Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Terapiformen ACT (Acceptence and Commitment Therapy/Training) är mer effektiv mot stress jämfört med elevhälsans sedvanliga metoder.  Det menar forskaren Fredrik Livheim som undersökt ACT under verkliga förhållanden bland skolelever.

Fredrik Livheim
Fredrik Livheim

Född 1972
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-02-15
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
ACT treatment for youth. A contextual behavioral approach

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad psykolog men har tidigare arbetat som obehörig lärare i både grundskolan och i gymnasiet. Intresset för hur vi människor fungerar har jag alltid haft och under mina år i skolan blev jag särskilt intresserad av ungas psykiska hälsa. Det här fick mig så småningom att utbilda mig till psykolog och i den rollen har jag arbetat med flera olika projekt kring att stärka ungas psykiska hälsa genom ACT.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ramberättelsen omfattar rådande forskningsläge kring psykisk ohälsa bland unga globalt, men med fokus på Skandinavien och Sverige samt en sammanfattande översikt av forskningen kring ACT. Ett nyckelbegrepp är ”psykologisk flexibilitet”, alltså förmågan att fullt ut kontakta det innevarande ögonblicket med medvetenhet och förändra eller sträva efter beteenden som är i linje med valda livsriktningar. I dag vet vi att psykologisk flexibilitet hänger ihop med nästan all psykisk ohälsa.

– Vidare ingår två studier med ungdomar i Sverige och Australien. I den svenska studien screenades elever i årskurs 8 för stressymptom och 32 elever med uttalade problem inkluderades. 15 av dem fick åtta ACT-behandlingar i grupp, i det här fallet av psykologstudenter som fått fyra dagars utbildning i ACT-metoden. 17 elever fick sedvanlig behandling av elevhälsan. Elevernas upplevda stressnivå mättes både före och efter med välvaliderade mätinstrument. Studien i Australien gjordes enligt samma princip, men med ungdomar mellan 12-18 år, och där mättes depression.

– Slutligen ingår en studie på ungdomar som vårdas på SIS (Statens institutionsstyrelse) i slutna gruppboende. På fem behandlingshem gavs en kort ACT-behandling som tillägg till den sedvanliga behandlingen och tre behandlingshem använde endast den ordinarie behandlingen. ACT-behandlingarna gavs av befintliga behandlingsassistenter på behandlingshemmen. Jag har också utforskat egenskaperna av mätformuläret Avoidance and Fusion Questionnaire for Youth (AFQ-Y) i syfte att validera den som en mätmetod av psykologisk flexibilitet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den svenska ACT-interventionen visade stor effekt. De elever som fick ACT-behandling upplevde mindre stress men också mindre ångest. Studien i Australien som mätte depression visade också på minskad depression med stora effekter. Intressant är att de australiensiska elever som fick hjälp genom elevhälsan upplevde sig som mer deprimerade efter behandlingen.

– Studien inom SIS visar att ACT ger små till medelstora, men statistiskt säkerställda, positiva effekter på en rad områden som minskad depression, stress, ångest och hyperaktivitet, samt stärkta sociala relationer och ökad psykologisk flexibilitet.

Vad överraskade dig?

– En hel del faktiskt. Mest att så få och korta interventioner med ACT kan ge så tydliga och goda resultat. Dessutom av icke-specialiserade behandlare. Jag gladdes också av hur positiva ungdomarna var till ACT. Ungdomarna inom SIS, som i regel är ganska behandlingströtta, ville ha mer ACT. Där sa en av deltagarna att ”det var första gången han upplevde att en vuxen verkligen lyssnade”.

Vem har nytta av dina resultat?

– Utöver kliniker och forskare hoppas jag att skolan, och då i synnerhet elevhälsan, kan ha nytta av resultaten. Mina resultat visar att ACT är en metod som går att implementera relativt enkelt. Kanske genom att börja med personalen som därefter kan stötta sina elever. Inom SIS har man redan nu börjat erbjuda ACT-behandlingar för unga som en av sina behandlingsmetoder.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-03-13 09:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-03-26 14:29 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer