Musikens betydelse för ungdomars identitet

Vardaglig musikanvändning har betydelse för hur ungdomar uppfattar sig själva och människor i sin omgivning, och därmed för identiteten. Musikämnet har en viktig uppgift att fylla, hävdar forskaren Annika Danielsson.

Annika Danielsson
Annika Danielsson

Född 1973
i Göteborg

Disputerade 2012-09-28
vid Örebro universitet

 


AVHANDLING
Musik oss emellan: identitetsdimensioner i ungdomars musikaliska deltagande i vardagen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är musiklärare från början och hade tidigt ett intresse för synen på musikämnet bland lärare och rektorer. Först tänkte jag studera styrdokumenten. Men så började jag fundera på eleverna – ungdomar som sysslar med musik på olika sätt, men som kanske inte själva ser sig som särskilt musikintresserade. Deras tankar om musik och musikämnets roll blev viktigare att undersöka än vad som tänkts uppifrån.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om relationen mellan musik och identitet i ungdomars musikaliska deltagande. Jag har undersökt hur ungdomar i årskurs åtta ägnar sig åt, och använder, musik i vardagen för att få veta mer om musikens betydelse för identiteten, både individuellt och på ett socialt- och samhälleligt plan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I samtal om musik synliggörs normer och sociala konventioner som inte bara handlar om musik, utan som är giltiga för samhället i stort. Ungdomarna pratar till exempel om ”tjejmusik”. Dessutom utvecklas identiteten i samvaron med andra. Samtidigt som det kan vara viktigt att framstå som självständig i sina musikaliska val gäller det att inte bryta mot oskrivna regler om vad som är okej att tycka om för olika människor.

– Kompisar spelar en avgörande roll för ungdomar när det gäller att hitta ny musik, samtidigt som musiklyssning är något ungdomarna framför allt ägnar sig åt på egen hand. Att lyssna på musik kan vara ett sätt att hantera olika känslor och sinnesstämningar, men musikanvändning är också ett sätt att framställa sig själv på, att påverka hur man uppfattas av andra.

Vad överraskade dig?

– Musik verkar upplevas som något helt annat i skolan än utanför. Så länge vi pratade om musik och hur de lyssnar är ungdomarna väldigt kunniga och gör medvetna val. Men när vi pratade om musikundervisningen blev det oförmågan som kom i fokus. Någon sa ungefär: ”Vi spelar bara lätta låtar för vi kan inte.” Musiklektionerna uppfattas som ett roligt avbrott i skoldagen. Samtidigt kan elever ha svårt att se någon nytta med kunskaperna i ett längre perspektiv. De som gör det är framför allt de som spelar instrument eller sjunger på fritiden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Musiklärare, men också skolledare, politiker och läroplansförfattare. Musik är ett område där många – medvetet eller omedvetet – gärna utgår från sig själva och sina egna erfarenheter.

– Ska man studera skolan är det viktigt att inte bara studera det som händer där. Musikämnet har en viktig uppgift att fylla just för att barn och ungdomar har så mycket musik omkring sig i sin vardag, men inte främst genom att återspegla deras vardag. Musikundervisningen kan främja individens förståelse av både sig själv och andra.

Sidan publicerades 2012-10-23 13:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Olika musikskapande i kultur- och grundskolan

Anniqa Lagergren har undersökt vad som händer när barn komponerar musik tillsammans i grupp. Aktiviteter kring komposition är iscensatta och analyserade i en kulturskola och en grundskola. Fokus i studien är det lärande som skapas i dessa aktiviteter samt de skilda villkor som de båda skolformerna utgör.

Musikämne mer än bara sång

Hur kan man planera och genomföra musikundervisningen så att den tillmötesgår alla elevers individuella lärstil? Det skriver musik- och rytmikläraren Birgitta Torstensson om i en artikel i Skolportens artikelserie Undervisning & Lärande.

Musikens viktiga roll i förskolan tas inte på allvar

Musik i förskolan har en viktig funktion och kan användas som ett redskap för så väl språkstimulans som social träning. Men musik är ett kunskapsområde som personalen allt för ofta väljer bort och inte vill ta ansvar för, visar Anna Ehrlins forskning.

Undervisning har en underordnad roll i förskolan

Med ett starkt barnperspektiv fokuserar förskollärarna på hur saker och ting görs. Undervisningen och didaktiska frågor tonas ned. Det visar Ester Catucci som undersökt hur undervisning uttrycks i förskolan.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Utbildning i entreprenörskap kräver tid för reflektion

Lärandeprocessen hos studenter i entreprenörskap utvecklas bättre när det reflektiva tänkandet stimuleras. Det visar Gustav Hägg som i sin avhandling problematiserar entreprenörskapsutbildningar som ofta är aktionsorienterade.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Stort fokus på kön i skolans dansundervisning

Trots att danspedagoger är både välutbildade och normkritiskt kunniga, organiserar de elever utifrån kön. Det är ett av resultaten av Märtha Pastorek Gripson forskning om dansundervisning i skolan.

Låga förväntningar på yrkesprogrammens elever

Yrkesprogrammens läroböcker i svenska är förenklade och uppfyller inte alltid skolans värdegrund. Det konstaterar Katrin Lilja Waltå som tycker att läroböckerna ställer för låga krav på eleverna.

Musikpedagoger vill ge insikt i musikens förmåga att berika livet

Musikpedagoger tar ett stort ansvar för elevernas personliga förhållande till musik. Det visar Cecilia Björks forskning om vad musikpedagogerna anser är viktigt i musikundervisningen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer