Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Mötet mellan teknik och praxis utmaning för skolan

Publicerad:2014-02-11
Uppdaterad:2014-02-27
John Miller
Skribent:John Miller
Anneli Hansson
Anneli Hansson

Född 1958
i Lidköping.

Disputerade 2013-10-18
vid Mittuniversitetet

Avhandling

Arbete med skolutveckling – en potentiell gränszon mellan verksamheter?

 När lärare tar sig an att utforska nya verktyg är det sällan tekniken i sig som är mest intressant. Det är de yrkesrelaterade och undervisningsrelaterade behoven som motiverar. Men lärarna får många gånger inte ett tillräckligt stöd i att driva de komplexa utvecklingsprocesserna, visar Anneli Hanssons avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grund och botten och har arbetat som lärarutbildare i ett tiotal år. På 90-talet kom den nya tekniken in i skolan i större omfattning, och när internet kom innebar det ytterligare utmaningar. Jag blev nyfiken på att studera hur den nya tekniken utmanar både lärarprofessionen och skolor som organisationer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om mötet mellan teknik och etablerad praxis – både tankevanor och handlingsvanor. Den handlar också om en förändringsresa. Jag har följt och gjort nedslag i en 7-9-skola under tre års tid när de arbetade med att integrera IKT i verksamheten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag kan se att lärare som tar sig an och utforskar ny teknik gör det väldigt tydligt i förhållande till upplevda behov i undervisningen och i sin yrkesutövning. Fokus ligger på det mervärde som man upptäcker i förhållande till de behoven. I vissa fall kunde jag se att införandet av ny teknik endast innebär att man gör det man redan gjorde innan, fast med en annan teknik. Men när det händer något pedagogiskt spännande så sker det ofta i olika typer av gränsöverskridande möten mellan lärare eller mellan elever och lärare. I de situationerna kan det uppstå något nytt som innebär små vändpunkter och att det föds nya idéer i relation till verktygen.

– De här utmanande samtalen som bidrar till vändpunkter sker däremot sporadiskt och inte på ett systematiskt sätt. Mycket på grund av att skolledning och lärare fokuserar på olika saker. För skolledningen blir det oftast fokus på organisationen, och de pedagogiska frågorna kopplade till IKT förväntas skötas av arbetslagen. Lärarna får inte stöd i att driva de komplexa processerna, som jag menar kräver processledning i form av stöd och systematisk utmaning av den verksamhet där man prövar att integrera IKT.

Vad överraskade dig?

– Hur utmanande det fortfarande kan vara att bryta de autonoma, individuella arbetsformerna. Även hur pass begränsad effekt det här med att sprida information, dela och göra tillgängligt på nätet, faktiskt har. Att erfarenheter och exempel på pedagogisk verksamhet finns på nätet innebär inte att det nödvändigtvis blir levande för andra. För att bryta mönster och få vändpunktseffekter krävs mer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare och skolledare ser sig utmanade och funderar över och kritiskt granskar den egna verksamheten.

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev