Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Studiehandledare använder många olika multimodala resurser för att stödja nyanlända elever. Utöver svenska och elevens modersmål använder de video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO. Det visar Feyza Axelssons avhandling.

Feyza Axelsson
Feyza Axelsson

Bor i Linköping
Född år 1989

Disputerade 2023-02-24
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Study guidance practices in science with Turkish speaking recently arrived pupils: A study focusing on scaffolding and meaning making

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som studiehandledare och modersmålslärare i Linköpings kommun under två år och upplevde en del utmaningar. Jag har också sett hur svårt nyanlända elever har att lära sig ett ämne som NO genom att använda svenska, som är ett nytt språk för dem. Det är ett väldigt spännande område att forska om eftersom studiehandledning är unikt för de skandinaviska länderna. I Sverige erbjuder alla kommuner nyanlända elever studiehandledning på modersmålet inom olika skolämnen. Ämnet är också väldigt aktuellt eftersom det finns många nyanlända elever i Sverige just nu, bland annat på grund av kriget i Ukraina.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt olika studiehandledningssituationer och interaktionen mellan studiehandledare och nyanlända elever. Jag försöker ta reda på hur studiehandledarna stödjer nyanlända elevers meningsskapande i NO. En annan sak som jag har tittat på är vilka utmaningar som uppstår under handledningen, för både elever och studiehandledare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att studiehandledaren använder många olika multimodala resurser för att stödja nyanlända elever. De använder både svenska och elevens modersmål. Men utöver det använder de även video, bilder och olika texter. De använder till och med sin egen kropp när språket inte fungerar. Jag har ett exempel i min avhandling där läraren översätter begreppet ”fritt fall” till turkiska. Men det fungerar inte eftersom eleven inte känner till begreppet på turkiska. Studiehandledaren demonstrerar då fritt fall med hjälp av ett sudd, genom att lyfta och släppa suddet. Det räckte för att eleven skulle förstå begreppet.

Vad överraskade dig?

– Forskning visar att det är viktigt att få använda sitt förstaspråk. Men mina resultat visar att det inte alltid räcker för eleverna i ett ämne som NO. Det kan vara så att man översätter och eleven inte förstår översättningen, eller om det inte finns någon direktöversättning. Det var lite överraskande och en tydlig utmaning för eleverna. Vi har en mycket stor tro på förstaspråket, men det var tydligt när jag observerade att det finns utmaningar när man ska översätta NO-begrepp. Så även om det finns möjlighet för eleverna att använda sitt förstaspråk måste vi fortfarande stödja dem med andra resurser, till exempel flerspråkiga texter, video och bilder.

Vem har nytta av dina resultat?

– Först och främst nyanlända elever och studiehandledare. Men min avhandling är också relevant för kommuner och beslutsfattare eftersom mina resultat visar att samarbetet mellan studiehandledare och lärare inte alltid fungerar. Handledaren får lektionsplaneringar och uppgifter alldeles för sent, och hinner inte planera i tid. En rekommendation är att studiehandledaren får ta del av lektionsplaneringen digitalt i god tid, för att hinna förbereda sig. En annan sak som jag gärna vill skicka med till beslutsfattare, är att det vore bra att ha studiehandledning efter skoltid så att inte eleverna missar något annat. Som det ser ut nu sker handledningen ofta när eleven egentligen har andra lektioner.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2023-05-11 21:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Viktigt för flerspråkiga elever att använda alla sina språk i undervisningen

När flerspråkiga elever får möjlighet att använda alla språk som de kan i undervisningen ökar möjligheten att utveckla litteracitet i dessa språk. Anne Reath Warren hoppas att hennes forskning kan leda till bättre organisation kring modersmålsämnet. 

TEMA: Att möta förskolebarn som flytt Webbkonferens

Välkommen till Skolportens digitala TEMA-föreläsningar för dig som vill lära dig mer om förskolans roll för barn som flytt från sina hemländer. Förskolans personal har med sina olika kompetenser en viktig roll för dessa barn, och kan utgöra en skyddsfaktor. Föreläsningarna är av intresse för alla som arbetar i förskolan. Boka din plats idag till lägsta pris!

Rektor i fokus

Välkommen till Skolportens konferens för dig som är rektor i grundskolan, på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen! Under två dagar får du ta del av aktuell forskning och praktiska exempel som kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll. Du får också möjlighet att möta kollegor från hela landet. Boka din plats idag till lägsta pris!

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan, på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen. Delta på plats i Stockholm 29–30 september eller via webbkonferensen 10–24 oktober. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 augusti.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Samarbete viktigare än språket för förståelse

Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.

Svenska som andraspråk motverkar inkludering

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro. - Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen "Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser".

Mer kunskap krävs om dyslexi och andraspråksutveckling

Det är svårt för lärarna att göra bedömningar när det gäller tvåspråkiga ungdomars läs- och skrivsvårigheter, det vill säga om de bottnar i dyslexi eller beror på att det är ett andraspråk som de ska tillägna sig. Om detta skriver Christina Hedman i sin avhandling Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

Kvinnliga fysiker inte som andra kvinnor

Sinnebilden av fysikern är man. Yrket har dessutom en tydlig manlig symbolladdning. Trots det anses ämnet vara neutralt. Hur förhåller sig dagens fysikstudenter till detta och hur formar de sin yrkesidentitet? Det är frågor som Anna T Danielsson ställt i sin avhandling om könsneutralitet och mansdominans i fysiken.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser