Dela:

Möjligheter till skolutveckling utnyttjas inte

Trots att klasslärare och modersmålslärare undervisar samma elever så samarbetar de väldigt lite. Tiden finns inte. Enligt Helen Avery går skolan miste om värdefulla erfarenheter när man inte drar nytta av modersmålslärarnas egna erfarenheter.

Helen Avery
Helen Avery

Född 1960
i South Side Chicago

Disputerade 2016-06-17
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
Moving together – conditions for intercultural development at a highly diverse Swedish school

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det har varit en krokig väg men i grunden finns en vilja att hitta vägar till förändring. I tonåren började jag reflektera över hur mycket resurser som gick till krig och annat, istället för att satsas på positiva saker. Så jag började läsa nationalekonomi. Efter det har jag läst språkvetenskap och flerspråkighet och jobbat internationellt med flyktingar. Sen kom jag in på pedagogiken. Vi måste bli bättre på att hantera de utmaningar som finns i världen och då är utbildning en viktig del.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om förutsättningarna för interkulturell skolutveckling och vilka sammanhang som finns för lärande och undervisning i samband med stödåtgärder tänkta för nyanlända och elever med invandrarbakgrund. Jag har tittat på skolans organisation och framför allt på samarbetet mellan pedagoger som arbetar med svenska som andraspråk, modersmål, studiehandledning och på skolbiblioteken.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Även om klasslärarna och modersmålslärarna arbetar med samma elever, i samma skolsystem och i samma lokaler så går de ändå förbi varandra. De har skilda idéer om vad arbetet handlar om och då är det inte alltid lätt att få till ett samarbete. Det är synd, för lärare som själva har invandrarbakgrund har värdefulla erfarenheter som skulle kunna användas för att arbeta med skolutveckling.

– Förutsättningarna för skolutveckling i dag är inte särskilt bra eftersom det finns få tillfällen att mötas utanför arbetslagen. Den lilla tid som finns används för administrativa och tekniska frågor snarare än det som har pedagogisk relevans.

Vad överraskade dig?

– Att jag funnit så mycket negativt i mina resultat. Jag påbörjade arbetet år 2011. Då var förutsättningarna att arbeta med skolutveckling ganska gynnsamma, men sedan såg jag en snabb försämring. Alla marginaler krympte och nu går energin och resurserna in i dokumentationssystemen. Men för att lyfta något positivt så har skolbiblioteken stor potential som skulle kunna tas till vara.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand de som jobbar med skolutveckling på kommunnivå eftersom det till stor del är samarbetet mellan verksamheter som behöver utvecklas. Men även beslutsfattare på nationell nivå kan ha nytta av att se vad effekterna av olika policybeslut blir i praktiken.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2016-06-07 14:59 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-06-14 13:54 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Verksamheter har olika syn på kvalitetsarbete

Karin Lager har forskat om hur kommunen, förskolan och fritidshemmen arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. Ett resultat är att uppdraget tolkas, anpassas och omformuleras utifrån tidigare erfarenheter av liknande uppdrag.

Kommunala skolorganisationer viktiga för lokal skolutveckling

Skolor måste ha en bättre förståelse för temporära organisationer och se vad det finns för fördelar och nackdelar med att bygga tillfälliga grupper. Daniel Nordholm har studerat ett kommunövergripande samarbete om den nya läroplanen på den centrala kommunala nivån.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser