Dela:

Musikpedagoger vill ge insikt i musikens förmåga att berika livet

Musik handlar om mer än att lära sig ett hantverk. Cecilia Björks avhandling visar att musikpedagoger även tar ett stort ansvar för elevens personliga förhållande till musik.

Cecilia Björk
Cecilia Björk

Född 1968
i Vasa, Finland

Disputerade 2016-05-04
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
In search of good relationships to music. Understanding aspiration and challenge in developing music school teacher practices

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det pågår en offentlig och akademisk debatt kring musikskolan i Finland om vilken sorts musik och vilka värderingar musikskolan försvara. Och om vem är den till för. En del av uppdraget är att utbilda framtida yrkesmusiker, men många elever är intresserade av musik av andra anledningar. Så frågan är hur musikskollärare utvecklar sin pedagogik så att den passar för varierande målsättningar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vad musikpedagogerna anser är viktigt i musikundervisningen och hur de jobbar för att eleverna ska hitta någonting i musiken som blir viktigt för dem. Riktlinjen för musikskolornas nationella läroplansgrunder är att främja ”ett gott förhållande till musik”, men formuleringen är medvetet öppen. Lärare, elev och vårdnadshavare måste gemensamt komma fram till vad detta ”goda” innebär. Eftersom värdefrågor alltid är knutna till större tankar om vad som är viktigt i livet som helhet så finns det inga färdiga svar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har utvecklat reflekterande och analytiska metoder som kan stödja de djupa nivåerna av musikpedagogers arbete. Lärarna tar ett väldigt stort ansvar, dels för att eleverna ska lära sig vad som krävs för att kunna delta i musikpraktiker, dels på ett personligt plan, för att eleverna ska få blomstra, var och en på sitt sätt. Kärnan i lärarnas strävanden handlar ofta om musikens förmåga att skapa inspiration och ge känslan av att vara intensivt levande. Lärarna formulerade tankar om olika egenskaper som ger större chans att leva ett gott liv: vitalitet, uthållighet, humor och öppenhet. Och att man är uppmuntrande mot andra, det gäller att ha självförtroende men också självinsikt.

Vad överraskade dig?

– Hur oerhört medvetna och noggranna lärarna var kring de olika dimensionerna och skikten i arbetet. Deras arbete är komplext och krävande, både när det handlar om musiken och om livet i större bemärkelse. Musik kommer så nära inpå livet. Musikpedagoger får ibland kritik för att vara opsykologiska men de fem lärarna i min studie visade verkligen en stor omsorg om barnen som personer och att de ska kunna ha musik som en tillgång.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av musikpedagogik. Förutom lärare och forskare tänker jag på familjer där musik är en del av barnens vardag och man vill förstå musikens många olika möjligheter att berika livet.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2016-05-31 09:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-06-08 16:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevers syn på kunskap inom musik efterfrågas inte

Elever i gymnasiet har en tydlig  bild av vad kunskap och lärande är när det gäller musik. Johan Nyberg förvånas av att elever upplever att de  inte har blivit tillfrågade om det, trots att de haft musik under hela grundskolan.

Fokus på konsert i ensembleundervisningen

Ensembleundervisningen i gymnasiet har ett tydligt mål – den avslutande konserten. Det medför att elever som har svårt att konkurrera på scen riskerar att hamna utanför, konstaterar Karl Asp i sin avhandling.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.

Three tools to help educators better understand what students need

While teachers are familiar with wearing many hats, they might be surprised to learn that they are researchers too. Educators are constantly gathering and assessing data from their students, schools and classrooms.