Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Terapiformen ACT (Acceptence and Commitment Therapy/Training) är mer effektiv mot stress jämfört med elevhälsans sedvanliga metoder.  Det menar forskaren Fredrik Livheim som undersökt ACT under verkliga förhållanden bland skolelever.

Fredrik Livheim
Fredrik Livheim

Född 1972
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-02-15
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
ACT treatment for youth. A contextual behavioral approach

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad psykolog men har tidigare arbetat som obehörig lärare i både grundskolan och i gymnasiet. Intresset för hur vi människor fungerar har jag alltid haft och under mina år i skolan blev jag särskilt intresserad av ungas psykiska hälsa. Det här fick mig så småningom att utbilda mig till psykolog och i den rollen har jag arbetat med flera olika projekt kring att stärka ungas psykiska hälsa genom ACT.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ramberättelsen omfattar rådande forskningsläge kring psykisk ohälsa bland unga globalt, men med fokus på Skandinavien och Sverige samt en sammanfattande översikt av forskningen kring ACT. Ett nyckelbegrepp är ”psykologisk flexibilitet”, alltså förmågan att fullt ut kontakta det innevarande ögonblicket med medvetenhet och förändra eller sträva efter beteenden som är i linje med valda livsriktningar. I dag vet vi att psykologisk flexibilitet hänger ihop med nästan all psykisk ohälsa.

– Vidare ingår två studier med ungdomar i Sverige och Australien. I den svenska studien screenades elever i årskurs 8 för stressymptom och 32 elever med uttalade problem inkluderades. 15 av dem fick åtta ACT-behandlingar i grupp, i det här fallet av psykologstudenter som fått fyra dagars utbildning i ACT-metoden. 17 elever fick sedvanlig behandling av elevhälsan. Elevernas upplevda stressnivå mättes både före och efter med välvaliderade mätinstrument. Studien i Australien gjordes enligt samma princip, men med ungdomar mellan 12-18 år, och där mättes depression.

– Slutligen ingår en studie på ungdomar som vårdas på SIS (Statens institutionsstyrelse) i slutna gruppboende. På fem behandlingshem gavs en kort ACT-behandling som tillägg till den sedvanliga behandlingen och tre behandlingshem använde endast den ordinarie behandlingen. ACT-behandlingarna gavs av befintliga behandlingsassistenter på behandlingshemmen. Jag har också utforskat egenskaperna av mätformuläret Avoidance and Fusion Questionnaire for Youth (AFQ-Y) i syfte att validera den som en mätmetod av psykologisk flexibilitet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den svenska ACT-interventionen visade stor effekt. De elever som fick ACT-behandling upplevde mindre stress men också mindre ångest. Studien i Australien som mätte depression visade också på minskad depression med stora effekter. Intressant är att de australiensiska elever som fick hjälp genom elevhälsan upplevde sig som mer deprimerade efter behandlingen.

– Studien inom SIS visar att ACT ger små till medelstora, men statistiskt säkerställda, positiva effekter på en rad områden som minskad depression, stress, ångest och hyperaktivitet, samt stärkta sociala relationer och ökad psykologisk flexibilitet.

Vad överraskade dig?

– En hel del faktiskt. Mest att så få och korta interventioner med ACT kan ge så tydliga och goda resultat. Dessutom av icke-specialiserade behandlare. Jag gladdes också av hur positiva ungdomarna var till ACT. Ungdomarna inom SIS, som i regel är ganska behandlingströtta, ville ha mer ACT. Där sa en av deltagarna att ”det var första gången han upplevde att en vuxen verkligen lyssnade”.

Vem har nytta av dina resultat?

– Utöver kliniker och forskare hoppas jag att skolan, och då i synnerhet elevhälsan, kan ha nytta av resultaten. Mina resultat visar att ACT är en metod som går att implementera relativt enkelt. Kanske genom att börja med personalen som därefter kan stötta sina elever. Inom SIS har man redan nu börjat erbjuda ACT-behandlingar för unga som en av sina behandlingsmetoder.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-03-13 09:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-03-26 14:29 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevhälsa, 19-20 september i Stockholm

En fungerande elevhälsa kan vara avgörande för lärande och framgång i skolan. Nu återkommer vår konferens, mer välfylld än någonsin. Ta del av föreläsningar om samverkan, unga i hederskontext, antipluggkulturer, sömn, sociala medier och hjärnan samt hur man förbättrar kommunikationen i svåra samtal.

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder

Årets viktigaste konferens för dig som är intresserad av fördjupad kunskap inom det specialpedagogiska fältet. Lyssna till föreläsningar om bl.a. flickor och autism, språkstörning, dyslexivänlig skola genom god samverkan, att skapa ett gott samtalsklimat vid svåra samtal samt självreglerat lärande och scaffolding. Arrangeras i Stockholm 10-11 april och i Göteborg 2-3 maj - välkommen!

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att den synen skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och deras socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen. Det menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet i samtal om bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Kartläggning av elevers syn på pris och miljökostnader

Caroline Ignell har utforskat gymnasielevers syn på miljöaspekter i prissättning. Resultaten visar att det finns stor potential att koppla ekonomiämnet till miljöfrågor och naturkunskap.

Digitaliseringsprojekt i Sverige, Norge och Danmark utvecklade undervisningen

I sin avhandling har Sara Willermark studerat ett treårigt nordiskt EU-projekt om undervisning över nationsgränser med stöd av digital teknik. Resultaten visar att lärarna stärktes i sin profession trots många utmaningar.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Lärares och rektors karriär
  Skolporten nr 2/2019 – ute 4 april

Tema: Lärares och rektors karriär

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet ska ge svar på den frågan. Intervju: Nina Rung är kriminologen som tröttnat på skambeläggandet av tjejer i skolan. Inblick: Forskarna: Så utvecklar du din relationskompetens som lärare. Skolportens favorit: Ny avhandling om skrivdidaktik i klassrummet blev lärarpanelens val.

Läs mer här!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

10 mest lästa avhandlingarna 2018

Skolporten räknar varje år ut vilka 10 pedagogiska avhandlingar som har blivit mest klickade på skolporten.se under det föregående året. Här kan du ta del av 2018 års mest klickade avhandlingar.

Läsförståelse och undervisning om lässtrategier

Denna systematiska översikt – Läsförståelse och undervisning av lässtrategier – visar tydligt att lässtrategier inte är ett avgränsat och specifikt redskap utan snarare en myriad av redskap för att arbeta med texter och fördjupa sin läsförståelse. Översikten visar även att dessa olika varianter av lässtrategier är beforskade i olika utsträckning och att de lässtrategier som är beforskade uppvisar stor variation i effektivitet och ändamålsenlighet. (pdf)

Ny podcast: ”Vi vill sprida nya forskningsresultat”

Podcasten Poddagogen ska sprida ny pedagogisk forskning. "Tanken är att skapa en bro mellan akademin och verksamma lärare", säger forskaren Janne Kontio, som gör podden i samarbete med Skolporten.

Inte lätt att bemöta personer med självskadebeteende

Under slutet av 90-talet började allt fler unga skada sig själva. Nu blir det inte längre fler, men fenomenet tycks tyvärr finnas här för att stanna. Kunskapsbehoven bland vårdpersonal och anhöriga är dock fortfarande stora. Därför har två experter skrivit en handbok som sammanfattar kunskapsläget.

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.