2014-02-11 13:44  1339 Dela:

Mötet mellan teknik och praxis utmaning för skolan

 När lärare tar sig an att utforska nya verktyg är det sällan tekniken i sig som är mest intressant. Det är de yrkesrelaterade och undervisningsrelaterade behoven som motiverar. Men lärarna får många gånger inte ett tillräckligt stöd i att driva de komplexa utvecklingsprocesserna, visar Anneli Hanssons avhandling.

Anneli Hansson
Anneli Hansson

Född 1958
i Lidköping.

Disputerade 2013-10-18
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Arbete med skolutveckling – en potentiell gränszon mellan verksamheter?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grund och botten och har arbetat som lärarutbildare i ett tiotal år. På 90-talet kom den nya tekniken in i skolan i större omfattning, och när internet kom innebar det ytterligare utmaningar. Jag blev nyfiken på att studera hur den nya tekniken utmanar både lärarprofessionen och skolor som organisationer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om mötet mellan teknik och etablerad praxis – både tankevanor och handlingsvanor. Den handlar också om en förändringsresa. Jag har följt och gjort nedslag i en 7-9-skola under tre års tid när de arbetade med att integrera IKT i verksamheten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag kan se att lärare som tar sig an och utforskar ny teknik gör det väldigt tydligt i förhållande till upplevda behov i undervisningen och i sin yrkesutövning. Fokus ligger på det mervärde som man upptäcker i förhållande till de behoven. I vissa fall kunde jag se att införandet av ny teknik endast innebär att man gör det man redan gjorde innan, fast med en annan teknik. Men när det händer något pedagogiskt spännande så sker det ofta i olika typer av gränsöverskridande möten mellan lärare eller mellan elever och lärare. I de situationerna kan det uppstå något nytt som innebär små vändpunkter och att det föds nya idéer i relation till verktygen.

– De här utmanande samtalen som bidrar till vändpunkter sker däremot sporadiskt och inte på ett systematiskt sätt. Mycket på grund av att skolledning och lärare fokuserar på olika saker. För skolledningen blir det oftast fokus på organisationen, och de pedagogiska frågorna kopplade till IKT förväntas skötas av arbetslagen. Lärarna får inte stöd i att driva de komplexa processerna, som jag menar kräver processledning i form av stöd och systematisk utmaning av den verksamhet där man prövar att integrera IKT.

Vad överraskade dig?

– Hur utmanande det fortfarande kan vara att bryta de autonoma, individuella arbetsformerna. Även hur pass begränsad effekt det här med att sprida information, dela och göra tillgängligt på nätet, faktiskt har. Att erfarenheter och exempel på pedagogisk verksamhet finns på nätet innebär inte att det nödvändigtvis blir levande för andra. För att bryta mönster och få vändpunktseffekter krävs mer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare och skolledare ser sig utmanade och funderar över och kritiskt granskar den egna verksamheten.

Sidan publicerades 2014-02-11 13:44 av
Sidan uppdaterades 2014-02-27 13:51 av


Relaterat

Skolutveckling i praktiken

Inger von Schantz Lundgren har studerat förändrings- och motståndsproblematik i samband med genomförandet av ett skolutvecklingsprojekt. Hon menar att skolutveckling innehåller en existentiell dimension genom att krav på förändringar synliggör värdeaspekter och ofta berör människor på ett personligt och känslomässigt plan.

Organisationskultur avgör inställning till lärplattform

När man implementerar en virtuell lärplattform inom den högre utbildningen är det en sak som är viktig att komma ihåg, säger forskaren Christina Keller: organisationskulturen har stor betydelse för om lärare och studenter kommer att acceptera den nya tekniken.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Medieproduktion ska enligt läroplanen införlivas i fler och fler ämnen. Men hur skaffar sig lärare den kompetensen? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Skolan är viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.  

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Den läsande flickan – hyllad och kritiserad

Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Talängsliga elever lägger skulden på sig själva

Talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Det menar Maria Nilsson som har undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

In schools, are we measuring what matters?

The psychologist, researcher, and MacArthur Fellow Angela Duckworth believes that to make better decisions in our school systems, we need to rethink the way we measure student capabilities.

Välkommen till Studiepaketet samverkan kring placerade barn och ungas skolgång

Studiepaketet har tagits fram för att skola och socialtjänst ska kunna samarbeta och samordna sig bättre när det gäller skolgången för placerade barn och unga. Studiepaketet är ett resultat av samarbete mellan Skolverket, Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

In video classes teachers parse clues to student wellbeing

The shift from in-person to remote learning is giving some teachers unprecedented video access into their students’ homes.

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.