Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Motsättningar mellan olika aspekter, som exempelvis ekonomiska och ekologiska, kan användas som ett didaktiskt läranderedskap för elever och lärare för att utveckla undervisningen om hållbar utveckling. Det visar Henning Bengtssons avhandling.

Henning Bengtsson
Henning Bengtsson

Född år 1974
Bor i Åkersberga

Disputerade 2021-04-30
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att utveckla mellanstadieelevers kritiska och temporala tänkande. En lärandeverksamhetsteoretisk studie rörande hållbar utveckling

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare på mellanstadiet i många år och alltid varit intresserad av frågor som rör undervisning och lärande, att tillsammans med eleverna ge sig i kast med att utforska olika kunskapsområden. Ett specifikt intresse rör miljö- och hållbarhetsproblem som ofta är komplexa till sin karaktär och svåra att greppa för yngre elever, och av den anledningen har jag varit intresserad av hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen erbjuder ett möjligt sätt att organisera undervisning inom samhällsfrågor och hållbar utveckling för yngre elever i tioårsåldern. Jag har gjort en learning study tillsammans med lärare där totalt 94 elever deltar. Jag har dels tittat på vad ett kunnande som kritisk analys och temporalitet kan innebära för yngre elever inom ramen för hållbar samhällsplanering, eller hur en naturplats kan brukas hållbart för ett samhälle. Jag har också undersökt hur ett sådant kunnande kan möjliggöras i undervisningen och vilken undervisning-lärandepraktik som tar form i den kollektiva diskussionen mellan lärare och elever.

– Ett särskilt fokus har riktats mot vad som möjliggör och hindrar att motsättningar kan utgöra en drivkraft för elever och lärare att gemensamt identifiera problem, utforska kunskapsinnehåll med olika redskap och väcka tankar och idéer om möjliga lösningar på miljö- och hållbarhetsproblem. Det kan till exempel handla om motsättningar mellan ekonomiska och ekologiska aspekter i en samhällsplanerande verksamhet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Studiens resultat visar att motsättningar kan användas som ett didaktiskt läranderedskap i kollektiva diskussioner för att nyttja de erfarenheter som eleverna har, och skapa förutsättningar för eleverna att identifiera centrala aspekter av ett problem. Samtidigt visar också resultatet att när en motsättning i den kollektiva diskussionen tar form som ett dilemma, eller en konflikt, reproduceras i princip elevernas vardagliga förståelse, eller så söker de efter enkla kompromisser, vilket hindrar att komplexiteten när det gäller hållbar samhällsplanering framträder.

– Sådana situationer kan leda till engagemang när eleverna ger uttryck för sina åsikter, men risken är att eleverna upprätthåller sig främst vid sina egna åsikter och att enbart enskilda deltagare blir initiativtagare till att fördjupa sig i den problematik som miljö- och hållbarhetsproblem kan innebära. Ett annat sätt att uttrycka detta på är att eleverna inte utvecklar ett gemensamt motiv där de erkänner varandra som resurser, där den andre är någon man kan förhandla med och dra nytta av för att identifiera, bearbeta och lösa ett problem.

– Resultaten visar också hur ett arbete med olika modeller, som exempelvis fyrfältare och begreppskartor, kan bli en väsentlig del av själva kunskapsinnehållet. Med hjälp av sådana modeller kan elever med stöd av lärare bli drivande mot att utforska olika abstrakta fenomen, som exempelvis hållbar samhällsplanering. Studien visar också att om hållbar samhällsplanering ska ges möjlighet att framstå som ett komplext problem så behöver specifika villkor uppmärksammas för eleverna. Detta kan bidra till att elever utvecklar sitt kritiska och temporala tänkande.

Vad överraskade dig?

– Utmaningen med att få eleverna drivande mot att vilja fördjupa sig i kunskapsinnehållet. Det blev ofta läraren som drev på i lektionen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att min forskning kan användas av lärare på mellanstadiet, och kanske även andra stadier, i planering och design av undervisning som rör samhällsfrågor och hållbar utveckling. Jag hoppas också att avhandlingens lärandeteoretiska ingång kan vara ett bidrag till miljö- och hållbarhetsdidaktisk forskning som fokuserar på att skapa deltagande sammanhang, ett kritiskt särskådande av olika perspektiv, bringa reda i och lösa problem, samt diskutera möjliga framtider. Förhoppningsvis kan även avhandlingen inspirera till undervisningsutveckling i andra SO-ämnen eller kunskapsområden.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-09-08 09:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser