Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns berättarförmåga hänger ihop med goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Förmågan att berätta går inte alltid att överföra till ett annat språk som man inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgrens forskning.

Josefin Lindgren
Josefin Lindgren

Född 1985
Bor i Uppsala

Disputerade 2018-05-19
vid Uppsala universitet

 


AVHANDLING
Developing narrative competence: Swedish, Swedish-German and Swedish-Turkish children aged 4–6

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag läste sociologi från början och började sedan läsa lingvistik. Inom båda ämnena var jag framförallt intresserad av flerspråkighet och andraspråksinlärning. Berättande är väldigt intressant eftersom det är så komplext. Det handlar både om språkutveckling och om kognitiv utveckling. Det finns en del studier som har länkat samman berättarförmåga med läs- och skrivutveckling och senare skolframgång, men vi vet ganska lite om både svenskspråkiga barn och flerspråkiga barn när det gäller berättande och hur det utvecklas. Så här finns det en lucka i den svenska forskningen. Alla de här faktorerna sammanföll när jag skulle välja mitt ämne.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om utvecklingen av muntlig berättarförmåga hos barn från fyra till sex år. Jag jämför enspråkiga svenska barn med två flerspråkiga grupper, barn som pratar svenska och turkiska respektive svenska och tyska. Barnen som talar turkiska ingår i forskningsprojektet BiLI-TAS som leds av min handledare Ute Bohnacker, professor i lingvistik vid Uppsala universitet. Inom BiLI-TAS undersöks barn som talar svenska och turkiska och svenska och arabiska och där ingår även barn med språkstörning.

– Barnen i min studie fick berätta tre olika berättelser till olika sekvenser med bilder. Jag har använt två olika material, två instrument för berättande som båda är särskilt framtagna för flerspråkiga barn, Multilingual Assessment Instrument for Narratives och Edmonton Narrative Norms Instrument. Utöver berättandeuppgifterna gjorde barnen även ett ordförrådstest, Cross-linguistic Lexical Task som är utvecklat för förskolebarn och finns för ett stort antal olika språk.

– De flerspråkiga barnen fick berätta olika men jämförbara berättelser på båda språken så att vi kunde jämföra hur de gjorde ifrån sig på båda språken. Jag har analyserat ett antal olika mått, som exempelvis produktion av berättelsens övergripande struktur. Jag har också ställt förståelsefrågor om innehållet och tittat på barnens ordförråd samt på hur de introducerade karaktärer i berättelserna. Jag har analyserat åldersutveckling och jämfört de enspråkiga och de flerspråkiga barnen, samt de två flerspråkiga grupperna, med varandra. Jag jämförde även de flerspråkiga barnens resultat på båda språken och tittade på vilket språk de presterade bäst på.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När det gäller resultaten för svenska är det väldigt tydligt att det sker en utveckling med ålder, både hos de enspråkiga och de flerspråkiga barnen. Sexåringarna var markant bättre än de yngre barnen oavsett vilka mått man tittar på. Oftast, men inte alltid, fanns det även en signifikant skillnad mellan de yngre grupperna. Exempelvis var femåringarna bättre än fyraåringarna på att introducera karaktärer på ett korrekt sätt. Skillnaderna var dock störst mellan sexåringarna och de yngre barnen. Minoritetsspråken, tyska och turkiska, utvecklades inte på samma sätt med ålder. När det gäller minoritetsspråken är ålder alltså en mindre viktig faktor. Det finns andra bakgrundsfaktorer som är viktigare, exempelvis hur mycket input man får på minoritetsspråket i hemmet och även av andra utanför hemmet, helt enkelt hur mycket man utsätts för tyska eller turkiska. De flesta flerspråkiga barnen i min studie är födda i Sverige och alla går i svenskspråkig förskola.

– Generellt var barnen betydligt bättre på att förstå berättelser än på att berätta dem. Barnen hade god förståelse av den övergripande strukturen redan när de var fyra år, men även sexåringarnas berättelser var ganska enkla. Vi kunde också se att barnen främst inkluderade aspekter av berättelsen som syntes tydligt på bilderna. De aspekter som barnen behövde dra slutsatser om, till exempel varför en karaktär handlade på ett visst sätt och hur karaktären kände sig när vissa saker hände, inkluderade barnen generellt i låg utsträckning.

– De svensk-tyska barnen hade resultat på svenska som var jämförbara med de enspråkiga barnen för alla de undersökta måtten. De svensk-turkiska barnen hade däremot lägre resultat på de flesta måtten. Den största skillnaden sågs för ordförrådstestet. Delvis har dessa skillnader mellan de flerspråkiga grupperna att göra med familjekonstellationer; många av de svensk-tyska barnen har en förälder med svenska som modersmål, medan nästan alla de svensk-turkiska barnen har två föräldrar som har turkiska som modersmål. Det finns också ett antal faktorer som har med social bakgrund att göra som kan tänkas påverka resultaten, till exempel att alla de svensk-tyska barnen har högutbildade föräldrar. Det finns föräldrar med eftergymnasial utbildning även i den svensk-turkiska gruppen men där finns också föräldrar som endast har grundskola. Andra faktorer som kan påverka barns resultat handlar om vilken typ av input barnen får på svenska, samt om likheter och skillnader mellan språken, tyska är relativt likt svenska, medan turkiska hör till en annan språkfamilj. I nuläget vet vi inte hur dessa skillnader påverkar barns berättande, men detta kommer att undersökas i framtida studier.

– När vi jämförde resultaten på båda språken hade de svensk-tyska barnen generellt högre resultat på svenska än på tyska. De svensk-turkiska barnen hade jämförbara resultat på båda språken eller något högre på turkiska, exempelvis hade de bättre resultat på ordförrådstestet på turkiska.

Vad överraskade dig?

– När det gäller skillnaderna mellan de svensk-turkiska barnen och de två andra grupperna hade jag förväntat mig att skillnaderna skulle vara mindre hos de äldre barnen, eftersom de då har gått i svensk förskola under längre tid, men det kunde vi inte se.

– Det sägs ofta att berättarförmåga är en generell förmåga som inte beror på språket. Om man kan berätta så kan man det på alla språk. I min studie sågs dock ingen tydlig länk mellan barnens berättande på de två språken: vissa barn hade höga resultat på båda språken, medan andra hade högt på det ena och lägre på det andra eller lågt på båda. Studien visar också att allmän språkbehärskning verkar spela en viktig roll för barnens resultat på respektive språk. Det kan vara så att barn endast kan berätta lika bra på båda språken när de har relativt goda språkkunskaper i båda språken. Relationen mellan mer allmänna språkliga förmågor, såsom ordförråd och grammatik, och berättarförmåga behöver undersökas i detalj i framtida studier.

– En annan sak som var förvånande var att även sexåringarnas berättelser innehöll ganska få beskrivningar av bakomliggande orsaker till karaktärers handlingar i berättelserna. Vi hade förväntat oss att de i högre utsträckning skulle uttrycka exempelvis hur karaktärer kände sig eller vad de ville göra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Naturligtvis lärare och förskollärare eftersom de arbetar med barn och berättande, men också logopeder eftersom de ibland använder berättande när de bedömer barns språkförmåga.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-06-07 12:59 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-06-12 13:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Konferens för dig som undervisar i psykologi

Varmt välkommen den 16 november till en konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet i gymnasiet! Ta del av föreläsningar kring flera aktuella och intresseväckande områden och ger dig möjlighet att inspireras av andras idéer och goda exempel.

Förskolechef, 29-30 november i Göteborg

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och pedagogisk professionsutveckling. Konferensen syftar till att belysa din yrkesroll från olika perspektiv. Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Planering och implementering av utbildningsreformer påverkas av upplevda hotbilder. Det konstaterar Helen Dwyer i sin avhandling om hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att det skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och olika socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

Lärare använder centrala begrepp på olika sätt i genetikundervisningen, vilket gör innehållet otydligt för eleverna. Det visar Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat de senaste 20 årens styrning av Skolverket. Att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden var ett överraskande resultat.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Vetenskaplig artikel inom FoU-programmet Undervisning i förskolan

Nu finns ytterligare en vetenskaplig artikel skriven inom ramen för Ifous FoU-program Undervisning i förskolan. Artikeln är skriven av universitetslektor Linda Palla och professor Ann-Christine Vallberg-Roth, Malmö universitet, och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Problems of Education in the 21st Century.

Skärmtiden kan leda till närsynthet hos barn

Närsynthet hos barn i 4-7 års ålder har ökat med 179 procent de senaste sex åren i Jönköpings län. Denna ökning sker samtidigt som digitala skärmar blir populärare. Ögonläkaren Tomas Bro vill nu se om de två har ett samband.

What makes a good school culture?

Most principals have an instinctive awareness that organizational culture is a key element of school success. But like many organizational leaders, principals may get stymied when they actually try to describe the elements that create a positive culture.

Procrastinating? Still? How a tomato timer can help you stop putting things off

Procrastination is painful. But setting a timer for 25 minutes, focusing deeply and then rewarding yourself can help students accomplish their goals. According to educator Barbara Oakley, ”Anyone can do 25 minutes of studying.”

What video games in schools can teach us about learning

Southgate primary in West Sussex is one of many British schools bringing games into the classroom, with staff seeing benefits for parents as well as students.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats