Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Mognad och förmåga till vuxenansvar – nödvändiga grunder för blivande lärare

Publicerad:2017-01-16
Uppdaterad:2017-02-01
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Jens Gardesten

Född 1971
Bor i Kalmar

Disputerade 2016-12-02
vid Linnéuniversitetet

Avhandling

Den nödvändiga grunden. Underkännanden och erkännanden under lärarutbildningens verksamhetsförlagda delar

När VFU-handledare får beskriva absolut nödvändiga grunder för blivande lärare hamnar bland annat förmåga att ta vuxenansvar samt mognad i fokus. Det visar Jens Gardestens forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Lärares yrkeskunnande har fascinerat mig från när jag själv var elev till den dag jag började lärarutbildningen och sedan började jobba som lärare. Jag har ofta funderat över vad som utmärker riktigt skickliga lärare, men den här avhandlingen bidrar istället med en förståelse för det jag kallar ”den nödvändiga grunden”.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka nödvändiga grunder eller basala förmågor, som lärare anses behöva. Avhandlingen ger en bild av grundläggande lärarkompetenser, så som de kommer till uttryck när lärare själva får beskriva dem. De lärare som uttrycker sig har varit handledare under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) där man har föreslagit ett underkänt betyg för en lärarstudent, samt lärare som har varit handledare under en om-VFU. Vidare diskuterar jag hur lärarutbildningen kan hjälpa fler studenter att utveckla nödvändiga grunder, samt hur lärarutbildningen kan kontrollera eller examinera dessa grunder på ett rimligt vis.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den nödvändiga grunden visar sig bestå av fyra olika byggelement. Det absolut mest nödvändiga – själva bottenplattan – är en förmåga att visa mognad och att kunna ta ett vuxenansvar i relation till arbetet med barn och ungdomar i skola eller förskola. Man beskriver vikten av att lärarstudenterna har kommit ur sin tonårsperiod och börjat känna sig vuxna redan innan de påbörjar lärarutbildningen. I datamaterialet finns det också exempel på erfarenheter av hur ett studieuppehåll ibland kan vara värdefullt, efter att studenten fått lite mer livserfarenhet och börjat träda in i den vuxenroll som krävs för att kunna hantera det ansvar som är förbundet med läraryrket.

– Utöver denna bottenplatta beskriver handledarna hur viktigt det är att kunna ta plats, göra sig själv synlig och kunna visa ett tydligt ledarskap. Det här kan kännas svårt och nervöst för många lärarstudenter, menar handledarna och det måste ju få vara möjligt att göra misstag i klassrummet, precis som alla verksamma lärare gör misstag ibland. Men det får inte bli en återkommande brist på otrygghet eller osäkerhet som hela tiden riskerar att påverka klimatet i undervisningen. Förmågan att tydligt kunna ta plats är en del i den nödvändiga grunden.

– Förutom att kunna ta plats själv behöver man i någon mån även kunna ge plats åt eleverna eller barnen. Här beskrivs vikten av att kunna läsa av barnen och kunna förstå hur det som pågår i undervisningen eller samspelet uppfattas och tolkas. Det handlar om en förmåga till perspektivskifte eller förmåga till inlevelse och handledarna beskriver hur lärarvardagen inte skulle fungera om denna förmåga är alltför bristfällig.

– Den fjärde avslutande delen i den nödvändiga grunden handlar om en komplex kommunikativ förmåga kopplat till den sociala dynamik som ofta uppstår i lärarvardagen. Här beskrivs nödvändigheten av att kunna ha en viss överblick, vara närvarande och kunna agera med en samtidighet. Man kan inte kommunicera på ett mekaniskt vis, menar handledarna, det fungerar inte att stänga av eleverna eller att bli alltför monoton. I avhandlingen diskuteras denna avslutande del i den nödvändiga grunden med hänvisning till teorier om lärares tysta kunskap.

– Utöver de här fyra byggelementen finns det resultat i avhandlingen som handlar om lärarutbildningens struktur och kultur. Här diskuterar jag hur lärarutbildningen på ett bättre sätt kan hjälpa studenter att utveckla nödvändiga grunder, men också hur lärarutbildningen på ett rimligt sätt skulle kunna kontrollera dessa grunder innan examen. I det sammanhanget diskuteras möjligheten med tidiga praktikerfarenheter, så att inte alltför lång tid går innan lärarstudenten får viktiga insikter om yrkets villkor och om sig själv som en möjlig framtida lärare.

Vad överraskade dig?

– Lite överraskad blev jag av att ämnesdidaktiska kompetenser var ganska osynliga i materialet. De relationella och kommunikativa dimensionerna verkar som sagt vara de mest kritiska då det gäller ”grindvaktande” eller underkännande. Inte bara inom lärarutbildningens VFU utan även efter lärarutbildningen (enligt andra studier). Detta kan ha flera tänkbara orsaker, men det finns studier som visar hur oerhört påtagliga de relationella dimensionerna är just inom läraryrket. Många lärare beskriver detta som det mest positiva med sitt yrke, samtidigt som de relationella dimensionerna ibland kan upplevas vara överväldigande och ganska svårhanterliga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarstudenter, de som organiserar och planerar lärarutbildning och alla andra som har ett intresse av läraryrket.

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Företagsekonomi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i företagsekonomi!
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
21 nov

Rättssäker betygssättning

Förbättra din förmåga att sätta likvärdiga och rättssäkra betyg genom en handfast kurs som leds av betygsexperterna Per Måhl och Bo Sundblad. Köp kursen för 749 kr och få tillgång till den i 6 månader. Kursintyg ingår!
Mer info
Åk 4–Vux
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev