Motsättning mellan frihet och kontroll i läroplanen

Jan Morawski

Född 1950
i Ludvika

Disputerade 2010-09-17
vid Örebro universitet

läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan


AVHANDLING
Mellan frihet och kontroll om läroplanskonstruktioner i svensk skola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I början av mitt avhandlingsarbete var jag inriktad på hur verksamma lärare omtolkade kursplanemålen, men när jag intervjuade äldre lärare väcktes mitt intresse för att studera läroplaner.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort en empirisk undersökning av svenska läroplaner från 1842 till idag. Jag har tittat på vilket sätt de har varit konstruerade och vilka didaktiska frågor de besvarar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi har haft läroplaner i Sverige sen 1800-talets mitt och de flesta har dominerats av fråganom vilket innehåll som ska reproduceras i skolan. I min studie har jag sett att det har rått enständig strid om läroplanens konstruktion och vilket innehåll som är det centrala det haralltid funnits alternativa konstruktioner som har utmanat.
– Det finns en motsättning i läroplanenmellan lärares frihet och statens intresse att kontrollera skolan. I 1994 års läroplan försvann deninnehållsfokuserade idén och 80-talets nyliberala idé om skolan som ineffektiv fick fäste. Dåsjösattes idén med att skapa mål som ska redovisas och bedömas. Under de senaste tio åren avdeltagande målstyrning har den professionella läraren marginaliserats och Björklunds idé om denresultatorienterade skolan har segrat.

Vad överraskade dig?

– Idag är skolan inne i en resultatkultur där det ska mätas och graderas på olika sätt genomnationella prov och fler betygskriterier. Motsatsen till den resultatinriktade skolan kallas förflumpedagogik, det är egentligen samma pedagogik som i reformpedagogrörelsen från 1900-taletsbörjan och den är minst av allt flummig. Det förvånar mig att de främsta aktörerna i den rörelsen,Ellen Key och Fridtjuv Berg, inte har lyfts fram mer i den svenska utbildningsdebatten.

Vad tycker du om den nya läroplanen?

– Den innebär en viss återgång till en innehållsfokuserad läroplan. Att fokus på innehåll kommertillbaka igen kan förstås på olika sätt. Om vi ska ha ett skolsystem som ska kvalitetssäkras genomnationella prov behöver man precisera innehållet för lärarna inte bara målen. Avsaknadenav innehåll i läroplanen har även kritiserats av lärare som vill ha mer vägledning om vad de skaundervisa om.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, lärarutbildare och forskare. Det dominerande talet om skolan fokuserar på resultat men densvenska skolhistorien visar att det finns en mängd olika alternativ.

Sidan publicerades 2010-12-08 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 15:28 av


Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

”Leda klassrummet i en pandemi – ett jätteexperiment”

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.