Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Terapiformen ACT (Acceptence and Commitment Therapy/Training) är mer effektiv mot stress jämfört med elevhälsans sedvanliga metoder.  Det menar forskaren Fredrik Livheim som undersökt ACT under verkliga förhållanden bland skolelever.

Fredrik Livheim
Fredrik Livheim

Född 1972
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-02-15
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
ACT treatment for youth. A contextual behavioral approach

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad psykolog men har tidigare arbetat som obehörig lärare i både grundskolan och i gymnasiet. Intresset för hur vi människor fungerar har jag alltid haft och under mina år i skolan blev jag särskilt intresserad av ungas psykiska hälsa. Det här fick mig så småningom att utbilda mig till psykolog och i den rollen har jag arbetat med flera olika projekt kring att stärka ungas psykiska hälsa genom ACT.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ramberättelsen omfattar rådande forskningsläge kring psykisk ohälsa bland unga globalt, men med fokus på Skandinavien och Sverige samt en sammanfattande översikt av forskningen kring ACT. Ett nyckelbegrepp är ”psykologisk flexibilitet”, alltså förmågan att fullt ut kontakta det innevarande ögonblicket med medvetenhet och förändra eller sträva efter beteenden som är i linje med valda livsriktningar. I dag vet vi att psykologisk flexibilitet hänger ihop med nästan all psykisk ohälsa.

– Vidare ingår två studier med ungdomar i Sverige och Australien. I den svenska studien screenades elever i årskurs 8 för stressymptom och 32 elever med uttalade problem inkluderades. 15 av dem fick åtta ACT-behandlingar i grupp, i det här fallet av psykologstudenter som fått fyra dagars utbildning i ACT-metoden. 17 elever fick sedvanlig behandling av elevhälsan. Elevernas upplevda stressnivå mättes både före och efter med välvaliderade mätinstrument. Studien i Australien gjordes enligt samma princip, men med ungdomar mellan 12-18 år, och där mättes depression.

– Slutligen ingår en studie på ungdomar som vårdas på SIS (Statens institutionsstyrelse) i slutna gruppboende. På fem behandlingshem gavs en kort ACT-behandling som tillägg till den sedvanliga behandlingen och tre behandlingshem använde endast den ordinarie behandlingen. ACT-behandlingarna gavs av befintliga behandlingsassistenter på behandlingshemmen. Jag har också utforskat egenskaperna av mätformuläret Avoidance and Fusion Questionnaire for Youth (AFQ-Y) i syfte att validera den som en mätmetod av psykologisk flexibilitet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den svenska ACT-interventionen visade stor effekt. De elever som fick ACT-behandling upplevde mindre stress men också mindre ångest. Studien i Australien som mätte depression visade också på minskad depression med stora effekter. Intressant är att de australiensiska elever som fick hjälp genom elevhälsan upplevde sig som mer deprimerade efter behandlingen.

– Studien inom SIS visar att ACT ger små till medelstora, men statistiskt säkerställda, positiva effekter på en rad områden som minskad depression, stress, ångest och hyperaktivitet, samt stärkta sociala relationer och ökad psykologisk flexibilitet.

Vad överraskade dig?

– En hel del faktiskt. Mest att så få och korta interventioner med ACT kan ge så tydliga och goda resultat. Dessutom av icke-specialiserade behandlare. Jag gladdes också av hur positiva ungdomarna var till ACT. Ungdomarna inom SIS, som i regel är ganska behandlingströtta, ville ha mer ACT. Där sa en av deltagarna att ”det var första gången han upplevde att en vuxen verkligen lyssnade”.

Vem har nytta av dina resultat?

– Utöver kliniker och forskare hoppas jag att skolan, och då i synnerhet elevhälsan, kan ha nytta av resultaten. Mina resultat visar att ACT är en metod som går att implementera relativt enkelt. Kanske genom att börja med personalen som därefter kan stötta sina elever. Inom SIS har man redan nu börjat erbjuda ACT-behandlingar för unga som en av sina behandlingsmetoder.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-03-13 09:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-03-26 14:29 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser