Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Motstridiga krav när barn söker information

Publicerad:2011-12-12
Uppdaterad:2012-03-22
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Barn förväntas vara självständiga och använda sig av digitala redskap när de söker efter information under de första skolåren. Men skolan har en stark tradition av att man ska hitta rätt svar och att böcker är bättre än internet. Det framgår i Anna Lundhs avhandling Doing research in Primary School: Information Activities in Project-Based Learning .

Anna Lundh

Född 1979
i Varberg

Disputerade
2011-10-21
vid Högskolan i Borås

Avhandling

Doing research in Primary School: Information Activities in Project-Based Learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som bibliotekarie och lärare i biblioteks- och informationsvetenskap har jag alltid intresserat mig för informationssökning och lärande. Att det blev de yngsta barnen som jag kom att inrikta min forskning på beror på att det inte är så många som har tittat på den gruppen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur informationskompetenser tar form när yngre skolbarn arbetar med projektbaserat arbete. Det arbetet har olika etiketter i olika skolor, det kan till exempel kallas för tema eller forskning. Arbetet går ut på att barn självständigt ska komma på ett ämne som de är intresserade av, hitta information om ämnet som de kan använda sig av och slutligen göra en typ av slutprodukt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min övergripande slutsats är att de formationskompetenser som barnen behöver utveckla under de första skolåren tar form i relation till motstridiga krav i den här typen av arbetssätt. Även om barn förväntas vara självständiga, leta upp egen kunskap och använda sig av datorer och digitala redskap, så har skolan en stark tradition att man ska hitta rätt svar, och att böcker är bättre än internet. Barnen måste lära sig att navigera mellan de motstridiga kraven när det gäller hur de formulerar frågor, hur de letar efter information och hur de sedan använder den.

– Jag kunde också se att motstridiga krav gäller när barnen ska använda sig av bilder i sitt arbete. De förväntas använda bilder när de utformar slutprodukten, men de får inte något stöd i det arbetet. Texten är den viktigaste kommunikationsformen och de får inte så mycket stöd i varken det estetiska, eller innehållsmässiga, i bilder. Bilder får ett dekorativt syfte, men de kommunicerar inte så mycket vad gäller innehållet i barnens uppgifter. Det tycker jag är intressant i ett samhälle där många talar om vikten av multimodala informationskompetenser.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad över att arbetet med bilder tog mycket tid och utrymme och uppmuntrades, samtidigt som användandet av bilder inte blev särskilt avancerat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst skolbibliotekarier, men även lärare och olika personaltyper inom skolan som arbetar med barns informationssökning. Jag bidrar med analyser och en beskrivning av verksamheten som kan fungera som ett diskussionsunderlag. Min forskning visar hur det ser ut i en verksamhet som inte varit särskilt studerat utifrån de här frågorna.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev