Musikens betydelse för ungdomars identitet

Vardaglig musikanvändning har betydelse för hur ungdomar uppfattar sig själva och människor i sin omgivning, och därmed för identiteten. Musikämnet har en viktig uppgift att fylla, hävdar forskaren Annika Danielsson.

Annika Danielsson
Annika Danielsson

Född 1973
i Göteborg

Disputerade 2012-09-28
vid Örebro universitet

 


AVHANDLING
Musik oss emellan: identitetsdimensioner i ungdomars musikaliska deltagande i vardagen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är musiklärare från början och hade tidigt ett intresse för synen på musikämnet bland lärare och rektorer. Först tänkte jag studera styrdokumenten. Men så började jag fundera på eleverna – ungdomar som sysslar med musik på olika sätt, men som kanske inte själva ser sig som särskilt musikintresserade. Deras tankar om musik och musikämnets roll blev viktigare att undersöka än vad som tänkts uppifrån.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om relationen mellan musik och identitet i ungdomars musikaliska deltagande. Jag har undersökt hur ungdomar i årskurs åtta ägnar sig åt, och använder, musik i vardagen för att få veta mer om musikens betydelse för identiteten, både individuellt och på ett socialt- och samhälleligt plan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I samtal om musik synliggörs normer och sociala konventioner som inte bara handlar om musik, utan som är giltiga för samhället i stort. Ungdomarna pratar till exempel om ”tjejmusik”. Dessutom utvecklas identiteten i samvaron med andra. Samtidigt som det kan vara viktigt att framstå som självständig i sina musikaliska val gäller det att inte bryta mot oskrivna regler om vad som är okej att tycka om för olika människor.

– Kompisar spelar en avgörande roll för ungdomar när det gäller att hitta ny musik, samtidigt som musiklyssning är något ungdomarna framför allt ägnar sig åt på egen hand. Att lyssna på musik kan vara ett sätt att hantera olika känslor och sinnesstämningar, men musikanvändning är också ett sätt att framställa sig själv på, att påverka hur man uppfattas av andra.

Vad överraskade dig?

– Musik verkar upplevas som något helt annat i skolan än utanför. Så länge vi pratade om musik och hur de lyssnar är ungdomarna väldigt kunniga och gör medvetna val. Men när vi pratade om musikundervisningen blev det oförmågan som kom i fokus. Någon sa ungefär: ”Vi spelar bara lätta låtar för vi kan inte.” Musiklektionerna uppfattas som ett roligt avbrott i skoldagen. Samtidigt kan elever ha svårt att se någon nytta med kunskaperna i ett längre perspektiv. De som gör det är framför allt de som spelar instrument eller sjunger på fritiden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Musiklärare, men också skolledare, politiker och läroplansförfattare. Musik är ett område där många – medvetet eller omedvetet – gärna utgår från sig själva och sina egna erfarenheter.

– Ska man studera skolan är det viktigt att inte bara studera det som händer där. Musikämnet har en viktig uppgift att fylla just för att barn och ungdomar har så mycket musik omkring sig i sin vardag, men inte främst genom att återspegla deras vardag. Musikundervisningen kan främja individens förståelse av både sig själv och andra.

Sidan publicerades 2012-10-23 13:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Olika musikskapande i kultur- och grundskolan

Anniqa Lagergren har undersökt vad som händer när barn komponerar musik tillsammans i grupp. Aktiviteter kring komposition är iscensatta och analyserade i en kulturskola och en grundskola. Fokus i studien är det lärande som skapas i dessa aktiviteter samt de skilda villkor som de båda skolformerna utgör.

Musikämne mer än bara sång

Hur kan man planera och genomföra musikundervisningen så att den tillmötesgår alla elevers individuella lärstil? Det skriver musik- och rytmikläraren Birgitta Torstensson om i en artikel i Skolportens artikelserie Undervisning & Lärande.

Musikens viktiga roll i förskolan tas inte på allvar

Musik i förskolan har en viktig funktion och kan användas som ett redskap för så väl språkstimulans som social träning. Men musik är ett kunskapsområde som personalen allt för ofta väljer bort och inte vill ta ansvar för, visar Anna Ehrlins forskning.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Viktigt att upptäcka autism hos barn i tidig ålder

Barn med en medelsvår eller lindrig autism upptäcks ofta senare och får större psykiska hälsoproblem. Nils Haglund pekar i sin forskning på vikten att upptäcka de här barnen i tidig ålder för att kunna ge stöd till föräldrar och skola.

Låga förväntningar på yrkesprogrammens elever

Yrkesprogrammens läroböcker i svenska är förenklade och uppfyller inte alltid skolans värdegrund. Det konstaterar Katrin Lilja Waltå som tycker att läroböckerna ställer för låga krav på eleverna.

Musikpedagoger vill ge insikt i musikens förmåga att berika livet

Musikpedagoger tar ett stort ansvar för elevernas personliga förhållande till musik. Det visar Cecilia Björks forskning om vad musikpedagogerna anser är viktigt i musikundervisningen.

Elevers syn på kunskap inom musik efterfrågas inte

Elever i gymnasiet har en tydlig  bild av vad kunskap och lärande är när det gäller musik. Johan Nyberg förvånas av att elever upplever att de  inte har blivit tillfrågade om det, trots att de haft musik under hela grundskolan.

Viktigt med lek på fritids

I Sverige är det vanligt att leken på fritidshem fokuserar på lärande och att utveckla sin sociala kompetens. En konsekvens av det är att miljön och materialet ofta är tillrättalagt för att främja den lek som man uppfattar leder till det lärande man strävar efter, visar Eva Kane i sin avhandling.

Praktiskt skapande viktigt för barns lärande i förskolan

Den skapande verksamheten har fått mindre utrymme i förskolan under de senaste tio åren, i stället är det ett ökat fokus på språk och matematik. Kari Carlsens forskning, som tar avstamp i Reggio Emilias ateljékultur, visar att praktiskt skapande är en viktig faktor för små barns lärprocesser.

Instruktören viktig i dataspel för inlärning

Dataspel som ska användas inom utbildning och träning kräver en aktiv och kunnig instruktör eller lärare. Det menar kognitionsvetaren och forskaren Anna-Sofia Alklind Taylor.

Pedagogisk dokumentation möjliggör förändring i förskolan

Många blir lämnade ensamma med sitt utvecklingsarbete på förskolor. Cheferna behöver stötta pedagogerna genom att låta dem få läsa in sig på nya teorier och använda dem i sitt arbete, menar Ingela Elfström som forskat om pedagogisk dokumentation.

Första mötet med skolan

Förskoleklassen förbereder barnen att börja skolan. Men bristande kontinuitet mellan läs- och skrivaktiviteter mellan förskoleklass och årskurs ett påverkar barnens lärande, visar Gunilla Sandbergs avhandling.

Tidiga insatser i förskolan och skolan viktigt för att förhindra kriminalitet

En procent av Sveriges befolkning står för 63 procent av alla våldsbrott, visar en avhandling av Märta Wallinius. Tidig upptäckt och tidiga insatser är viktigt för att förhindra kriminalitet – helst redan i förskoleåldern, menar Märta Wallinius.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

”Leda klassrummet i en pandemi – ett jätteexperiment”

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.

VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.