Musiken ett redskap för språklig stimulans i förskolan

Musiken har en viktig roll i förskolan, både som redskap för språkstimulans och social gemenskap, men också för sin egen skull, visar Anna Ehrlins avhandling. Avgörande är drivande förskolechefer som uppmuntrar personalen.

Anna Ehrlin
Anna Ehrlin

Född 1967
i Eskilstuna

Disputerade 2012-10-05
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Att lära av och med varandra: en etnografisk studie av musik i förskolan i en flerspråkig miljö

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Från början är jag grundskollärare för årskurs 1-7. Musikämnet var eftersatt på den skola jag jobbade. Jag gick så småningom magisterutbildning i skolutveckling och undersökte då hur lärare tog sig an musikundervisningen.

– När jag sedan började som doktorand fick jag kontakt med några skolor som hade specialiserat sig på musik som redskap för språkstimulering för flerspråkiga barn, och på så sätt väcktes intresset för musikens funktion i förskolans verksamhet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den problematiserar hur förskolepersonalen på musikförskolorna beskriver musikens funktion och plats i det dagliga arbetet i förhållande till praktiken. Det är en etnografisk studie där jag funnits på plats och gjort nedslag med intervjuer och observationer under två års tid.

– Jag har tittat på vad som ligger bakom utvecklingsprocessen att bli en musikprofil och förskolepersonalens syn på musik i sin profession. Jag har också tittat på vad pedagogerna framhåller som betydelsefullt. På vilket sätt kan sång och spel stimulera flerspråkiga barns språkliga- och sociala utveckling?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är väldigt tydligt att förskolorna har startat musikprofiler med stöd av drivande förskolechefer som har uppmuntrat och gjort det möjligt för personalen att utveckla sin musikaliska säkerhet och kompetens. Studien visar också att musiken har funktionen som ett redskap för språklig stimulans där man bland annat använder sånger för att utforska språket.

– Barnen kan ta del av språket när de deltar i sång på ett sätt som de inte kan när de talar. De använder komplicerade meningar, får höra språkljud och språkrytm. Sångerna illustreras ofta med bilder och rörelser för att också ge orden mening. Man använder också musiken som ett kommunikationsredskap helt utan ord genom att trumma en takt som skickas vidare eller hålla en takt tillsammans i gruppen. Musiken bidrar både med verbal och kroppslig gemenskap.

Vad överraskade dig?

– Att det var flera i personalgruppen som innan man startade en förskola med musikprofil inte alls kände sig bekväma med att sjunga och spela tillsammans med barn. Flera har tidigare avstått från att ta ansvar för att leda musikaktiviteter i verksamheten. Förskoleledningen och personalens kompetensutveckling har varit helt avgörande för att musiken fått genomslag.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskolepersonal i diskussioner om synen på musik som redskap och på kompetens i musik. Varför är det viktigt att sjunga och spela utifrån målen i förskolans läroplan? Förskolechefer bör vara speciellt uppmärksamma på sin roll som förebilder. Chefen har stor betydelse för vilken inriktning förskolan har. Också förskollärarutbildningen har nytta av avhandlingen. Vilka förutsättningar skapas för blivande förskollärare att sjunga och spela med barn?

Får man i avhandlingen tips på hur man kan arbeta med musik i förskolan?

– Delvis i kapitlet Resultatpresentation, där förskolorna med musikprofil redogör för hur de arbetar. Kapitlet är lättillgängligt och ger en inblick i hur man kan göra.

Sidan publicerades 2012-10-25 15:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Musikens betydelse för ungdomars identitet

Annika Danielsson har forskat om relationen mellan musik och identitet i ungdomars musikaliska deltagande. – Musikämnet har en viktig uppgift att fylla just för att barn och ungdomar har så mycket musik omkring sig i sin vardag, säger hon.

Olika musikskapande i kultur- och grundskolan

Anniqa Lagergren har undersökt vad som händer när barn komponerar musik tillsammans i grupp. Aktiviteter kring komposition är iscensatta och analyserade i en kulturskola och en grundskola. Fokus i studien är det lärande som skapas i dessa aktiviteter samt de skilda villkor som de båda skolformerna utgör.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.