Dela:

Möjligheter till skolutveckling utnyttjas inte

Trots att klasslärare och modersmålslärare undervisar samma elever så samarbetar de väldigt lite. Tiden finns inte. Enligt Helen Avery går skolan miste om värdefulla erfarenheter när man inte drar nytta av modersmålslärarnas egna erfarenheter.

Helen Avery
Helen Avery

Född 1960
i South Side Chicago

Disputerade 2016-06-17
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
Moving together – conditions for intercultural development at a highly diverse Swedish school

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det har varit en krokig väg men i grunden finns en vilja att hitta vägar till förändring. I tonåren började jag reflektera över hur mycket resurser som gick till krig och annat, istället för att satsas på positiva saker. Så jag började läsa nationalekonomi. Efter det har jag läst språkvetenskap och flerspråkighet och jobbat internationellt med flyktingar. Sen kom jag in på pedagogiken. Vi måste bli bättre på att hantera de utmaningar som finns i världen och då är utbildning en viktig del.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om förutsättningarna för interkulturell skolutveckling och vilka sammanhang som finns för lärande och undervisning i samband med stödåtgärder tänkta för nyanlända och elever med invandrarbakgrund. Jag har tittat på skolans organisation och framför allt på samarbetet mellan pedagoger som arbetar med svenska som andraspråk, modersmål, studiehandledning och på skolbiblioteken.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Även om klasslärarna och modersmålslärarna arbetar med samma elever, i samma skolsystem och i samma lokaler så går de ändå förbi varandra. De har skilda idéer om vad arbetet handlar om och då är det inte alltid lätt att få till ett samarbete. Det är synd, för lärare som själva har invandrarbakgrund har värdefulla erfarenheter som skulle kunna användas för att arbeta med skolutveckling.

– Förutsättningarna för skolutveckling i dag är inte särskilt bra eftersom det finns få tillfällen att mötas utanför arbetslagen. Den lilla tid som finns används för administrativa och tekniska frågor snarare än det som har pedagogisk relevans.

Vad överraskade dig?

– Att jag funnit så mycket negativt i mina resultat. Jag påbörjade arbetet år 2011. Då var förutsättningarna att arbeta med skolutveckling ganska gynnsamma, men sedan såg jag en snabb försämring. Alla marginaler krympte och nu går energin och resurserna in i dokumentationssystemen. Men för att lyfta något positivt så har skolbiblioteken stor potential som skulle kunna tas till vara.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand de som jobbar med skolutveckling på kommunnivå eftersom det till stor del är samarbetet mellan verksamheter som behöver utvecklas. Men även beslutsfattare på nationell nivå kan ha nytta av att se vad effekterna av olika policybeslut blir i praktiken.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2016-06-07 14:59 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-06-14 13:54 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Verksamheter har olika syn på kvalitetsarbete

Karin Lager har forskat om hur kommunen, förskolan och fritidshemmen arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. Ett resultat är att uppdraget tolkas, anpassas och omformuleras utifrån tidigare erfarenheter av liknande uppdrag.

Kommunala skolorganisationer viktiga för lokal skolutveckling

Skolor måste ha en bättre förståelse för temporära organisationer och se vad det finns för fördelar och nackdelar med att bygga tillfälliga grupper. Daniel Nordholm har studerat ett kommunövergripande samarbete om den nya läroplanen på den centrala kommunala nivån.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

”Leda klassrummet i en pandemi – ett jätteexperiment”

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.