”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen är redan en del av skolans infrastruktur för lärande – både elever och lärare använder sig av elevernas privata mobiltelefoner. Ett mobiltelefonförbud är inte rätt väg att gå, konstaterar forskaren Anita Grigic Magnusson.

Anita Grigic Magnusson
Anita Grigic Magnusson

Bor i Göteborg
Född år 1980

Disputerade 2022-12-02
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Användning av mobiltelefoner i den digitaliserade skolan. Elever och lärares perspektiv

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Under mina år som SO-lärare på mellanstadiet och högstadiet började elevernas mobiler ta allt större plats i klassrummet. Som lärare hade jag en ganska bestämd uppfattning om vad mobilerna fyllde för funktion i klassrummet – de skulle inte vara där. Men så började jag bli genuint nyfiken på vad eleverna egentligen gör med telefonerna. Där väcktes intresset för att faktiskt prata med dem om vad de gör med sina mobiler och vad de själva tycker om dem. När jag började forska år 2015 så hördes elevernas röster sällan i debatten.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den undersöker högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet, samt ett lärarlags implementering av ett mobiltelefonförbud. Avhandlingen består av fyra studier, tre av dem har ett elevperspektiv och den fjärde har ett lärarperspektiv. Jag har gjort fokusgruppsintervjuer på högstadiet och gymnasiet med totalt 44 elever. Jag har också gjort en enkät där 206 gymnasieelever svarar på frågor om mobiltelefonanvändning. Studierna är gjorda på fyra olika skolor där alla har olika policys och regler kring användningen av mobiler i skolan, samt en gymnasieskola där ett lärarlag bestämmer sig för att implementera ett eget mobiltelefonförbud.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mobiltelefonen redan är i skolan, vare sig vi har ett förbud eller inte. Den har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, och både elever och lärare använder sig av elevernas privata mobiltelefoner. Den har blivit nödvändig i den digitaliserade skolan, när skolans datorer inte fungerar eller när eleverna har glömt datorn hemma så finns mobiltelefonen alltid tillgänglig. Lärarna har redan integrerat den i sin undervisning utan att egentligen vara medvetna om det.

– I avhandlingen problematiserar jag skolans digitalisering på ett övergripande plan, och jag tänker att det är lite av en paradox att förbjuda den teknologi som har blivit en grundbult i hela samhället. Jag brukar ta exemplet med att en vuxen knappt kan parkera bilen utan att ha mobilen med sig, men vi förbjuder den i skolan samtidigt som vi satsar 100 procent på att skolan ska digitaliseras. Det blir kontraproduktivt, för är det någonstans man ska lära sig att använda mobilen så är det ju i skolan, så ett förbud fungerar helt enkelt inte. Men elever efterfrågar stöd och riktlinjer kring hur de ska använda den.

– Det är givetvis inte alla elever som missköter ett mobiltelefonförbud, men tillräckligt många för att det ska bli ett problem i skolan. Det skapar konflikter och det blir det svårt att hantera. När mobiler används i smyg så är det enbart för icke-skolrelaterade syften. Men på skolor där man försöker lära eleverna att hantera och väva in mobilen i undervisningen, kan eleverna på eget initiativ använda sig av tekniken för att underlätta och stödja sitt lärande. Jag tycker att det är viktigt att lyfta fram att det inte handlar om mobiltelefonen i sig. Jag skulle säga att det stora problemet, om man ser det som ett problem, är att vi har uppkopplade klassrum – och det är det som vi behöver förhålla oss till.

– Mobiltelefonen är egentligen inget ordningsproblem. Den används i undervisningens mellanrum när man väntar på hjälp, eller när man väntar på nästa uppgift, och mobilen kan till och med kan ha en lugnande effekt i klassrummet. Det går tvärs emot argumentet för varför man införde det nationella förbudet, som handlar om att skapa studiero.

– Många tycker att jag är positiv till mobiltelefonanvändning, men det är jag verkligen inte, och avhandlingen säger varken bu eller bä. Men det är problematiskt, mobilerna är de facto på plats i skolan, då måste vi lära oss hantera det. Vad min, och tidigare forskning, visar är att ett förbud inte verkar vara rätt väg att gå. Det får inte den effekten vi vill ha. Det man däremot kan se är att ett mobilförbud stärker lärarnas profession. Det ger både lärare och rektorer större mandat att säga att de vill ha mobilfritt. Men det ger dem också ett större mandat att faktiskt få lov att använda mobiltelefonen för undervisningsrelaterade syften.

Vad överraskade dig?

– Jag hade inte väntat mig att eleverna skulle var så otroligt medvetna om hur svårt det är att hantera mobilen. I brist på stöd från lärare utvecklade de sina egna normer och regler kring när det var okej att använda mobilen och när de absolut inte ska göra det. Det tyckte jag var spännande. Det var också överraskande att se hur eleverna väver in sin privata användning av mobilen och matchar in den i skolsammanhang och i sitt lärande. Ytterligare något som överraskade var att lärarna inte riktigt var medvetna om vilken roll elevernas mobiler har i undervisningen. Lärarna bestämmer att mobilerna ska förbjudas i klassrummet, men så blir det problem när de inte tillgängliga och både lärare och elever är vana vid att använda dem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas kunna bidra med lite mer nyanserad kunskap i frågan rent generellt, framför allt till lärarkåren, elever och föräldrar. Vi har byggt upp ett digitaliserat samhälle runt mobilen, så jag tänker att man inte bara kan förbjuda den. Det är ju hela samhället som är beroende av mobiltelefonen, inte bara eleverna, och det tycker jag ofta man missar i debatten.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2023-01-19 20:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2023-01-20 01:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Elevers syn på mobiler mer nyanserad än debatten

Elevernas åsikter om mobiltelefoners plats i skolan är långt mycket mer nyanserade än de som hörs i mediedebatten. Det konstaterar Torbjörn Ott som utforskat hur smarta telefoner ses och förstås i klassrummet.  

Rektor i fokus

Välkommen till Skolportens konferens för dig som är rektor i grundskolan, på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen! Under två dagar får du ta del av aktuell forskning och praktiska exempel som kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll. Du får också möjlighet att möta kollegor från hela landet.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Tävlingsinslag i undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusmönster

När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens och tävlingsinslag motverkas också genusmönster. Det visar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser