Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Motsättningar mellan olika aspekter, som exempelvis ekonomiska och ekologiska, kan användas som ett didaktiskt läranderedskap för elever och lärare för att utveckla undervisningen om hållbar utveckling. Det visar Henning Bengtssons avhandling.

Henning Bengtsson
Henning Bengtsson

Född år 1974
Bor i Åkersberga

Disputerade 2021-04-30
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att utveckla mellanstadieelevers kritiska och temporala tänkande. En lärandeverksamhetsteoretisk studie rörande hållbar utveckling

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare på mellanstadiet i många år och alltid varit intresserad av frågor som rör undervisning och lärande, att tillsammans med eleverna ge sig i kast med att utforska olika kunskapsområden. Ett specifikt intresse rör miljö- och hållbarhetsproblem som ofta är komplexa till sin karaktär och svåra att greppa för yngre elever, och av den anledningen har jag varit intresserad av hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen erbjuder ett möjligt sätt att organisera undervisning inom samhällsfrågor och hållbar utveckling för yngre elever i tioårsåldern. Jag har gjort en learning study tillsammans med lärare där totalt 94 elever deltar. Jag har dels tittat på vad ett kunnande som kritisk analys och temporalitet kan innebära för yngre elever inom ramen för hållbar samhällsplanering, eller hur en naturplats kan brukas hållbart för ett samhälle. Jag har också undersökt hur ett sådant kunnande kan möjliggöras i undervisningen och vilken undervisning-lärandepraktik som tar form i den kollektiva diskussionen mellan lärare och elever.

– Ett särskilt fokus har riktats mot vad som möjliggör och hindrar att motsättningar kan utgöra en drivkraft för elever och lärare att gemensamt identifiera problem, utforska kunskapsinnehåll med olika redskap och väcka tankar och idéer om möjliga lösningar på miljö- och hållbarhetsproblem. Det kan till exempel handla om motsättningar mellan ekonomiska och ekologiska aspekter i en samhällsplanerande verksamhet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Studiens resultat visar att motsättningar kan användas som ett didaktiskt läranderedskap i kollektiva diskussioner för att nyttja de erfarenheter som eleverna har, och skapa förutsättningar för eleverna att identifiera centrala aspekter av ett problem. Samtidigt visar också resultatet att när en motsättning i den kollektiva diskussionen tar form som ett dilemma, eller en konflikt, reproduceras i princip elevernas vardagliga förståelse, eller så söker de efter enkla kompromisser, vilket hindrar att komplexiteten när det gäller hållbar samhällsplanering framträder.

– Sådana situationer kan leda till engagemang när eleverna ger uttryck för sina åsikter, men risken är att eleverna upprätthåller sig främst vid sina egna åsikter och att enbart enskilda deltagare blir initiativtagare till att fördjupa sig i den problematik som miljö- och hållbarhetsproblem kan innebära. Ett annat sätt att uttrycka detta på är att eleverna inte utvecklar ett gemensamt motiv där de erkänner varandra som resurser, där den andre är någon man kan förhandla med och dra nytta av för att identifiera, bearbeta och lösa ett problem.

– Resultaten visar också hur ett arbete med olika modeller, som exempelvis fyrfältare och begreppskartor, kan bli en väsentlig del av själva kunskapsinnehållet. Med hjälp av sådana modeller kan elever med stöd av lärare bli drivande mot att utforska olika abstrakta fenomen, som exempelvis hållbar samhällsplanering. Studien visar också att om hållbar samhällsplanering ska ges möjlighet att framstå som ett komplext problem så behöver specifika villkor uppmärksammas för eleverna. Detta kan bidra till att elever utvecklar sitt kritiska och temporala tänkande.

Vad överraskade dig?

– Utmaningen med att få eleverna drivande mot att vilja fördjupa sig i kunskapsinnehållet. Det blev ofta läraren som drev på i lektionen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att min forskning kan användas av lärare på mellanstadiet, och kanske även andra stadier, i planering och design av undervisning som rör samhällsfrågor och hållbar utveckling. Jag hoppas också att avhandlingens lärandeteoretiska ingång kan vara ett bidrag till miljö- och hållbarhetsdidaktisk forskning som fokuserar på att skapa deltagande sammanhang, ett kritiskt särskådande av olika perspektiv, bringa reda i och lösa problem, samt diskutera möjliga framtider. Förhoppningsvis kan även avhandlingen inspirera till undervisningsutveckling i andra SO-ämnen eller kunskapsområden.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-09-08 09:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Skolbibliotek Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som arbetar med eller i skolbibliotek från förskoleklass till gymnasiet. Här presenteras den senaste forskningen och du får praktiska verktyg för verksamheten. Bjud med din rektor på webbkonferenser utan kostnad!

Grund- och gymnasiesärskolan Webbkonferens

Konferensen för dig som arbetar i grund- och gymnasiesärskolan, inriktning ämnen och ämnesområden. På konferensen får du ta del av aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll.

Engelsk kurslitteratur kräver mer tid och stöd

På svenska universitet möter många studenter kurslitteratur på engelska. Många klarar sig bra men behöver mer tid och stöd för att koppla ihop de engelska termerna med det läraren talar om, säger forskaren Špela Mežek.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.