Dela:

Mobilen bra för lärande under korta stunder

Åsa Lasson

Björn Hedin
Björn Hedin

Född 1970
i Solna

Disputerade 2014-09-23
vid Kungliga Tekniska Högskolan


AVHANDLING
Exploring Opportunistic use of Mobile Devices for Studying in Higher Education

Det går utmärkt att använda mobilen för lärande under korta tidsperioder, exempelvis när man sitter på bussen. Särskilt bra passar det att ägna korta stunder till förberedelser och repetition, visar Björn Hedins forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har ett stort teknikintresse och för några år sedan läste jag en artikel från Stanford som handlade om mobile learning in fragmented time. Jag tyckte det verkade spännande och bytte inriktning på mina doktorandstudier till att handla om just det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur man kan hitta bra sätt att använda mobiltelefoner för att lära sig saker när man har lite tid över. På caféer eller på bussen är det vanligt att se personer använda mobiltelefonen. Fokus i min studie har varit att ta reda på om man kan använda den tiden till att lära sig. Jag har valt att avgränsa mig till just korta tidsutrymmen – när man råkar ha lite tid över.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag började med att titta på olika saker som man skulle kunna göra med mobiltelefonen för att lära sig. Efter hand insåg jag att problemet inte är att hitta vettiga saker att göra med mobilen – det är att få ändan ur vagnen och göra just det i stället för att exempelvis använda Facebook. Jag har utgått från en modell som heter Fogg behavior model som handlar om hur man kan få olika beteenden att ske. Utifrån den modellen är det tre faktorer som spelar in för att få folk att, som i det här exemplet, använda mobilen till just lärande.

– För det första måste det vara enkelt, det ska bara vara att plocka upp mobilen och komma igång. Den andra faktorn handlar om att man måste ha tillräckligt med motivation. Den tredje faktorn handlar om att det måste vara något som triggar en person att komma igång. Det kan handla om olika typer av påminnelser, men även platsen spelar in. Min studie visar att förberedelser och repetition, som förstärker annat lärande, är något som passar bra att ägna just korta tidsperioder till.

Vad överraskade dig?

– Just insikten om att problemet inte ligger i att få undervisning att fungera bra i mobilen, utan att få folk att välja det framför något annat. Jag brukar lyfta fram att man kan ta tid som man upplever som meningslös, exempelvis på bussen, till att repetera så kan man istället vara ledig på kvällen. Men jag vill poängtera att det ibland kan vara värdefullt att bara sitta och titta ut genom fönstret när man åker buss, man behöver inte alltid vara så effektiv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärare och elever. Lärare kan få upp ögonen för hur de kan underlätta för studenter att plugga under just sådana korta tidsperioder. Elever kan dra nytta av att hitta egna strategier för att utnyttja det här sättet att plugga.

Sidan publicerades 2015-01-07 16:14 av John Miller


Relaterat

”Internetgenerationen” stressad av it

Många skolungdomar upplever en stress av de krav som ställs på dem att använda it. Det visar Sheila Zimics forskning.

Mobil teknik för lärande

Nya strategier behövs för att utveckla lärande och undervisning med hjälp av mobil teknik. Detkonstaterar Daniel Spikol, i sin avhandling i medieteknik, A Design Toolkit for Emerging LearningLandscapes by Ubiquitous Computing.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer