Dela:

Musikpedagoger vill ge insikt i musikens förmåga att berika livet

Musik handlar om mer än att lära sig ett hantverk. Cecilia Björks avhandling visar att musikpedagoger även tar ett stort ansvar för elevens personliga förhållande till musik.

Cecilia Björk
Cecilia Björk

Född 1968
i Vasa, Finland

Disputerade 2016-05-04
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
In search of good relationships to music. Understanding aspiration and challenge in developing music school teacher practices

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det pågår en offentlig och akademisk debatt kring musikskolan i Finland om vilken sorts musik och vilka värderingar musikskolan försvara. Och om vem är den till för. En del av uppdraget är att utbilda framtida yrkesmusiker, men många elever är intresserade av musik av andra anledningar. Så frågan är hur musikskollärare utvecklar sin pedagogik så att den passar för varierande målsättningar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vad musikpedagogerna anser är viktigt i musikundervisningen och hur de jobbar för att eleverna ska hitta någonting i musiken som blir viktigt för dem. Riktlinjen för musikskolornas nationella läroplansgrunder är att främja ”ett gott förhållande till musik”, men formuleringen är medvetet öppen. Lärare, elev och vårdnadshavare måste gemensamt komma fram till vad detta ”goda” innebär. Eftersom värdefrågor alltid är knutna till större tankar om vad som är viktigt i livet som helhet så finns det inga färdiga svar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har utvecklat reflekterande och analytiska metoder som kan stödja de djupa nivåerna av musikpedagogers arbete. Lärarna tar ett väldigt stort ansvar, dels för att eleverna ska lära sig vad som krävs för att kunna delta i musikpraktiker, dels på ett personligt plan, för att eleverna ska få blomstra, var och en på sitt sätt. Kärnan i lärarnas strävanden handlar ofta om musikens förmåga att skapa inspiration och ge känslan av att vara intensivt levande. Lärarna formulerade tankar om olika egenskaper som ger större chans att leva ett gott liv: vitalitet, uthållighet, humor och öppenhet. Och att man är uppmuntrande mot andra, det gäller att ha självförtroende men också självinsikt.

Vad överraskade dig?

– Hur oerhört medvetna och noggranna lärarna var kring de olika dimensionerna och skikten i arbetet. Deras arbete är komplext och krävande, både när det handlar om musiken och om livet i större bemärkelse. Musik kommer så nära inpå livet. Musikpedagoger får ibland kritik för att vara opsykologiska men de fem lärarna i min studie visade verkligen en stor omsorg om barnen som personer och att de ska kunna ha musik som en tillgång.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av musikpedagogik. Förutom lärare och forskare tänker jag på familjer där musik är en del av barnens vardag och man vill förstå musikens många olika möjligheter att berika livet.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2016-05-31 09:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-06-08 16:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevers syn på kunskap inom musik efterfrågas inte

Elever i gymnasiet har en tydlig  bild av vad kunskap och lärande är när det gäller musik. Johan Nyberg förvånas av att elever upplever att de  inte har blivit tillfrågade om det, trots att de haft musik under hela grundskolan.

Fokus på konsert i ensembleundervisningen

Ensembleundervisningen i gymnasiet har ett tydligt mål – den avslutande konserten. Det medför att elever som har svårt att konkurrera på scen riskerar att hamna utanför, konstaterar Karl Asp i sin avhandling.

Små barn använder kroppen för att skapa mening av läsande och skrivande 

Små barn använder kroppen och kroppsspråk för att förstå läsande och skrivande på förskolan. Det visar Hanna Thuressons avhandling om barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolan.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Jämförelser kraftfullt verktyg i undervisning om folkmord

Att i historieundervisningen jämföra olika folkmord ger eleverna förutsättningar att både fördjupa sina historiska kunskaper om folkmord och utveckla sin förmåga att dra lärdomar av historien. Det visar Steven Dahl i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.

Här stöttar man skolorna för att främja närvaroarbetet

Att tidigt fånga upp elevers frånvaro är viktigt. På Pedagogiskt center arbetar personalen i nära samarbete med Elevhälsan med att stödja skolorna i Helsingborg i deras pedagogiska arbete. För att främja närvaro arbetar de bland annat med att utveckla och stärka mentorns roll, utveckla lärmiljöer och att stödja verksamheten med digitala system.

Innovation ger värde för undervisningen

Innovation är ett mindset där man testar sådant som man tror ökar undervisningens kvalitet, elevernas upplevelse eller sparar tid. Något som ger värde. Därför kan innovation också vara att sluta göra någonting, säger Leif Denti, som forskar på ledarskap, kreativitet och organisatorisk innovation vid Göteborgs universitet.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.