Nära relationer och varierad undervisning triggar motivationen

Nära och täta relationer med både lärare och skolkamrater är en viktig faktor för elevers motivation. Det konstaterar Jan Blomgren i sin forskning.

Jan Blomgren
Jan Blomgren

Född 1956
Bor i Vänersborg

Disputerade 2016-11-18
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Den svårfångade motivationen. Elever i en digitaliserad lärmiljö

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare sedan 1980 och har varvat min lärartjänst med utvecklingsuppdrag och kompetensutveckling. I mötet med elever och lärare runt om i Sverige har frågan om elevers motivation i relation till prestation återkommit. Frågan har stor aktualitet i och med digitaliseringen av lärmiljön. Svenska studier med detta fokus är få till antalet vilket styrt mitt avhandlingsarbete.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som motiverar elever samt vad som hämmar deras lust att lära. Allt enligt eleverna själva. Jag har frågat, både genom enkäter och i gruppdiskussioner, närmare 200 elever i årskurs nio på tre olika fristående skolor i olika kommuner. Frågorna har handlat om hur de använder digitala resurser, vilka fördelar kontra nackdelar de ser med dessa resurser samt vilka andra faktorer som motiverar och hämmar dem i deras lärande. Samtliga frågor kretsar kring lärandet för egen skull eller lärande i syfte att jämföras med andra och de svar som ges handlar om varför eleverna vill, eller inte vill prestera.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna är otroligt tydliga i sina svar om att varierad undervisning, meningsfulla uppgifter och en framåtsyftande bedömning är avgörande för deras motivation. Eleverna beskriver exakt hur de vill ha det – en tät och nära relation med läraren som snabbt återkopplar och hjälper dem formulera mål och komma vidare. Här gör eleverna ingen skillnad på om återkopplingen sker digitalt eller i verkligheten, genom planerade samtal eller ”i farten”, alla former är viktiga, menar de. Entydig är också elevernas syn vad som motiverar dem i undervisningen: Lektioner med tydligt syfte och lärare som ger utrymme för variation i både lektionsinnehåll, uppgifternas form osvårighetsgrad och sätt för eleverna att redovisa.

– Lika samstämmiga är eleverna om vad som hämmar motivationen. Här listas dåligt synkade scheman högt. Projekt, prov, inlämningar i olika ämnen som krockar med varandra leder till att ”man varken har tid att arbeta eller planera sina uppgifter”. Men eleverna har också stor insikt om sitt eget ansvar, att prata med kompisar eller ”ha en taskig attityd och sedan skylla på läraren funkar ju inte”, som en elev beskriver det. Tillgången till en egen bärbar dator ter större personlig frihet att själv organisera och utföra skolarbetet, enligt eleverna.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna tillmäter relationer och känslor så stor betydelse för deras motivation. De understryker vikten av ett bra socialt klimat i skolan. Också här är de inne på detaljnivå och beskriver exempelvis lärarens bemötande och kroppsspråk som en viktig faktor i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas de kan vara till nytta för lärare i deras arbete med att utveckla sin undervisning. Eleverna själva är en stor och tyvärr outnyttjad resurs i det allmänna skolutvecklingsarbetet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-12-04 14:10 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-02-07 14:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Värdeskapande för andra stark drivkraft för elevers lärande

Elever lär sig både mer och bättre utifrån tanken att kunskaperna kan vara till värde för någon annan i dag. Martin Lackéus har forskat fram en ny utbildningsfilosofi med teoretisk grund i entreprenörskap.

Känsla av utveckling motiverar till språkstudier

Känslan av att utvecklas och verkliga möten med människor som talar språket - detta är starka drivkrafter bakom studier av moderna språk. Erik Cardelús har forskat om vad som motiverar språkstuderande och fann bland dessa elever även en stor reslust och nyfikenhet på omvärlden .

Skolan viktig plats för asylsökande barn och unga

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor potential för formativ bedömning

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Lärares upplevda förmåga att undervisa påverkar deras undervisning

Ulrika Ekstam har forskat om special- matematiklärare. Resultaten visar att lärare med hög nivå av upplevd självförmåga använder sig oftare av metoder som kräver väl utvecklade pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper.

Appar stärker elever med läs- och skrivsvårigheter

På gruppnivå mår barn med läs- och skrivsvårigheter inte sämre än andra, vilket tidigare forskning visat. Det vittnar om att skolan blivit bättre på att hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt, säger Emma Lindeblad.

Lärstrategier varierar bland psykologistudenter

Lärstrategierna bland psykologistudenter varierar mycket även i miljöer som ser ganska lika ut. Vissa studenter är mer stabila och använder ungefär samma strategi, medan andra är flexibla och byter strategier mellan olika kurser, visar Maria Öhrstedt.

Rektorer vill vara pedagogiska ledare

Rektorer har en god självinsikt och kan beskriva hur de är som ledare. Det visar Siv Saarukka som utforskat rektorers ledarskap ur ett personperspektiv.

Sång i undervisningen starkt kopplad till mod

Att sjunga är att våga och något som följaktligen kräver mod. Det är både elever och lärare överens om, visar Linn Hentschel i sin avhandling om sång i musikundervisningen.

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Högskoleprovet under lupp


Jonathan Wedman har forskat om hur väl högskoleprovet mäter det som det är avsett att mäta. Resultaten visar att poängen på provets två olika delar ger en korrekt bild av provdeltagarnas styrkor och svagheter.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Ökad segregation men bättre arbetsmiljö efter friskolereformen

Abiel Sebhatu har utforskat skolsektorn efter avregleringen 1992. Resultaten visar att friskolereformen har inneburit ökad segregation mellan vissa skolor till följd av konkurrensen, men även en potentiellt förbättrad arbetsmiljö i vissa fall.

Många diskussioner när poesi blir film

Att göra film av poesi ökar elevers utrymme att uttrycka och tolka den litterära texten. Det visar Heidi Höglund som vill belysa andra sätt att visa sin kunskap, utöver det verbala språket.

Tvåspråkighet ett mångfacetterat fenomen

För tvåspråkiga barn spelar rätt och fel mindre roll. De experimenterar med ord och hittar nya kopplingar medan pedagogerna på förskolan ofta diskuterar översättningar, visar Anna Martin-Bylund i sin avhandling om litteracitet i en tvåspråkig utbildningspraktik i förskolan.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Språket är svaret på Dammhagskolan

Hur ska skolan anpassa undervisningen? På Dammhagskolan i Landskrona står ­språket i centrum – och det är rena ­föredömet, tycker Skolinspektionen.

Ny studie hjälper lärare lösa didaktiska dilemman

Lärarvardagen är ofta fullspäckad av olösta problem. I en forskningsstudie lyfts nio didaktiska dilemman fram av lärare och undersöks noga. ”De här arbetssättet är något alla skulle kunna göra på sina skolor”, säger Karim Hamza, universitetslektor vid Stockholms universitet.

Dåliga betyg förutspår risk för självmordsförsök ända upp i medelåldern

Ungdomar med lägre skolbetyg än sina jämnåriga kamrater löper ökad risk för psykisk ohälsa och självmordsförsök. Nu visar forskare från Karolinska Institutet att denna risk följer med ända upp i medelåldern. Studien publiceras i tidskriften Acta Psychiatrica Scandinavica.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Falun följer den skotska vägen

En modell från Skottland hjälper Falun till ett strukturerat samarbete kring barn i behov av stöd.