Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Undervisning i förskolan är inte likvärdig när det kommer till barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som har forskat om minoritetsspråkiga barn i förskolan.

Ellinor Skaremyr
Ellinor Skaremyr

Född 1970
Bor i Skövde

Disputerade 2019-06-05
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är förskollärare och har arbetat inom förskolan i många år innan jag började forska. Intresset för frågor kring demokrati och likvärdighet har följt mig genom åren och jag har alltid varit extra intresserad av språk och kommunikation. När det gäller minoritetsspråk och flerspråkighet väcktes mitt intresse för de frågorna när jag började på forskarutbildningen, när andra forskare lyfte fram det som ett eftersatt område.

Vad handlar avhandlingen om?

– Sammantaget handlar avhandlingen om språkliga gemenskaper och hur de tar form och upprätthålls i förskolan, när minoritetsspråkiga barn deltar. Jag har gjort två delstudier, i den ena studien följer jag två nyligen anlända barn som är nya i det svenska språket. Jag har tittat på hur de kommunicerar med sina kamrater i förskolan.

– I den andra studien har jag följt en språkfrämjande aktivitet, en finskspråkig verksamhet, i en kommun som är en del av det finska förvaltningsområdet (de kommuner i Sverige där de finskspråkiga invånarna har vissa lagstadgade språkliga rättigheter). I de kommunerna har barn rätt att erhålla förskola på det finska språket. Det är några år sedan jag gjorde den delstudien och de krav som gällde då innebar att föräldrar som önskade hade rätt till att få barnomsorg delvis på finska. Men från och med den första januari 2019 har den lagen förstärkts – så nu har man rätt att erhålla en väsentlig del av verksamheten i förskolan på finska. När kraven var att man hade rätt att erhålla förskola delvis på finska startade kommunen i min studie en mobil verksamhet med finsktalande pedagoger. Pedagogerna åkte runt i kommunens olika förskolor och pratade finska med de barn vars föräldrar önskade det, cirka en till en och en halv timme i veckan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De språkliga sammanhangen som jag har tittat på är väldigt komplexa. Jag kan se att flerspråkighet fortfarande inte är en del av förskolans övriga verksamhet. Jag kunde också se att de nyanlända barnen var väldigt kreativa i sitt sätt att kommunicera. Den ena flickan pratar engelska och kodväxlade mycket både när hon pratade med personalen och med de andra barnen. Men det här sättet att alternera mellan svenska och engelska försvann allteftersom flickan lärde sig mer svenska. I den finska verksamheten var det den finsktalande pedagogen som fick bära upp allt – när hon inte var på plats försvann allt det finska. Det blev som en enskild händelse en dag i veckan.

– Det som framträder i resultaten är att undervisning i förskolan inte är likvärdig när det kommer till barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet. Det är de svensktalande barnen som gynnas mest. Pratar man svenska och ska utveckla det svenska språket får man all verksamhet på svenska, man får också möjlighet att utveckla den identiteten och kulturella tillhörigheten. Pratar ett barn engelska kan det gynnas av att det är många, både barn och personal, som pratar engelska i förskolans verksamhet. Om barnet pratar ett språk som exempelvis persiska, som den ena nyanlända flickan i min studie, så finns det väldigt lite resurser och det barnet får inte alls samma möjligheter. Tillhör man den finska minoriteten plockar man in en resurs utifrån eftersom det är lagstadgat. Så förutsättningarna ser väldigt olika ut och då blir det olika möjligheter för barnen. Det gör att läroplanens intentioner om likvärdig utbildning utmanas, eftersom barn som har ett annat modersmål än svenska enligt läroplanen har rätt till samma undervisning i förskolan som svensktalande barn.

Vad överraskade dig?

– Att de två nyanlända barnen som jag följde var så otroligt kreativa i sitt sätt att kommunicera med andra barn. Den engelsktalande flickan upprepade och imiterade allt som de andra barnen gjorde. Hon gjorde precis likadant, både kroppsligt och språkligt. Att barn imiterar varandra eller upprepar sig kan man förstå, men hon gjorde det väldigt systematiskt i långa sekvenser av händelser som byggde på varandra. Det tyckte jag var spännande!

– Något annat som jag förvånades över var att även när det finns språkliga resurser som exempelvis de finsktalande pedagogerna, eller om vi har personal som pratar arabiska, så är det svårt att få det implementerat på riktigt i förskolans verksamhet. Det är så komplext och det förvånade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis verksamma förskollärare, barnskötare och förskollärarstuderande. Jag tänker också att de kan vara till nytta för rektorer i förskolan. Men det jag hoppas allra mest är att politiker ska ta del av resultaten. För när det kommer till det här med likvärdig undervisning i förskolan räcker det inte att vi har goda kunskaper som pedagoger. Vi behöver också ha bra styrdokument, förutsättningar och resurser för att hantera de utmaningar som vi ställs inför i barngrupperna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-08-27 09:36 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-04 13:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Naturvetenskap i förskolan, 21 november i Stockholm

Välkommen till en konferens där vi djupdyker i naturvetenskapen men med fokus på små barns lärande! Ta del av föreläsningar om lärande för hållbar utveckling, hur vardagen kan förklara fysikaliska fenomen, hur vi kan göra barn delaktiga i naturvetenskapliga samtal samt hur barn kan förstå naturvetenskap med stöd av digitala verktyg.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar i mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Förskolan närmar sig den obligatoriska skolan

Förskolan har de senaste decennierna knutits allt närmare den obligatoriska skolan och därmed blivit en del av den så kallade kunskapsekonomin. Det framgår i Magdalena Sjöstrand Öhrfelts forskning.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Så kan skolnärvaro främjas

Att skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos unga hänger ihop har uppmärksammats under de senaste åren. En ny forskningsöversikt har sammanställt kunskapsläget för vilka faktorer som främjar skolnärvaro.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform

A new study has examined a reform of the Swedish school system; a reform centred on the introduction of grades and increased use of testing, especially standardised national tests, in the 6th and 7th school year. The reform had an indirect effect on psychosomatic symptoms and life satisfaction for these pupils. The negative effects of the reform were generally stronger for girls.

Elever med erfarenhet av robotar kritiska till att ha dem i klassrummet

Digitaliseringen och samhällets snabba tekniska utveckling har bidragit till diskussioner och tester av pedagogiska robotar i skolan. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att elever med erfarenhet av robotar som läser av och analyserar känslor är mer negativa till dem än elever som inte träffat på dessa robotar tidigare.

In the Principal’s Office: Clark Elementary’s Isley shares strategies to develop teachers

Virginia elementary-school principal Anna Isley says building leadership skills of teachers can help boost retention rates and improve student performance. Isley, who began her career as a teacher, says connecting with other teachers in her first year set her on the path to success.