2019-11-29 11:38  986 Dela:

När förskola och neurovetenskap möts vidgas repertoaren

Förskolan behöver kunna ta många olika teorier i bruk samtidigt. Det konstaterar Lena Aronsson som studerat vad som händer med förskolans teori och praktik om den öppnar dörren till neurovetenskap och kognitionspsykologisk forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som förskollärare, pedagogisk ledare och förskolechef i trettio år och har alltid varit intresserad av den teoretiska och vetenskapliga grunden i arbetet. Under åren jag jobbat har jag också varit med om kunskapsteoretiska förändringar som bygger på nya antaganden om lärande och kunskap och det är intressant att fundera på hur förskolan förhåller sig till samhällets idé om framtiden och vad barn behöver ha för kunskap.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den är interdisciplinär och utforskar vad det skulle innebära för förskolans teori och praktik om vi öppnade dörren till neurovetenskap och kognitionspsykologisk forskning. Under arbetets gång var jag i tre olika förskolor i nio månader och vi iscensatte möten mellan deras praktik och dokumentationer och neurovetenskaplig forskning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det övergripande resultatet handlar om förskolans vetenskapliga grund. Det finns en stark sociokulturell bas i forskningen om förskolan men vi behöver många olika teorier som gör att vi kan stötta individuella barns lärande och gruppen samtidigt. Även om pedagogerna ofta tar olika teorier i bruk samtidigt så är det inte alltid så de uppfattar att de gör. Snarare tänker de att de gör undantag för enskilda barn eller i specifika aktiviteter. Det här behöver vi uppgradera till att bli en bredare didaktisk repertoar. Det är viktigt men också jobbigt eftersom det ställer idén om en gemensam kunskapssyn på ända – och det är ju grunden för att ha ett gemensamt arbetssätt.

Vad överraskade dig?

– Jag blev tvungen att granska min egen historia genom yrkeslivet. När vi jobbar med pedagogisk utveckling i förskolan vill vi ha något nytt, men det innebär också att vi avfärdar något som vi inte längre vill göra. Det blir en uppdelning i bra och dåligt. Det här visste jag väl egentligen. Men att det var så värdeladdat, att så gjorde vi förr och så här gör vi nu, överraskade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är framför allt chefer och pedagogiska ledare inom förskolan. Sen skulle jag gärna se att avhandlingen ger avtryck inom förskoleforskningen och kan bidra till en breddad vetenskaplig grund.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-11-29 11:38 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-04-28 13:42 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Göteborg

Årets konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Förskolan närmar sig den obligatoriska skolan

Förskolan har de senaste decennierna knutits allt närmare den obligatoriska skolan och därmed blivit en del av den så kallade kunskapsekonomin. Det framgår i Magdalena Sjöstrand Öhrfelts forskning.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

How colleges are communicating with students about COVID-19

Wearing face masks and practicing social distancing are not what many students had in mind when they pictured their college experience. Yet for students returning to campus this fall, these behaviors must be normalized if institutions stand a chance of slowing the spread of COVID-19.  

Joel Hellermark: ”Framtidens utbildning kommer vara skräddarsydd”

I podcasten ”Under 15” diskuterar programledare Henric Smolak och Joel Hellermark, grundare av Sana Labs, framtidens lärande och hur digitalisering förändrar världen till det bättre.

Att utbilda sig till frisör – en potentiell klassresa?

För att bli en framgångsrik frisör förväntas du vara tävlingsbenägen, självständig, vilja slita hårt och vara en entreprenör. Och bara du anstränger dig tillräckligt mycket kan du bli en av de bästa. Pedagogikforskaren Eva Klope har i sin avhandling undersökt hur tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning förväntas vara i sin yrkesroll som frisörer.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Letar du efter digitala verktyg som är rekommenderade av andra lärare? Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Teacher prioritizes mental health check-ins

Special-education teacher Gloria Makosy of Maryland shares in this Q&A how she has focused on students’ mental health.