Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Motsättningar mellan olika aspekter, som exempelvis ekonomiska och ekologiska, kan användas som ett didaktiskt läranderedskap för elever och lärare för att utveckla undervisningen om hållbar utveckling. Det visar Henning Bengtssons avhandling.

Henning Bengtsson
Henning Bengtsson

Född år 1974
Bor i Åkersberga

Disputerade 2021-04-30
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att utveckla mellanstadieelevers kritiska och temporala tänkande. En lärandeverksamhetsteoretisk studie rörande hållbar utveckling

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare på mellanstadiet i många år och alltid varit intresserad av frågor som rör undervisning och lärande, att tillsammans med eleverna ge sig i kast med att utforska olika kunskapsområden. Ett specifikt intresse rör miljö- och hållbarhetsproblem som ofta är komplexa till sin karaktär och svåra att greppa för yngre elever, och av den anledningen har jag varit intresserad av hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen erbjuder ett möjligt sätt att organisera undervisning inom samhällsfrågor och hållbar utveckling för yngre elever i tioårsåldern. Jag har gjort en learning study tillsammans med lärare där totalt 94 elever deltar. Jag har dels tittat på vad ett kunnande som kritisk analys och temporalitet kan innebära för yngre elever inom ramen för hållbar samhällsplanering, eller hur en naturplats kan brukas hållbart för ett samhälle. Jag har också undersökt hur ett sådant kunnande kan möjliggöras i undervisningen och vilken undervisning-lärandepraktik som tar form i den kollektiva diskussionen mellan lärare och elever.

– Ett särskilt fokus har riktats mot vad som möjliggör och hindrar att motsättningar kan utgöra en drivkraft för elever och lärare att gemensamt identifiera problem, utforska kunskapsinnehåll med olika redskap och väcka tankar och idéer om möjliga lösningar på miljö- och hållbarhetsproblem. Det kan till exempel handla om motsättningar mellan ekonomiska och ekologiska aspekter i en samhällsplanerande verksamhet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Studiens resultat visar att motsättningar kan användas som ett didaktiskt läranderedskap i kollektiva diskussioner för att nyttja de erfarenheter som eleverna har, och skapa förutsättningar för eleverna att identifiera centrala aspekter av ett problem. Samtidigt visar också resultatet att när en motsättning i den kollektiva diskussionen tar form som ett dilemma, eller en konflikt, reproduceras i princip elevernas vardagliga förståelse, eller så söker de efter enkla kompromisser, vilket hindrar att komplexiteten när det gäller hållbar samhällsplanering framträder.

– Sådana situationer kan leda till engagemang när eleverna ger uttryck för sina åsikter, men risken är att eleverna upprätthåller sig främst vid sina egna åsikter och att enbart enskilda deltagare blir initiativtagare till att fördjupa sig i den problematik som miljö- och hållbarhetsproblem kan innebära. Ett annat sätt att uttrycka detta på är att eleverna inte utvecklar ett gemensamt motiv där de erkänner varandra som resurser, där den andre är någon man kan förhandla med och dra nytta av för att identifiera, bearbeta och lösa ett problem.

– Resultaten visar också hur ett arbete med olika modeller, som exempelvis fyrfältare och begreppskartor, kan bli en väsentlig del av själva kunskapsinnehållet. Med hjälp av sådana modeller kan elever med stöd av lärare bli drivande mot att utforska olika abstrakta fenomen, som exempelvis hållbar samhällsplanering. Studien visar också att om hållbar samhällsplanering ska ges möjlighet att framstå som ett komplext problem så behöver specifika villkor uppmärksammas för eleverna. Detta kan bidra till att elever utvecklar sitt kritiska och temporala tänkande.

Vad överraskade dig?

– Utmaningen med att få eleverna drivande mot att vilja fördjupa sig i kunskapsinnehållet. Det blev ofta läraren som drev på i lektionen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att min forskning kan användas av lärare på mellanstadiet, och kanske även andra stadier, i planering och design av undervisning som rör samhällsfrågor och hållbar utveckling. Jag hoppas också att avhandlingens lärandeteoretiska ingång kan vara ett bidrag till miljö- och hållbarhetsdidaktisk forskning som fokuserar på att skapa deltagande sammanhang, ett kritiskt särskådande av olika perspektiv, bringa reda i och lösa problem, samt diskutera möjliga framtider. Förhoppningsvis kan även avhandlingen inspirera till undervisningsutveckling i andra SO-ämnen eller kunskapsområden.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-09-08 09:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)