Musiken ett redskap för språklig stimulans i förskolan

Musiken har en viktig roll i förskolan, både som redskap för språkstimulans och social gemenskap, men också för sin egen skull, visar Anna Ehrlins avhandling. Avgörande är drivande förskolechefer som uppmuntrar personalen.

Anna Ehrlin
Anna Ehrlin

Född 1967
i Eskilstuna

Disputerade 2012-10-05
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Att lära av och med varandra: en etnografisk studie av musik i förskolan i en flerspråkig miljö

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Från början är jag grundskollärare för årskurs 1-7. Musikämnet var eftersatt på den skola jag jobbade. Jag gick så småningom magisterutbildning i skolutveckling och undersökte då hur lärare tog sig an musikundervisningen.

– När jag sedan började som doktorand fick jag kontakt med några skolor som hade specialiserat sig på musik som redskap för språkstimulering för flerspråkiga barn, och på så sätt väcktes intresset för musikens funktion i förskolans verksamhet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den problematiserar hur förskolepersonalen på musikförskolorna beskriver musikens funktion och plats i det dagliga arbetet i förhållande till praktiken. Det är en etnografisk studie där jag funnits på plats och gjort nedslag med intervjuer och observationer under två års tid.

– Jag har tittat på vad som ligger bakom utvecklingsprocessen att bli en musikprofil och förskolepersonalens syn på musik i sin profession. Jag har också tittat på vad pedagogerna framhåller som betydelsefullt. På vilket sätt kan sång och spel stimulera flerspråkiga barns språkliga- och sociala utveckling?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är väldigt tydligt att förskolorna har startat musikprofiler med stöd av drivande förskolechefer som har uppmuntrat och gjort det möjligt för personalen att utveckla sin musikaliska säkerhet och kompetens. Studien visar också att musiken har funktionen som ett redskap för språklig stimulans där man bland annat använder sånger för att utforska språket.

– Barnen kan ta del av språket när de deltar i sång på ett sätt som de inte kan när de talar. De använder komplicerade meningar, får höra språkljud och språkrytm. Sångerna illustreras ofta med bilder och rörelser för att också ge orden mening. Man använder också musiken som ett kommunikationsredskap helt utan ord genom att trumma en takt som skickas vidare eller hålla en takt tillsammans i gruppen. Musiken bidrar både med verbal och kroppslig gemenskap.

Vad överraskade dig?

– Att det var flera i personalgruppen som innan man startade en förskola med musikprofil inte alls kände sig bekväma med att sjunga och spela tillsammans med barn. Flera har tidigare avstått från att ta ansvar för att leda musikaktiviteter i verksamheten. Förskoleledningen och personalens kompetensutveckling har varit helt avgörande för att musiken fått genomslag.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskolepersonal i diskussioner om synen på musik som redskap och på kompetens i musik. Varför är det viktigt att sjunga och spela utifrån målen i förskolans läroplan? Förskolechefer bör vara speciellt uppmärksamma på sin roll som förebilder. Chefen har stor betydelse för vilken inriktning förskolan har. Också förskollärarutbildningen har nytta av avhandlingen. Vilka förutsättningar skapas för blivande förskollärare att sjunga och spela med barn?

Får man i avhandlingen tips på hur man kan arbeta med musik i förskolan?

– Delvis i kapitlet Resultatpresentation, där förskolorna med musikprofil redogör för hur de arbetar. Kapitlet är lättillgängligt och ger en inblick i hur man kan göra.

Sidan publicerades 2012-10-25 15:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Musikens betydelse för ungdomars identitet

Annika Danielsson har forskat om relationen mellan musik och identitet i ungdomars musikaliska deltagande. – Musikämnet har en viktig uppgift att fylla just för att barn och ungdomar har så mycket musik omkring sig i sin vardag, säger hon.

Olika musikskapande i kultur- och grundskolan

Anniqa Lagergren har undersökt vad som händer när barn komponerar musik tillsammans i grupp. Aktiviteter kring komposition är iscensatta och analyserade i en kulturskola och en grundskola. Fokus i studien är det lärande som skapas i dessa aktiviteter samt de skilda villkor som de båda skolformerna utgör.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

5 tips: Sådan undgår du udbrændthed på jobbet

Udbrændthed er et alvorligt problem, som fortjener al vores opmærksomhed, skriver forsker. Særligt udfordrede grupper under pandemien var lærere og sundhedspersonale.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.