Möjligheter till skolutveckling utnyttjas inte

Trots att klasslärare och modersmålslärare undervisar samma elever så samarbetar de väldigt lite. Tiden finns inte. Enligt Helen Avery går skolan miste om värdefulla erfarenheter när man inte drar nytta av modersmålslärarnas egna erfarenheter.

Helen Avery
Helen Avery

Född 1960
i South Side Chicago

Disputerade 2016-06-17
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
Moving together – conditions for intercultural development at a highly diverse Swedish school

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det har varit en krokig väg men i grunden finns en vilja att hitta vägar till förändring. I tonåren började jag reflektera över hur mycket resurser som gick till krig och annat, istället för att satsas på positiva saker. Så jag började läsa nationalekonomi. Efter det har jag läst språkvetenskap och flerspråkighet och jobbat internationellt med flyktingar. Sen kom jag in på pedagogiken. Vi måste bli bättre på att hantera de utmaningar som finns i världen och då är utbildning en viktig del.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om förutsättningarna för interkulturell skolutveckling och vilka sammanhang som finns för lärande och undervisning i samband med stödåtgärder tänkta för nyanlända och elever med invandrarbakgrund. Jag har tittat på skolans organisation och framför allt på samarbetet mellan pedagoger som arbetar med svenska som andraspråk, modersmål, studiehandledning och på skolbiblioteken.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Även om klasslärarna och modersmålslärarna arbetar med samma elever, i samma skolsystem och i samma lokaler så går de ändå förbi varandra. De har skilda idéer om vad arbetet handlar om och då är det inte alltid lätt att få till ett samarbete. Det är synd, för lärare som själva har invandrarbakgrund har värdefulla erfarenheter som skulle kunna användas för att arbeta med skolutveckling.

– Förutsättningarna för skolutveckling i dag är inte särskilt bra eftersom det finns få tillfällen att mötas utanför arbetslagen. Den lilla tid som finns används för administrativa och tekniska frågor snarare än det som har pedagogisk relevans.

Vad överraskade dig?

– Att jag funnit så mycket negativt i mina resultat. Jag påbörjade arbetet år 2011. Då var förutsättningarna att arbeta med skolutveckling ganska gynnsamma, men sedan såg jag en snabb försämring. Alla marginaler krympte och nu går energin och resurserna in i dokumentationssystemen. Men för att lyfta något positivt så har skolbiblioteken stor potential som skulle kunna tas till vara.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand de som jobbar med skolutveckling på kommunnivå eftersom det till stor del är samarbetet mellan verksamheter som behöver utvecklas. Men även beslutsfattare på nationell nivå kan ha nytta av att se vad effekterna av olika policybeslut blir i praktiken.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2016-06-07 14:59 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-06-14 13:54 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Verksamheter har olika syn på kvalitetsarbete

Karin Lager har forskat om hur kommunen, förskolan och fritidshemmen arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. Ett resultat är att uppdraget tolkas, anpassas och omformuleras utifrån tidigare erfarenheter av liknande uppdrag.

Kommunala skolorganisationer viktiga för lokal skolutveckling

Skolor måste ha en bättre förståelse för temporära organisationer och se vad det finns för fördelar och nackdelar med att bygga tillfälliga grupper. Daniel Nordholm har studerat ett kommunövergripande samarbete om den nya läroplanen på den centrala kommunala nivån.

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Det konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Det finns en skillnad i hur matematikböcker på gymnasiet är upplagda, och vad som skrivs fram i läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på. Det konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.  

Otydligt när lärarstudenter bedöms under sin verksamhetsförlagda utbildning

Den bedömningsprocess som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under VFU är både otydlig och osynlig. Det visar Kristina Henrikssons forskning om skolbesökens bedömningsprocesser i samtalsform på VFU.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka deras förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Brittons avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

5 saker du gör – som skapar konflikter

Ditt ledarskap kan vara orsaken till oro och konflikter på arbetsplatsen, även om det inte är meningen från din sida. Här är fem vanliga misstag – och vad du kan göra i stället.

Deras forskning föreslår hur framtidens skolor ska byggas

Bullriga skolmatsalar, glaspartier som stör koncentrationen under lektionen och för små skolgårdar. Dagens skolmiljöer kräver ofta en del förbättringar. Didaktikforskarna Anneli Frelin och Jan Grannäs på Högskolan i Gävle har deltagit i det fristående forskningsinstitutet Ifous projekt ”Bygga skola” med syfte att utforska hur dagens skolor fungerar i praktiken.

Samverkanskontor startar under 2020

Specialpedagogiska skolmyndigheten startar 16 nya samverkanskontor under våren 2020. Kontoren innebär ett mer uppsökande arbetssätt än tidigare för att nå de skolor som mest behöver stöd.

Det här tänker niorna på när de väljer gymnasium

Vilka program har gymnasieskolan? Hur välrenommerad är den? De faktorerna fäster elever i nionde klass mest uppmärksamhet vid när de väljer gymnasium. Men även en gratis dator eller surfplatta kan fungera som lockbete – i synnerhet för elever med låga betyg, visar ny forskning.

Use 6 leadership pillars to empower teachers

There are six leadership pillars that help principals support teachers and encourage the development of positive school cultures, according to Evan Robb, a middle-school principal in Virginia. In this article, Robb shares how to use six pillars — including vision, trust and relationships — to help build success among students and staff.