Dela:

Mycket snack och lite verkstad när det gäller hållbarhet

Vad krävs för skapa bra förutsättningar för att arbeta med hållbarhetsfrågor? En tydlig skolledare som uppmanar till samarbete, djupa ämneskunskaper och lite klassisk bildning om etiska principer, det visar Ingela Bursjöös avhandling.

Ingela Bursjöö
Ingela Bursjöö

Född 1963
i Sätila, Marks kommun.

Disputerade 2014-10-17
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Utbildning för hållbar utveckling från en lärarhorisont: sammanhang, kompetenser och samarbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat länge som lärare och ofta arbetat tematiskt, det är nödvändigt om man vill arbeta med hållbar utveckling, det är ett så komplext ämne att det kräver olika kompetenser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har velat undersöka vilka hinder och drivkrafter som finns för att jobba med hållbarhetsfrågor i skolan. Jag har samlat in data under sju år från yrkesverksamma lärare och lärarstudenter för att se hur de arbetat med hållbarhetsfrågor. Jag har dels gjort intervjuer och enkäter, dels lektionsbesök.

Vad var de viktigaste resultaten?

– Lärarnas professionella kapital har minskat under de sju år som data samlats in, lärarna har till exempel fått mindre tid för samplanering.

– Ett annat resultat är att själva intervjuerna i avhandlingsarbetet, det vill säga att väcka frågan hur de jobbar med hållbarhet, har fungerat som en kompetensutveckling för lärarna. Det tolkar jag som att det behövs väldigt lite för att få igång ett förändringsarbete, exempelvis att man sitter flera kollegor och diskuterar hållbarhetsarbete.

– Det är relativt lite samplaneringstid som krävs för att det ska få stor effekt i klassrummet. Men det krävs några viktiga faktorer för att det ska fungera. Skolledaren behöver vara tydlig med att tvärvetenskapligt arbetssätt är nödvändigt för att arbeta med hållbarhetsfrågor, lärarna behöver ha djupa ämneskunskaper och även ha kunskap om etiska frågor, som att kunna begrepp som konsekvensetik och dygdetik, att ha en klassisk bildning. När utbildning blir alltför instrumentell förlorar vi bildningen och det är något som krävs för att arbeta med hållbarhetsfrågor.

 Vad överraskade dig?

– Det jag fortfarande förstummas över är att styrdokument på alla nivåer säger att hållbarhetsfrågor är viktiga och att ändå så lite görs för att skapa goda förutsättningar. Eleverna ska ju utveckla handlingskompetens och det är inte så lätt att mäta i exempelvis ett prov. Vi vet att eleverna behöver träna på mer avancerade resonemang och komplexa frågor och att vi ändå sitter så pass fast i mätbarhetens bojor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare, skolledare, forskare, lärarutbildare och politiker som har ett ansvar för skolans måluppfyllelse, och då särskilt stora frågeområden som demokrati, miljö, hälsa, energi och klimat, det vill säga de framtidsfrågor som vi kallar utbildning för hållbar utveckling.

– I den vackraste av världar skulle alla, från förskola till högre utbildning lyfta in bildning och etik på schemat. Men även att ute på skolorna skapa förutsättningar för tvärvetenskapliga samarbete eftersom det kan ge särskilda möjligheter att hantera stora utmaningar. När lärare arbetar tillsammans händer det saker!

Sidan publicerades 2015-02-17 15:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Framtidsperspektiv viktig förutsättning för miljömoraliskt lärande

Tomas Torbjörnsson har studerat miljömoraliskt lärande på gymnasiet. Han konstaterar att elever som tänker på framtiden är mer positiva till att visa solidaritet och till att skydda naturen.

Förskolans arbete med hållbar utveckling ifrågasätts

Eva Ärlemalm-Hagsér har forskat om hur man i den svenska förskolan arbetar med lärande för hållbarhet. Hennes studie visar att personalen förbiser de inneboende motsättningar som finns i begreppet hållbar utveckling.

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser