Dela:

Mötet mellan teknik och praxis utmaning för skolan

 När lärare tar sig an att utforska nya verktyg är det sällan tekniken i sig som är mest intressant. Det är de yrkesrelaterade och undervisningsrelaterade behoven som motiverar. Men lärarna får många gånger inte ett tillräckligt stöd i att driva de komplexa utvecklingsprocesserna, visar Anneli Hanssons avhandling.

Anneli Hansson
Anneli Hansson

Född 1958
i Lidköping.

Disputerade 2013-10-18
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Arbete med skolutveckling – en potentiell gränszon mellan verksamheter?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grund och botten och har arbetat som lärarutbildare i ett tiotal år. På 90-talet kom den nya tekniken in i skolan i större omfattning, och när internet kom innebar det ytterligare utmaningar. Jag blev nyfiken på att studera hur den nya tekniken utmanar både lärarprofessionen och skolor som organisationer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om mötet mellan teknik och etablerad praxis – både tankevanor och handlingsvanor. Den handlar också om en förändringsresa. Jag har följt och gjort nedslag i en 7-9-skola under tre års tid när de arbetade med att integrera IKT i verksamheten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag kan se att lärare som tar sig an och utforskar ny teknik gör det väldigt tydligt i förhållande till upplevda behov i undervisningen och i sin yrkesutövning. Fokus ligger på det mervärde som man upptäcker i förhållande till de behoven. I vissa fall kunde jag se att införandet av ny teknik endast innebär att man gör det man redan gjorde innan, fast med en annan teknik. Men när det händer något pedagogiskt spännande så sker det ofta i olika typer av gränsöverskridande möten mellan lärare eller mellan elever och lärare. I de situationerna kan det uppstå något nytt som innebär små vändpunkter och att det föds nya idéer i relation till verktygen.

– De här utmanande samtalen som bidrar till vändpunkter sker däremot sporadiskt och inte på ett systematiskt sätt. Mycket på grund av att skolledning och lärare fokuserar på olika saker. För skolledningen blir det oftast fokus på organisationen, och de pedagogiska frågorna kopplade till IKT förväntas skötas av arbetslagen. Lärarna får inte stöd i att driva de komplexa processerna, som jag menar kräver processledning i form av stöd och systematisk utmaning av den verksamhet där man prövar att integrera IKT.

Vad överraskade dig?

– Hur utmanande det fortfarande kan vara att bryta de autonoma, individuella arbetsformerna. Även hur pass begränsad effekt det här med att sprida information, dela och göra tillgängligt på nätet, faktiskt har. Att erfarenheter och exempel på pedagogisk verksamhet finns på nätet innebär inte att det nödvändigtvis blir levande för andra. För att bryta mönster och få vändpunktseffekter krävs mer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare och skolledare ser sig utmanade och funderar över och kritiskt granskar den egna verksamheten.

Sidan publicerades 2014-02-11 13:44 av
Sidan uppdaterades 2014-02-27 13:51 av


Relaterat

Skolutveckling i praktiken

Inger von Schantz Lundgren har studerat förändrings- och motståndsproblematik i samband med genomförandet av ett skolutvecklingsprojekt. Hon menar att skolutveckling innehåller en existentiell dimension genom att krav på förändringar synliggör värdeaspekter och ofta berör människor på ett personligt och känslomässigt plan.

Organisationskultur avgör inställning till lärplattform

När man implementerar en virtuell lärplattform inom den högre utbildningen är det en sak som är viktig att komma ihåg, säger forskaren Christina Keller: organisationskulturen har stor betydelse för om lärare och studenter kommer att acceptera den nya tekniken.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer