Dela:

Mobilen bra för lärande under korta stunder

Åsa Lasson

Björn Hedin
Björn Hedin

Född 1970
i Solna

Disputerade 2014-09-23
vid Kungliga Tekniska Högskolan


AVHANDLING
Exploring Opportunistic use of Mobile Devices for Studying in Higher Education

Det går utmärkt att använda mobilen för lärande under korta tidsperioder, exempelvis när man sitter på bussen. Särskilt bra passar det att ägna korta stunder till förberedelser och repetition, visar Björn Hedins forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har ett stort teknikintresse och för några år sedan läste jag en artikel från Stanford som handlade om mobile learning in fragmented time. Jag tyckte det verkade spännande och bytte inriktning på mina doktorandstudier till att handla om just det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur man kan hitta bra sätt att använda mobiltelefoner för att lära sig saker när man har lite tid över. På caféer eller på bussen är det vanligt att se personer använda mobiltelefonen. Fokus i min studie har varit att ta reda på om man kan använda den tiden till att lära sig. Jag har valt att avgränsa mig till just korta tidsutrymmen – när man råkar ha lite tid över.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag började med att titta på olika saker som man skulle kunna göra med mobiltelefonen för att lära sig. Efter hand insåg jag att problemet inte är att hitta vettiga saker att göra med mobilen – det är att få ändan ur vagnen och göra just det i stället för att exempelvis använda Facebook. Jag har utgått från en modell som heter Fogg behavior model som handlar om hur man kan få olika beteenden att ske. Utifrån den modellen är det tre faktorer som spelar in för att få folk att, som i det här exemplet, använda mobilen till just lärande.

– För det första måste det vara enkelt, det ska bara vara att plocka upp mobilen och komma igång. Den andra faktorn handlar om att man måste ha tillräckligt med motivation. Den tredje faktorn handlar om att det måste vara något som triggar en person att komma igång. Det kan handla om olika typer av påminnelser, men även platsen spelar in. Min studie visar att förberedelser och repetition, som förstärker annat lärande, är något som passar bra att ägna just korta tidsperioder till.

Vad överraskade dig?

– Just insikten om att problemet inte ligger i att få undervisning att fungera bra i mobilen, utan att få folk att välja det framför något annat. Jag brukar lyfta fram att man kan ta tid som man upplever som meningslös, exempelvis på bussen, till att repetera så kan man istället vara ledig på kvällen. Men jag vill poängtera att det ibland kan vara värdefullt att bara sitta och titta ut genom fönstret när man åker buss, man behöver inte alltid vara så effektiv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärare och elever. Lärare kan få upp ögonen för hur de kan underlätta för studenter att plugga under just sådana korta tidsperioder. Elever kan dra nytta av att hitta egna strategier för att utnyttja det här sättet att plugga.

Sidan publicerades 2015-01-07 16:14 av John Miller


Relaterat

”Internetgenerationen” stressad av it

Många skolungdomar upplever en stress av de krav som ställs på dem att använda it. Det visar Sheila Zimics forskning.

Mobil teknik för lärande

Nya strategier behövs för att utveckla lärande och undervisning med hjälp av mobil teknik. Detkonstaterar Daniel Spikol, i sin avhandling i medieteknik, A Design Toolkit for Emerging LearningLandscapes by Ubiquitous Computing.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer