Dela:

Mycket snack och lite verkstad när det gäller hållbarhet

Vad krävs för skapa bra förutsättningar för att arbeta med hållbarhetsfrågor? En tydlig skolledare som uppmanar till samarbete, djupa ämneskunskaper och lite klassisk bildning om etiska principer, det visar Ingela Bursjöös avhandling.

Ingela Bursjöö
Ingela Bursjöö

Född 1963
i Sätila, Marks kommun.

Disputerade 2014-10-17
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Utbildning för hållbar utveckling från en lärarhorisont: sammanhang, kompetenser och samarbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat länge som lärare och ofta arbetat tematiskt, det är nödvändigt om man vill arbeta med hållbar utveckling, det är ett så komplext ämne att det kräver olika kompetenser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har velat undersöka vilka hinder och drivkrafter som finns för att jobba med hållbarhetsfrågor i skolan. Jag har samlat in data under sju år från yrkesverksamma lärare och lärarstudenter för att se hur de arbetat med hållbarhetsfrågor. Jag har dels gjort intervjuer och enkäter, dels lektionsbesök.

Vad var de viktigaste resultaten?

– Lärarnas professionella kapital har minskat under de sju år som data samlats in, lärarna har till exempel fått mindre tid för samplanering.

– Ett annat resultat är att själva intervjuerna i avhandlingsarbetet, det vill säga att väcka frågan hur de jobbar med hållbarhet, har fungerat som en kompetensutveckling för lärarna. Det tolkar jag som att det behövs väldigt lite för att få igång ett förändringsarbete, exempelvis att man sitter flera kollegor och diskuterar hållbarhetsarbete.

– Det är relativt lite samplaneringstid som krävs för att det ska få stor effekt i klassrummet. Men det krävs några viktiga faktorer för att det ska fungera. Skolledaren behöver vara tydlig med att tvärvetenskapligt arbetssätt är nödvändigt för att arbeta med hållbarhetsfrågor, lärarna behöver ha djupa ämneskunskaper och även ha kunskap om etiska frågor, som att kunna begrepp som konsekvensetik och dygdetik, att ha en klassisk bildning. När utbildning blir alltför instrumentell förlorar vi bildningen och det är något som krävs för att arbeta med hållbarhetsfrågor.

 Vad överraskade dig?

– Det jag fortfarande förstummas över är att styrdokument på alla nivåer säger att hållbarhetsfrågor är viktiga och att ändå så lite görs för att skapa goda förutsättningar. Eleverna ska ju utveckla handlingskompetens och det är inte så lätt att mäta i exempelvis ett prov. Vi vet att eleverna behöver träna på mer avancerade resonemang och komplexa frågor och att vi ändå sitter så pass fast i mätbarhetens bojor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare, skolledare, forskare, lärarutbildare och politiker som har ett ansvar för skolans måluppfyllelse, och då särskilt stora frågeområden som demokrati, miljö, hälsa, energi och klimat, det vill säga de framtidsfrågor som vi kallar utbildning för hållbar utveckling.

– I den vackraste av världar skulle alla, från förskola till högre utbildning lyfta in bildning och etik på schemat. Men även att ute på skolorna skapa förutsättningar för tvärvetenskapliga samarbete eftersom det kan ge särskilda möjligheter att hantera stora utmaningar. När lärare arbetar tillsammans händer det saker!

Sidan publicerades 2015-02-17 15:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Framtidsperspektiv viktig förutsättning för miljömoraliskt lärande

Tomas Torbjörnsson har studerat miljömoraliskt lärande på gymnasiet. Han konstaterar att elever som tänker på framtiden är mer positiva till att visa solidaritet och till att skydda naturen.

Förskolans arbete med hållbar utveckling ifrågasätts

Eva Ärlemalm-Hagsér har forskat om hur man i den svenska förskolan arbetar med lärande för hållbarhet. Hennes studie visar att personalen förbiser de inneboende motsättningar som finns i begreppet hållbar utveckling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.