s in part because active learning is harder than more passive learning, according to a new study in Proceedings of the National Academy of Sciences.  

Vad är poängen med nya planen?

I och med att den nya läroplanen trätt i kraft har ­förskolan fått ett uppdrag kring digitalisering Vi har träffat två forskare som hjälper oss reda ut ­varför digitaliseringen är viktig, hur forskningen ser ut och vilka risker som finns.

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.