Dela:

Mycket snack och lite verkstad när det gäller hållbarhet

Vad krävs för skapa bra förutsättningar för att arbeta med hållbarhetsfrågor? En tydlig skolledare som uppmanar till samarbete, djupa ämneskunskaper och lite klassisk bildning om etiska principer, det visar Ingela Bursjöös avhandling.

Ingela Bursjöö
Ingela Bursjöö

Född 1963
i Sätila, Marks kommun.

Disputerade 2014-10-17
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Utbildning för hållbar utveckling från en lärarhorisont: sammanhang, kompetenser och samarbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat länge som lärare och ofta arbetat tematiskt, det är nödvändigt om man vill arbeta med hållbar utveckling, det är ett så komplext ämne att det kräver olika kompetenser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har velat undersöka vilka hinder och drivkrafter som finns för att jobba med hållbarhetsfrågor i skolan. Jag har samlat in data under sju år från yrkesverksamma lärare och lärarstudenter för att se hur de arbetat med hållbarhetsfrågor. Jag har dels gjort intervjuer och enkäter, dels lektionsbesök.

Vad var de viktigaste resultaten?

– Lärarnas professionella kapital har minskat under de sju år som data samlats in, lärarna har till exempel fått mindre tid för samplanering.

– Ett annat resultat är att själva intervjuerna i avhandlingsarbetet, det vill säga att väcka frågan hur de jobbar med hållbarhet, har fungerat som en kompetensutveckling för lärarna. Det tolkar jag som att det behövs väldigt lite för att få igång ett förändringsarbete, exempelvis att man sitter flera kollegor och diskuterar hållbarhetsarbete.

– Det är relativt lite samplaneringstid som krävs för att det ska få stor effekt i klassrummet. Men det krävs några viktiga faktorer för att det ska fungera. Skolledaren behöver vara tydlig med att tvärvetenskapligt arbetssätt är nödvändigt för att arbeta med hållbarhetsfrågor, lärarna behöver ha djupa ämneskunskaper och även ha kunskap om etiska frågor, som att kunna begrepp som konsekvensetik och dygdetik, att ha en klassisk bildning. När utbildning blir alltför instrumentell förlorar vi bildningen och det är något som krävs för att arbeta med hållbarhetsfrågor.

 Vad överraskade dig?

– Det jag fortfarande förstummas över är att styrdokument på alla nivåer säger att hållbarhetsfrågor är viktiga och att ändå så lite görs för att skapa goda förutsättningar. Eleverna ska ju utveckla handlingskompetens och det är inte så lätt att mäta i exempelvis ett prov. Vi vet att eleverna behöver träna på mer avancerade resonemang och komplexa frågor och att vi ändå sitter så pass fast i mätbarhetens bojor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare, skolledare, forskare, lärarutbildare och politiker som har ett ansvar för skolans måluppfyllelse, och då särskilt stora frågeområden som demokrati, miljö, hälsa, energi och klimat, det vill säga de framtidsfrågor som vi kallar utbildning för hållbar utveckling.

– I den vackraste av världar skulle alla, från förskola till högre utbildning lyfta in bildning och etik på schemat. Men även att ute på skolorna skapa förutsättningar för tvärvetenskapliga samarbete eftersom det kan ge särskilda möjligheter att hantera stora utmaningar. När lärare arbetar tillsammans händer det saker!

Sidan publicerades 2015-02-17 15:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Framtidsperspektiv viktig förutsättning för miljömoraliskt lärande

Tomas Torbjörnsson har studerat miljömoraliskt lärande på gymnasiet. Han konstaterar att elever som tänker på framtiden är mer positiva till att visa solidaritet och till att skydda naturen.

Förskolans arbete med hållbar utveckling ifrågasätts

Eva Ärlemalm-Hagsér har forskat om hur man i den svenska förskolan arbetar med lärande för hållbarhet. Hennes studie visar att personalen förbiser de inneboende motsättningar som finns i begreppet hållbar utveckling.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

5 tips: Sådan undgår du udbrændthed på jobbet

Udbrændthed er et alvorligt problem, som fortjener al vores opmærksomhed, skriver forsker. Særligt udfordrede grupper under pandemien var lærere og sundhedspersonale.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.