Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Terapiformen ACT (Acceptence and Commitment Therapy/Training) är mer effektiv mot stress jämfört med elevhälsans sedvanliga metoder.  Det menar forskaren Fredrik Livheim som undersökt ACT under verkliga förhållanden bland skolelever.

Fredrik Livheim
Fredrik Livheim

Född 1972
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-02-15
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
ACT treatment for youth. A contextual behavioral approach

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad psykolog men har tidigare arbetat som obehörig lärare i både grundskolan och i gymnasiet. Intresset för hur vi människor fungerar har jag alltid haft och under mina år i skolan blev jag särskilt intresserad av ungas psykiska hälsa. Det här fick mig så småningom att utbilda mig till psykolog och i den rollen har jag arbetat med flera olika projekt kring att stärka ungas psykiska hälsa genom ACT.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ramberättelsen omfattar rådande forskningsläge kring psykisk ohälsa bland unga globalt, men med fokus på Skandinavien och Sverige samt en sammanfattande översikt av forskningen kring ACT. Ett nyckelbegrepp är ”psykologisk flexibilitet”, alltså förmågan att fullt ut kontakta det innevarande ögonblicket med medvetenhet och förändra eller sträva efter beteenden som är i linje med valda livsriktningar. I dag vet vi att psykologisk flexibilitet hänger ihop med nästan all psykisk ohälsa.

– Vidare ingår två studier med ungdomar i Sverige och Australien. I den svenska studien screenades elever i årskurs 8 för stressymptom och 32 elever med uttalade problem inkluderades. 15 av dem fick åtta ACT-behandlingar i grupp, i det här fallet av psykologstudenter som fått fyra dagars utbildning i ACT-metoden. 17 elever fick sedvanlig behandling av elevhälsan. Elevernas upplevda stressnivå mättes både före och efter med välvaliderade mätinstrument. Studien i Australien gjordes enligt samma princip, men med ungdomar mellan 12-18 år, och där mättes depression.

– Slutligen ingår en studie på ungdomar som vårdas på SIS (Statens institutionsstyrelse) i slutna gruppboende. På fem behandlingshem gavs en kort ACT-behandling som tillägg till den sedvanliga behandlingen och tre behandlingshem använde endast den ordinarie behandlingen. ACT-behandlingarna gavs av befintliga behandlingsassistenter på behandlingshemmen. Jag har också utforskat egenskaperna av mätformuläret Avoidance and Fusion Questionnaire for Youth (AFQ-Y) i syfte att validera den som en mätmetod av psykologisk flexibilitet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den svenska ACT-interventionen visade stor effekt. De elever som fick ACT-behandling upplevde mindre stress men också mindre ångest. Studien i Australien som mätte depression visade också på minskad depression med stora effekter. Intressant är att de australiensiska elever som fick hjälp genom elevhälsan upplevde sig som mer deprimerade efter behandlingen.

– Studien inom SIS visar att ACT ger små till medelstora, men statistiskt säkerställda, positiva effekter på en rad områden som minskad depression, stress, ångest och hyperaktivitet, samt stärkta sociala relationer och ökad psykologisk flexibilitet.

Vad överraskade dig?

– En hel del faktiskt. Mest att så få och korta interventioner med ACT kan ge så tydliga och goda resultat. Dessutom av icke-specialiserade behandlare. Jag gladdes också av hur positiva ungdomarna var till ACT. Ungdomarna inom SIS, som i regel är ganska behandlingströtta, ville ha mer ACT. Där sa en av deltagarna att ”det var första gången han upplevde att en vuxen verkligen lyssnade”.

Vem har nytta av dina resultat?

– Utöver kliniker och forskare hoppas jag att skolan, och då i synnerhet elevhälsan, kan ha nytta av resultaten. Mina resultat visar att ACT är en metod som går att implementera relativt enkelt. Kanske genom att börja med personalen som därefter kan stötta sina elever. Inom SIS har man redan nu börjat erbjuda ACT-behandlingar för unga som en av sina behandlingsmetoder.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-03-13 09:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-03-26 14:29 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.