Möjligheter och begränsningar i flerspråkig språkundervisning i en teckenspråkig skolmiljö

Karin Allard har undersökt hur språkundervisningen i engelska och spanska ser ut i en specialskola för döva elever.

Karin Allard
Karin Allard

Född 1953
i Malmö

Disputerade 2013-06-07
vid Örebro universitet

AVHANDLING
Varför gör de på detta viset?: Kommunikativa praktiker i flerspråkig undervisning


Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev intresserad av flerspråkighet och språkundervisning i främmande språk när jag arbetade som lärare i specialskolan för döva och hörselskadade elever.

– Mina erfarenheter kring språkundervisningen bygger på att den var koncentrerad kring att skapa en tvåspråkig miljö med svenska och svenskt teckenspråk som undervisningsspråk. Den pedagogiska modellen som utgick från tvåspråkighet upplevde jag i viss mån vara begränsande. Det saknades exempelvis pedagogiska, och i synnerhet språkdidaktiska, diskussioner kring hur och på vilket sätt eleverna förutom att utveckla sin tvåspråkiga kompetens även ska lära sig ett främmande språk där svenskt teckenspråk skulle fungera som ett medierande verktyg mellan de olika språken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt vad lärare och elever gör med språket när de interagerar. Det är alltså hur man använder språket, hur man gör sig förstådd och hur man som elev kan ta plats i den språkundervisningen som pågår, som är mitt huvudsakliga fokus. Samtidigt har jag också velat sätta fokus på vilket sätt eleverna kan delta med sina egna språkkunskaper i undervisningen samt hur de har engagerats och utmanats språkligt i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De viktigaste resultaten visar på vilket sätt språkundervisningen som jag har studerat har kunnat stödja eleverna i sitt eget språklärande. Problemet var inte svenskt teckenspråk som undervisningsspråk och inte heller de teckenspråkiga eleverna utan snarare de kommunikativa praktikerna som skapades på språklektionerna. Ett annat problem var IRE-strukturen (initiativ-respons-evaluering) som var de dominerande interaktionsmönster som styrde samspelet på språklektionerna. Detta menar jag kan härledas till språkundervisningens selektiva tradition som pedagogisk utgångspunkt.

– Ett annat viktigt resultat är vilka olika interaktiva och språkliga redskap som kommer till användning i språkundervisningen samt hur dessa kan och har hanteras av lärare och elever. Det innebär att jag studerat i vilken mån eleverna i undervisningen har erbjudits tillfällen till språkanvändning och interaktion i språket och inte bara om språket.

Vad överraskade dig?

– Att man inom den pedagogiska verksamheten inte har aktualiserat frågor i ett bredare didaktiskt perspektiv när det gäller flerspråkighet och elevers lärande i främmande språk. Att diskutera språkundervisningen handlar inte enbart om undervisningsmetoder utan också om hur eleverna ska utveckla sina förmågor och färdigheter som kursplanen beskriver och föreskriver. Samtidigt funderade jag också över varför frågan om flerspråkighetens globala dimensioner inte anknöts till hur eleverna skulle lära sig att kommunicera över språkgränserna i Europa och mot ett flerspråkigt europeiskt medborgarskap.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, lärare och elever dock inte bara inom den teckenspråkiga skolmiljön utan generellt inom alla pedagogiska verksamheter.

Sidan publicerades 2013-11-20 13:13 av John Miller


Relaterat

Viktigt med undervisning på teckenspråk

Svenska föräldrar lär sina hörande och döva barn teckenspråk och talad svenska utifrån bilden att det är två olika språk. Genom att just särskilja språken får barnen tillgång till två fullvärdiga språk. Studien bekräftar vikten av undervisning på teckenspråk i skolan.

Utvecklat teckenspråk viktigt för språkinlärning för döva

Döva elever som har bra betyg i svenska har ett mer levande teckenspråk.Det slår Krister Schönström vid Stockholms universitet fast i sinavhandling Tvåspråkighet hos döva skolelever. Processbarhet i svenskaoch narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk .

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer