Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Motsättningar mellan olika aspekter, som exempelvis ekonomiska och ekologiska, kan användas som ett didaktiskt läranderedskap för elever och lärare för att utveckla undervisningen om hållbar utveckling. Det visar Henning Bengtssons avhandling.

Henning Bengtsson
Henning Bengtsson

Född år 1974
Bor i Åkersberga

Disputerade 2021-04-30
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att utveckla mellanstadieelevers kritiska och temporala tänkande. En lärandeverksamhetsteoretisk studie rörande hållbar utveckling

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare på mellanstadiet i många år och alltid varit intresserad av frågor som rör undervisning och lärande, att tillsammans med eleverna ge sig i kast med att utforska olika kunskapsområden. Ett specifikt intresse rör miljö- och hållbarhetsproblem som ofta är komplexa till sin karaktär och svåra att greppa för yngre elever, och av den anledningen har jag varit intresserad av hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen erbjuder ett möjligt sätt att organisera undervisning inom samhällsfrågor och hållbar utveckling för yngre elever i tioårsåldern. Jag har gjort en learning study tillsammans med lärare där totalt 94 elever deltar. Jag har dels tittat på vad ett kunnande som kritisk analys och temporalitet kan innebära för yngre elever inom ramen för hållbar samhällsplanering, eller hur en naturplats kan brukas hållbart för ett samhälle. Jag har också undersökt hur ett sådant kunnande kan möjliggöras i undervisningen och vilken undervisning-lärandepraktik som tar form i den kollektiva diskussionen mellan lärare och elever.

– Ett särskilt fokus har riktats mot vad som möjliggör och hindrar att motsättningar kan utgöra en drivkraft för elever och lärare att gemensamt identifiera problem, utforska kunskapsinnehåll med olika redskap och väcka tankar och idéer om möjliga lösningar på miljö- och hållbarhetsproblem. Det kan till exempel handla om motsättningar mellan ekonomiska och ekologiska aspekter i en samhällsplanerande verksamhet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Studiens resultat visar att motsättningar kan användas som ett didaktiskt läranderedskap i kollektiva diskussioner för att nyttja de erfarenheter som eleverna har, och skapa förutsättningar för eleverna att identifiera centrala aspekter av ett problem. Samtidigt visar också resultatet att när en motsättning i den kollektiva diskussionen tar form som ett dilemma, eller en konflikt, reproduceras i princip elevernas vardagliga förståelse, eller så söker de efter enkla kompromisser, vilket hindrar att komplexiteten när det gäller hållbar samhällsplanering framträder.

– Sådana situationer kan leda till engagemang när eleverna ger uttryck för sina åsikter, men risken är att eleverna upprätthåller sig främst vid sina egna åsikter och att enbart enskilda deltagare blir initiativtagare till att fördjupa sig i den problematik som miljö- och hållbarhetsproblem kan innebära. Ett annat sätt att uttrycka detta på är att eleverna inte utvecklar ett gemensamt motiv där de erkänner varandra som resurser, där den andre är någon man kan förhandla med och dra nytta av för att identifiera, bearbeta och lösa ett problem.

– Resultaten visar också hur ett arbete med olika modeller, som exempelvis fyrfältare och begreppskartor, kan bli en väsentlig del av själva kunskapsinnehållet. Med hjälp av sådana modeller kan elever med stöd av lärare bli drivande mot att utforska olika abstrakta fenomen, som exempelvis hållbar samhällsplanering. Studien visar också att om hållbar samhällsplanering ska ges möjlighet att framstå som ett komplext problem så behöver specifika villkor uppmärksammas för eleverna. Detta kan bidra till att elever utvecklar sitt kritiska och temporala tänkande.

Vad överraskade dig?

– Utmaningen med att få eleverna drivande mot att vilja fördjupa sig i kunskapsinnehållet. Det blev ofta läraren som drev på i lektionen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att min forskning kan användas av lärare på mellanstadiet, och kanske även andra stadier, i planering och design av undervisning som rör samhällsfrågor och hållbar utveckling. Jag hoppas också att avhandlingens lärandeteoretiska ingång kan vara ett bidrag till miljö- och hållbarhetsdidaktisk forskning som fokuserar på att skapa deltagande sammanhang, ett kritiskt särskådande av olika perspektiv, bringa reda i och lösa problem, samt diskutera möjliga framtider. Förhoppningsvis kan även avhandlingen inspirera till undervisningsutveckling i andra SO-ämnen eller kunskapsområden.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-09-08 09:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!