Möjligheter och begränsningar i flerspråkig språkundervisning i en teckenspråkig skolmiljö

Karin Allard har undersökt hur språkundervisningen i engelska och spanska ser ut i en specialskola för döva elever.

Karin Allard
Karin Allard

Född 1953
i Malmö

Disputerade 2013-06-07
vid Örebro universitet

AVHANDLING
Varför gör de på detta viset?: Kommunikativa praktiker i flerspråkig undervisning


Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev intresserad av flerspråkighet och språkundervisning i främmande språk när jag arbetade som lärare i specialskolan för döva och hörselskadade elever.

– Mina erfarenheter kring språkundervisningen bygger på att den var koncentrerad kring att skapa en tvåspråkig miljö med svenska och svenskt teckenspråk som undervisningsspråk. Den pedagogiska modellen som utgick från tvåspråkighet upplevde jag i viss mån vara begränsande. Det saknades exempelvis pedagogiska, och i synnerhet språkdidaktiska, diskussioner kring hur och på vilket sätt eleverna förutom att utveckla sin tvåspråkiga kompetens även ska lära sig ett främmande språk där svenskt teckenspråk skulle fungera som ett medierande verktyg mellan de olika språken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt vad lärare och elever gör med språket när de interagerar. Det är alltså hur man använder språket, hur man gör sig förstådd och hur man som elev kan ta plats i den språkundervisningen som pågår, som är mitt huvudsakliga fokus. Samtidigt har jag också velat sätta fokus på vilket sätt eleverna kan delta med sina egna språkkunskaper i undervisningen samt hur de har engagerats och utmanats språkligt i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De viktigaste resultaten visar på vilket sätt språkundervisningen som jag har studerat har kunnat stödja eleverna i sitt eget språklärande. Problemet var inte svenskt teckenspråk som undervisningsspråk och inte heller de teckenspråkiga eleverna utan snarare de kommunikativa praktikerna som skapades på språklektionerna. Ett annat problem var IRE-strukturen (initiativ-respons-evaluering) som var de dominerande interaktionsmönster som styrde samspelet på språklektionerna. Detta menar jag kan härledas till språkundervisningens selektiva tradition som pedagogisk utgångspunkt.

– Ett annat viktigt resultat är vilka olika interaktiva och språkliga redskap som kommer till användning i språkundervisningen samt hur dessa kan och har hanteras av lärare och elever. Det innebär att jag studerat i vilken mån eleverna i undervisningen har erbjudits tillfällen till språkanvändning och interaktion i språket och inte bara om språket.

Vad överraskade dig?

– Att man inom den pedagogiska verksamheten inte har aktualiserat frågor i ett bredare didaktiskt perspektiv när det gäller flerspråkighet och elevers lärande i främmande språk. Att diskutera språkundervisningen handlar inte enbart om undervisningsmetoder utan också om hur eleverna ska utveckla sina förmågor och färdigheter som kursplanen beskriver och föreskriver. Samtidigt funderade jag också över varför frågan om flerspråkighetens globala dimensioner inte anknöts till hur eleverna skulle lära sig att kommunicera över språkgränserna i Europa och mot ett flerspråkigt europeiskt medborgarskap.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, lärare och elever dock inte bara inom den teckenspråkiga skolmiljön utan generellt inom alla pedagogiska verksamheter.

Sidan publicerades 2013-11-20 13:13 av John Miller


Relaterat

Viktigt med undervisning på teckenspråk

Svenska föräldrar lär sina hörande och döva barn teckenspråk och talad svenska utifrån bilden att det är två olika språk. Genom att just särskilja språken får barnen tillgång till två fullvärdiga språk. Studien bekräftar vikten av undervisning på teckenspråk i skolan.

Utvecklat teckenspråk viktigt för språkinlärning för döva

Döva elever som har bra betyg i svenska har ett mer levande teckenspråk.Det slår Krister Schönström vid Stockholms universitet fast i sinavhandling Tvåspråkighet hos döva skolelever. Processbarhet i svenskaoch narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk .

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.