Dela:

Mötet mellan teknik och praxis utmaning för skolan

 När lärare tar sig an att utforska nya verktyg är det sällan tekniken i sig som är mest intressant. Det är de yrkesrelaterade och undervisningsrelaterade behoven som motiverar. Men lärarna får många gånger inte ett tillräckligt stöd i att driva de komplexa utvecklingsprocesserna, visar Anneli Hanssons avhandling.

Anneli Hansson
Anneli Hansson

Född 1958
i Lidköping.

Disputerade 2013-10-18
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Arbete med skolutveckling – en potentiell gränszon mellan verksamheter?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grund och botten och har arbetat som lärarutbildare i ett tiotal år. På 90-talet kom den nya tekniken in i skolan i större omfattning, och när internet kom innebar det ytterligare utmaningar. Jag blev nyfiken på att studera hur den nya tekniken utmanar både lärarprofessionen och skolor som organisationer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om mötet mellan teknik och etablerad praxis – både tankevanor och handlingsvanor. Den handlar också om en förändringsresa. Jag har följt och gjort nedslag i en 7-9-skola under tre års tid när de arbetade med att integrera IKT i verksamheten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag kan se att lärare som tar sig an och utforskar ny teknik gör det väldigt tydligt i förhållande till upplevda behov i undervisningen och i sin yrkesutövning. Fokus ligger på det mervärde som man upptäcker i förhållande till de behoven. I vissa fall kunde jag se att införandet av ny teknik endast innebär att man gör det man redan gjorde innan, fast med en annan teknik. Men när det händer något pedagogiskt spännande så sker det ofta i olika typer av gränsöverskridande möten mellan lärare eller mellan elever och lärare. I de situationerna kan det uppstå något nytt som innebär små vändpunkter och att det föds nya idéer i relation till verktygen.

– De här utmanande samtalen som bidrar till vändpunkter sker däremot sporadiskt och inte på ett systematiskt sätt. Mycket på grund av att skolledning och lärare fokuserar på olika saker. För skolledningen blir det oftast fokus på organisationen, och de pedagogiska frågorna kopplade till IKT förväntas skötas av arbetslagen. Lärarna får inte stöd i att driva de komplexa processerna, som jag menar kräver processledning i form av stöd och systematisk utmaning av den verksamhet där man prövar att integrera IKT.

Vad överraskade dig?

– Hur utmanande det fortfarande kan vara att bryta de autonoma, individuella arbetsformerna. Även hur pass begränsad effekt det här med att sprida information, dela och göra tillgängligt på nätet, faktiskt har. Att erfarenheter och exempel på pedagogisk verksamhet finns på nätet innebär inte att det nödvändigtvis blir levande för andra. För att bryta mönster och få vändpunktseffekter krävs mer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare och skolledare ser sig utmanade och funderar över och kritiskt granskar den egna verksamheten.

Sidan publicerades 2014-02-11 13:44 av
Sidan uppdaterades 2014-02-27 13:51 av


Relaterat

Skolutveckling i praktiken

Inger von Schantz Lundgren har studerat förändrings- och motståndsproblematik i samband med genomförandet av ett skolutvecklingsprojekt. Hon menar att skolutveckling innehåller en existentiell dimension genom att krav på förändringar synliggör värdeaspekter och ofta berör människor på ett personligt och känslomässigt plan.

Organisationskultur avgör inställning till lärplattform

När man implementerar en virtuell lärplattform inom den högre utbildningen är det en sak som är viktig att komma ihåg, säger forskaren Christina Keller: organisationskulturen har stor betydelse för om lärare och studenter kommer att acceptera den nya tekniken.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser