Musikens betydelse för ungdomars identitet

Vardaglig musikanvändning har betydelse för hur ungdomar uppfattar sig själva och människor i sin omgivning, och därmed för identiteten. Musikämnet har en viktig uppgift att fylla, hävdar forskaren Annika Danielsson.

Annika Danielsson
Annika Danielsson

Född 1973
i Göteborg

Disputerade 2012-09-28
vid Örebro universitet

 


AVHANDLING
Musik oss emellan: identitetsdimensioner i ungdomars musikaliska deltagande i vardagen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är musiklärare från början och hade tidigt ett intresse för synen på musikämnet bland lärare och rektorer. Först tänkte jag studera styrdokumenten. Men så började jag fundera på eleverna – ungdomar som sysslar med musik på olika sätt, men som kanske inte själva ser sig som särskilt musikintresserade. Deras tankar om musik och musikämnets roll blev viktigare att undersöka än vad som tänkts uppifrån.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om relationen mellan musik och identitet i ungdomars musikaliska deltagande. Jag har undersökt hur ungdomar i årskurs åtta ägnar sig åt, och använder, musik i vardagen för att få veta mer om musikens betydelse för identiteten, både individuellt och på ett socialt- och samhälleligt plan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I samtal om musik synliggörs normer och sociala konventioner som inte bara handlar om musik, utan som är giltiga för samhället i stort. Ungdomarna pratar till exempel om ”tjejmusik”. Dessutom utvecklas identiteten i samvaron med andra. Samtidigt som det kan vara viktigt att framstå som självständig i sina musikaliska val gäller det att inte bryta mot oskrivna regler om vad som är okej att tycka om för olika människor.

– Kompisar spelar en avgörande roll för ungdomar när det gäller att hitta ny musik, samtidigt som musiklyssning är något ungdomarna framför allt ägnar sig åt på egen hand. Att lyssna på musik kan vara ett sätt att hantera olika känslor och sinnesstämningar, men musikanvändning är också ett sätt att framställa sig själv på, att påverka hur man uppfattas av andra.

Vad överraskade dig?

– Musik verkar upplevas som något helt annat i skolan än utanför. Så länge vi pratade om musik och hur de lyssnar är ungdomarna väldigt kunniga och gör medvetna val. Men när vi pratade om musikundervisningen blev det oförmågan som kom i fokus. Någon sa ungefär: ”Vi spelar bara lätta låtar för vi kan inte.” Musiklektionerna uppfattas som ett roligt avbrott i skoldagen. Samtidigt kan elever ha svårt att se någon nytta med kunskaperna i ett längre perspektiv. De som gör det är framför allt de som spelar instrument eller sjunger på fritiden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Musiklärare, men också skolledare, politiker och läroplansförfattare. Musik är ett område där många – medvetet eller omedvetet – gärna utgår från sig själva och sina egna erfarenheter.

– Ska man studera skolan är det viktigt att inte bara studera det som händer där. Musikämnet har en viktig uppgift att fylla just för att barn och ungdomar har så mycket musik omkring sig i sin vardag, men inte främst genom att återspegla deras vardag. Musikundervisningen kan främja individens förståelse av både sig själv och andra.

Sidan publicerades 2012-10-23 13:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Olika musikskapande i kultur- och grundskolan

Anniqa Lagergren har undersökt vad som händer när barn komponerar musik tillsammans i grupp. Aktiviteter kring komposition är iscensatta och analyserade i en kulturskola och en grundskola. Fokus i studien är det lärande som skapas i dessa aktiviteter samt de skilda villkor som de båda skolformerna utgör.

Musikämne mer än bara sång

Hur kan man planera och genomföra musikundervisningen så att den tillmötesgår alla elevers individuella lärstil? Det skriver musik- och rytmikläraren Birgitta Torstensson om i en artikel i Skolportens artikelserie Undervisning & Lärande.

Musikens viktiga roll i förskolan tas inte på allvar

Musik i förskolan har en viktig funktion och kan användas som ett redskap för så väl språkstimulans som social träning. Men musik är ett kunskapsområde som personalen allt för ofta väljer bort och inte vill ta ansvar för, visar Anna Ehrlins forskning.

Undervisning har en underordnad roll i förskolan

Med ett starkt barnperspektiv fokuserar förskollärarna på hur saker och ting görs. Undervisningen och didaktiska frågor tonas ned. Det visar Ester Catucci som undersökt hur undervisning uttrycks i förskolan.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.