Musikens betydelse för ungdomars identitet

Vardaglig musikanvändning har betydelse för hur ungdomar uppfattar sig själva och människor i sin omgivning, och därmed för identiteten. Musikämnet har en viktig uppgift att fylla, hävdar forskaren Annika Danielsson.

Annika Danielsson
Annika Danielsson

Född 1973
i Göteborg

Disputerade 2012-09-28
vid Örebro universitet

 


AVHANDLING
Musik oss emellan: identitetsdimensioner i ungdomars musikaliska deltagande i vardagen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är musiklärare från början och hade tidigt ett intresse för synen på musikämnet bland lärare och rektorer. Först tänkte jag studera styrdokumenten. Men så började jag fundera på eleverna – ungdomar som sysslar med musik på olika sätt, men som kanske inte själva ser sig som särskilt musikintresserade. Deras tankar om musik och musikämnets roll blev viktigare att undersöka än vad som tänkts uppifrån.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om relationen mellan musik och identitet i ungdomars musikaliska deltagande. Jag har undersökt hur ungdomar i årskurs åtta ägnar sig åt, och använder, musik i vardagen för att få veta mer om musikens betydelse för identiteten, både individuellt och på ett socialt- och samhälleligt plan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I samtal om musik synliggörs normer och sociala konventioner som inte bara handlar om musik, utan som är giltiga för samhället i stort. Ungdomarna pratar till exempel om ”tjejmusik”. Dessutom utvecklas identiteten i samvaron med andra. Samtidigt som det kan vara viktigt att framstå som självständig i sina musikaliska val gäller det att inte bryta mot oskrivna regler om vad som är okej att tycka om för olika människor.

– Kompisar spelar en avgörande roll för ungdomar när det gäller att hitta ny musik, samtidigt som musiklyssning är något ungdomarna framför allt ägnar sig åt på egen hand. Att lyssna på musik kan vara ett sätt att hantera olika känslor och sinnesstämningar, men musikanvändning är också ett sätt att framställa sig själv på, att påverka hur man uppfattas av andra.

Vad överraskade dig?

– Musik verkar upplevas som något helt annat i skolan än utanför. Så länge vi pratade om musik och hur de lyssnar är ungdomarna väldigt kunniga och gör medvetna val. Men när vi pratade om musikundervisningen blev det oförmågan som kom i fokus. Någon sa ungefär: ”Vi spelar bara lätta låtar för vi kan inte.” Musiklektionerna uppfattas som ett roligt avbrott i skoldagen. Samtidigt kan elever ha svårt att se någon nytta med kunskaperna i ett längre perspektiv. De som gör det är framför allt de som spelar instrument eller sjunger på fritiden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Musiklärare, men också skolledare, politiker och läroplansförfattare. Musik är ett område där många – medvetet eller omedvetet – gärna utgår från sig själva och sina egna erfarenheter.

– Ska man studera skolan är det viktigt att inte bara studera det som händer där. Musikämnet har en viktig uppgift att fylla just för att barn och ungdomar har så mycket musik omkring sig i sin vardag, men inte främst genom att återspegla deras vardag. Musikundervisningen kan främja individens förståelse av både sig själv och andra.

Sidan publicerades 2012-10-23 13:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Olika musikskapande i kultur- och grundskolan

Anniqa Lagergren har undersökt vad som händer när barn komponerar musik tillsammans i grupp. Aktiviteter kring komposition är iscensatta och analyserade i en kulturskola och en grundskola. Fokus i studien är det lärande som skapas i dessa aktiviteter samt de skilda villkor som de båda skolformerna utgör.

Musikämne mer än bara sång

Hur kan man planera och genomföra musikundervisningen så att den tillmötesgår alla elevers individuella lärstil? Det skriver musik- och rytmikläraren Birgitta Torstensson om i en artikel i Skolportens artikelserie Undervisning & Lärande.

Musikens viktiga roll i förskolan tas inte på allvar

Musik i förskolan har en viktig funktion och kan användas som ett redskap för så väl språkstimulans som social träning. Men musik är ett kunskapsområde som personalen allt för ofta väljer bort och inte vill ta ansvar för, visar Anna Ehrlins forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Utbildning i entreprenörskap kräver tid för reflektion

Lärandeprocessen hos studenter i entreprenörskap utvecklas bättre när det reflektiva tänkandet stimuleras. Det visar Gustav Hägg som i sin avhandling problematiserar entreprenörskapsutbildningar som ofta är aktionsorienterade.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Barnens idéer centralt för naturvetenskap i förskolan

Barnens bidrag är centralt när kunskap om naturvetenskap skapas i förskolan. Samtidigt tycker pedagogerna att det är svårt att binda ihop barnens egna uttryck med naturvetenskapliga förklaringsmodeller, visar Sofie Areljung i sin avhandling.

Skolval för de redan privilegierade

Det fria skolvalet gynnar dem som förmår att välja. Det är såväl skolpersonal som elever och föräldrar överens om, konstaterar Anna Ambrose i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Tidiga insatser i förskolan – en viktig skyddsfaktor mot psykisk ohälsa

Förskolan når de allra flesta barn och där finns därför goda möjligheter att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Men vad vet vi om de faktorer som påverkar de små barnens psykiska mående? Vad kan forskningen lära oss om hur förskolan kan arbeta för att nå framgång i sitt hälsofrämjande arbete?

”Marknadens stora intresse för förskolan måste upp på agendan”

Förskolan har fått begränsad uppmärksamhet inom utbildningspolitiken, men ett stort intresse från skolmarknaden. Det behövs en kritiskt granskande hållning till ett starkt förändrat förskolelandskap, skriver Ingegerd Tallberg Broman, professor emerita vid Malmö universitet, lärarutbildare, förskoleforskare.

Forskning: Destruktiva chefer vanligare i offentlig sektor

Mer än var tredje svensk anser sig ha en destruktiv chef, visar ny forskning. Och läget är värst inom offentlig sektor. ”Jag är förvånad över att så lite görs åt ett så omfattande problem”, säger forskaren och psykologen Robert Lundmark vid Umeå universitet.

Lärarguide för mer aktiva elever

Syftet med denna guide är att inspirera dig som lärare att integrera fysisk aktivitet i skoldagen, med stöd från Generation Peps kostnadsfria digitala skolverktyg som du kan läsa mer om på www.pepskola.se. Guiden ger dig också en introduktion till TikTok och hur du kan använda och inspireras av innehåll från plattformen, samt tipsar om vidare läsning kring mental hälsa och digital kunskap från några av våra partners. (pdf)

Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.