Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Terapiformen ACT (Acceptence and Commitment Therapy/Training) är mer effektiv mot stress jämfört med elevhälsans sedvanliga metoder.  Det menar forskaren Fredrik Livheim som undersökt ACT under verkliga förhållanden bland skolelever.

Fredrik Livheim
Fredrik Livheim

Född 1972
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-02-15
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
ACT treatment for youth. A contextual behavioral approach

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad psykolog men har tidigare arbetat som obehörig lärare i både grundskolan och i gymnasiet. Intresset för hur vi människor fungerar har jag alltid haft och under mina år i skolan blev jag särskilt intresserad av ungas psykiska hälsa. Det här fick mig så småningom att utbilda mig till psykolog och i den rollen har jag arbetat med flera olika projekt kring att stärka ungas psykiska hälsa genom ACT.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ramberättelsen omfattar rådande forskningsläge kring psykisk ohälsa bland unga globalt, men med fokus på Skandinavien och Sverige samt en sammanfattande översikt av forskningen kring ACT. Ett nyckelbegrepp är ”psykologisk flexibilitet”, alltså förmågan att fullt ut kontakta det innevarande ögonblicket med medvetenhet och förändra eller sträva efter beteenden som är i linje med valda livsriktningar. I dag vet vi att psykologisk flexibilitet hänger ihop med nästan all psykisk ohälsa.

– Vidare ingår två studier med ungdomar i Sverige och Australien. I den svenska studien screenades elever i årskurs 8 för stressymptom och 32 elever med uttalade problem inkluderades. 15 av dem fick åtta ACT-behandlingar i grupp, i det här fallet av psykologstudenter som fått fyra dagars utbildning i ACT-metoden. 17 elever fick sedvanlig behandling av elevhälsan. Elevernas upplevda stressnivå mättes både före och efter med välvaliderade mätinstrument. Studien i Australien gjordes enligt samma princip, men med ungdomar mellan 12-18 år, och där mättes depression.

– Slutligen ingår en studie på ungdomar som vårdas på SIS (Statens institutionsstyrelse) i slutna gruppboende. På fem behandlingshem gavs en kort ACT-behandling som tillägg till den sedvanliga behandlingen och tre behandlingshem använde endast den ordinarie behandlingen. ACT-behandlingarna gavs av befintliga behandlingsassistenter på behandlingshemmen. Jag har också utforskat egenskaperna av mätformuläret Avoidance and Fusion Questionnaire for Youth (AFQ-Y) i syfte att validera den som en mätmetod av psykologisk flexibilitet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den svenska ACT-interventionen visade stor effekt. De elever som fick ACT-behandling upplevde mindre stress men också mindre ångest. Studien i Australien som mätte depression visade också på minskad depression med stora effekter. Intressant är att de australiensiska elever som fick hjälp genom elevhälsan upplevde sig som mer deprimerade efter behandlingen.

– Studien inom SIS visar att ACT ger små till medelstora, men statistiskt säkerställda, positiva effekter på en rad områden som minskad depression, stress, ångest och hyperaktivitet, samt stärkta sociala relationer och ökad psykologisk flexibilitet.

Vad överraskade dig?

– En hel del faktiskt. Mest att så få och korta interventioner med ACT kan ge så tydliga och goda resultat. Dessutom av icke-specialiserade behandlare. Jag gladdes också av hur positiva ungdomarna var till ACT. Ungdomarna inom SIS, som i regel är ganska behandlingströtta, ville ha mer ACT. Där sa en av deltagarna att ”det var första gången han upplevde att en vuxen verkligen lyssnade”.

Vem har nytta av dina resultat?

– Utöver kliniker och forskare hoppas jag att skolan, och då i synnerhet elevhälsan, kan ha nytta av resultaten. Mina resultat visar att ACT är en metod som går att implementera relativt enkelt. Kanske genom att börja med personalen som därefter kan stötta sina elever. Inom SIS har man redan nu börjat erbjuda ACT-behandlingar för unga som en av sina behandlingsmetoder.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-03-13 09:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-03-26 14:29 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.