Dela:

Mycket snack och lite verkstad när det gäller hållbarhet

Vad krävs för skapa bra förutsättningar för att arbeta med hållbarhetsfrågor? En tydlig skolledare som uppmanar till samarbete, djupa ämneskunskaper och lite klassisk bildning om etiska principer, det visar Ingela Bursjöös avhandling.

Ingela Bursjöö
Ingela Bursjöö

Född 1963
i Sätila, Marks kommun.

Disputerade 2014-10-17
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Utbildning för hållbar utveckling från en lärarhorisont: sammanhang, kompetenser och samarbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat länge som lärare och ofta arbetat tematiskt, det är nödvändigt om man vill arbeta med hållbar utveckling, det är ett så komplext ämne att det kräver olika kompetenser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har velat undersöka vilka hinder och drivkrafter som finns för att jobba med hållbarhetsfrågor i skolan. Jag har samlat in data under sju år från yrkesverksamma lärare och lärarstudenter för att se hur de arbetat med hållbarhetsfrågor. Jag har dels gjort intervjuer och enkäter, dels lektionsbesök.

Vad var de viktigaste resultaten?

– Lärarnas professionella kapital har minskat under de sju år som data samlats in, lärarna har till exempel fått mindre tid för samplanering.

– Ett annat resultat är att själva intervjuerna i avhandlingsarbetet, det vill säga att väcka frågan hur de jobbar med hållbarhet, har fungerat som en kompetensutveckling för lärarna. Det tolkar jag som att det behövs väldigt lite för att få igång ett förändringsarbete, exempelvis att man sitter flera kollegor och diskuterar hållbarhetsarbete.

– Det är relativt lite samplaneringstid som krävs för att det ska få stor effekt i klassrummet. Men det krävs några viktiga faktorer för att det ska fungera. Skolledaren behöver vara tydlig med att tvärvetenskapligt arbetssätt är nödvändigt för att arbeta med hållbarhetsfrågor, lärarna behöver ha djupa ämneskunskaper och även ha kunskap om etiska frågor, som att kunna begrepp som konsekvensetik och dygdetik, att ha en klassisk bildning. När utbildning blir alltför instrumentell förlorar vi bildningen och det är något som krävs för att arbeta med hållbarhetsfrågor.

 Vad överraskade dig?

– Det jag fortfarande förstummas över är att styrdokument på alla nivåer säger att hållbarhetsfrågor är viktiga och att ändå så lite görs för att skapa goda förutsättningar. Eleverna ska ju utveckla handlingskompetens och det är inte så lätt att mäta i exempelvis ett prov. Vi vet att eleverna behöver träna på mer avancerade resonemang och komplexa frågor och att vi ändå sitter så pass fast i mätbarhetens bojor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare, skolledare, forskare, lärarutbildare och politiker som har ett ansvar för skolans måluppfyllelse, och då särskilt stora frågeområden som demokrati, miljö, hälsa, energi och klimat, det vill säga de framtidsfrågor som vi kallar utbildning för hållbar utveckling.

– I den vackraste av världar skulle alla, från förskola till högre utbildning lyfta in bildning och etik på schemat. Men även att ute på skolorna skapa förutsättningar för tvärvetenskapliga samarbete eftersom det kan ge särskilda möjligheter att hantera stora utmaningar. När lärare arbetar tillsammans händer det saker!

Sidan publicerades 2015-02-17 15:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Framtidsperspektiv viktig förutsättning för miljömoraliskt lärande

Tomas Torbjörnsson har studerat miljömoraliskt lärande på gymnasiet. Han konstaterar att elever som tänker på framtiden är mer positiva till att visa solidaritet och till att skydda naturen.

Förskolans arbete med hållbar utveckling ifrågasätts

Eva Ärlemalm-Hagsér har forskat om hur man i den svenska förskolan arbetar med lärande för hållbarhet. Hennes studie visar att personalen förbiser de inneboende motsättningar som finns i begreppet hållbar utveckling.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.