Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Det är svårt att ge generella råd kring lärares arbete eftersom lärare påverkas av motstridiga styrprinciper som ibland existerar parallellt. Det konstaterar forskaren Katarina Samuelsson i sin avhandling.

Katarina Samuelsson
Katarina Samuelsson

Bor i Mölndal
Född 1972

Disputerade 2019-05-10
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Teachers' work in times of restructuring: On contextual influences for collegiality and professionality.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i grunden men har jobbat på högstadiet i nästan 20 år. Jag har som de flesta lärare upplevt en ganska turbulent tid i skolan med många omvälvande reformer som ny läroplan, nytt betygssystem och införandet av legitimation. Svensk skola har tidigare sett en dålig utveckling i den internationella kunskapsmätningen Pisa, med många rubriker i tidningarna som följd. Jag har samtidigt upplevt att lärarna har fått ta skulden för väldigt mycket av det som har hänt i skolan, i den allmänna debatten och i media. Jag har irriterat mig på det här fokuset på läraren som individ, på vad jag tycker är en förenkling av lärares arbete och på vem som har rätt att problematisera lärares arbete. Det var det som jag ville bjuda motstånd i avhandlingen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur kontextuella förutsättningar för lärares arbete i olika sammanhang både möjliggör och försvårar deras arbete. Även hur det skiljer sig åt på olika nivåer. I en studie har jag på nationell nivå tittat på hur det skiljer sig åt mellan svenska och finska lärare och relaterat det till Pisa-undersökningen. Jag har använt tre olika styrprinciper för att se hur lärares arbete styrs och organiseras – professionalismens logik, marknadens logik och byråkratins logik.

– Jag har gjort ytterligare två studier där jag har använt samma teori med de olika styrprinciperna för att se hur lärares arbete är inbäddat i styrprinciperna utan att de själva tänker på det eller vet om det. Tanken är att principerna ändå formar vårt sätt att agera, och hur vi ser på oss själva och vilket vokabulär vi använder.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Alla de här styrprinciperna finns parallellt överallt både i skolor i Sverige och i Finland. Men när jag undersökte vilka styrprinciper som dominerade blev det tydligt att det är marknadens logik som dominerar i Sverige och professionalismens logik som dominerar i Finland. Det var spännande att relatera det resultatet till ländernas Pisa-resultat och se att  marknadseffektiviteten kanske har ett pris. Jag visar att de finska lärarna mycket mer än de svenska lärarna finns inbäddade i en professionalismens logik, medan de svenska lärarna mycket mer finns i en marknadens logik.

– I professionalismens logik är det lärarna som i egenskap av sin långa utbildning är de som har mandat att i större utsträckning bestämma över verksamheten. I marknadens logik tänker man sig att det finns köpare och säljare på en marknad och att utbud och efterfrågan ska styra hur arbetet ska gå till. I byråkratins logik vill man ha mer standardisering och hierarkisering, där man på förhand vet vem som ska göra vad.

– De här enkla generella lösningarna som jag har sett i media blir svårare att lyssna på eftersom förutsättningarna för lärares arbete skiljer sig åt så mycket. Inte bara mellan länder. Jag har även gjort en studie på tre grannskolor som är uppbyggda på ungefär samma sätt i en svensk kommun. Även i den studien ser man hur de här styrprinciperna slår olika.

– Jag vill visa att trots att förutsättningarna skiljer sig åt väldigt mycket så pratar vi ändå om läraryrket som ett yrke. Vi behöver analysera de stora generella råden till lärare och ifrågasätta på vilka grunder de olika problemformuleringarna sker. Vi behöver också lyfta diskussionen från läraren som individ till lärarna i ett sammanhang.

Vad överraskade dig?

– Efter att ha arbetat länge som lärare kan jag inte säga att resultaten överraskar jättemycket. Men det överraskar mig att vi fortfarande ger generella råd till lärarkåren, som dras med så många olika förutsättningar och förväntningar. Det överraskar mig också att vi inte lyssnar mer till lärarkåren och deras problembeskrivningar – att de inte också kommer till tals.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag vill belysa att lärarna har att hantera väldigt motstridiga styrprinciper och därmed får väldigt motstridiga förväntningar och krav på sig. Så jag hoppas att lärare som yrkesgrupp, som ofta varit tyst i tider av massiv kritik, kan sträcka på sig och tänka att de gör ett gott jobb utifrån sina förutsättningar. Då blir det förstås viktigt för de som bestämmer över skolan att lyfta blicken lite.

Åsa Lasson

Foto: Torsten Arpi

Sidan publicerades 2019-05-21 14:50 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-05-28 14:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasielärare i religionsvetenskap, 2 oktober i Stockholm

Välkommen till en heldag med fokus på att undervisa i religionskunskap i gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat interkulturell religionsdidaktik – kan mångfald i klassrummet förstärka undervisningen och forskning om hur barn och ungdomar upplever att växa upp inom en sluten och stigmatiserad religiös grupp. Passa på att under en heldag träffa religionslärarkollegor från hela landet!

Gymnasieelever i behov av särskilt stöd, 7-8 nov i Stockholm

Ta del av föreläsningar om språkutveckling, ungdomars generella hjärnutveckling, självreglering och beteendeproblematik samt specialpedagogens roll! Vi erbjuder en givande mix av forskningsbaserade föreläsningar och praktiska erfarenheter med fokus på elever i svårigheter under gymnasietiden. Välkommen!

Bedömning av muntlig kommunikation i engelska kan vidareutvecklas

Linda Borgers forskning visar att lärare uppmärksammar en stor bredd av elevers muntliga kommunikativa kompetens vid bedömning av nationella prov. Men över hälften av de tillfrågade lärarna saknar stöd från skolledningen i att organisera och genomföra de muntliga proven.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Begränsad effekt av förebyggande program mot psykisk ohälsa i skolan

Manualiserade program mot ångest och depression hos skolbarn som genomförs av lärare har ganska liten effekt, visar Johan Åhléns avhandling. För att ge resultat måste lärarna få mer stöd.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Skolan brister i stöd till barn med autismdiagnos

Många barn får god hjälp i samband med att de fått autismdiagnos men efter ett antal år verkar stödet försvinna. Martina Barnevik Olsson visar i sin avhandling att barn som har eller har haft autism kan ha svårt att klara skolan och därför behöver stöd under lång tid.

Elever i behov av särskilt stöd saknar inflytande över undervisningen

Elever i behov av särskilt stöd har inte samma förutsättningar som andra elever vad gäller inflytande över undervisningen. Det visar Barbro Johanssons avhandling om elevers delaktighet och påverkan när stödinsatser utformas.

Fler former av ordning i svenska klassrum

Hur skiljer sig regler och disciplin åt i det svenska respektive tyska klassrummet? Jakob Billmayer fann en ordningsform som enklast kan sammanfattas som den klassiska katederundervisningen i de båda länderna. I Sverige fanns dock även en öppnare form av ordning, med utrymme för individuellt arbete och elevansvar.

Om meritering i tillsättning av lektorat

Ingegerd Gunvik-Grönbladh har undersökt tjänstetillsättningar av lektorat vid juridiska fakulteten vid Uppsala universitet där sökande bedömdes av vetenskapligt och pedagogiskt sakkunniga.

Högskolestudenter med Asperger syndrom behöver stöd i sin vardag

Ann Simmeborn Fleischers avhandling visar att det pedagogiska stödet för studenter med Asperger syndrom i många fall fungerar dåligt. ”Personer med Asperger syndrom är ofta ensamma. Dessutom har de svårt att formulera vad de behöver hjälp med”, säger hon.

Vuxenelever behöver stöd i informationssökning

Att kritiskt söka och värdera information är kunskaper som vuxenskolans tar för given. Det konstaterar Cecilia Gärdén i sin avhandling Verktyg för lärande . - Skolans krav på informationskompetens ligger långt över studenternas färdigheter, säger Cecilia Gärdén.

Ensidig bild av historien i museerna

Museerna missar sitt demokratiska mål när det gäller historieförmedling. Det visar Cecilia Axelssons avhandling i ämnet. - Museerna väljer bort att problematisera frågor kring genus, klass och etnicitet och det skapar en ensidig bild av historien.

Specialpedagogik eller barn i behov av särskilt stöd?

Jag önskar att det kunde bli en utmanande och innehållsrik diskussion om barn i behov av särskilt stöd, och om förskolans förhållningssätt till specialpedagogik, säger forskaren Eva Siljehag. Förskolan ska inte per automatik ta över ett specialpedagogiskt tänk från skolan.

Behov av ensamhet inte en önskan om isolering

Det finns en uppfattning om att personer med Asperger är enstöringar – och att ensamheten skulle vara självvald – men många av dem jag har träffat har en stark önskan att få vänner och längtade efter kärleksrelationer, säger forskaren Gunvor Larsson Abbad. Problemet är att de inte vet hur man gör.

Entreprenörskap i skolan gav ny form av lärande

Gudrun Svedberg har studerat hur två olika gymnasieprogram på två olika skolor har valt att arbeta med entreprenörskap. Hennes studie visar att båda skolorna förändrade undervisningen på ett sätt som påverkade elevernas möjlighet till lärande, men det var enbart på en av skolorna som eleverna utvecklade en helt ny arbetsform liknande den hos en lärande organisation.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.