Nära relationer och varierad undervisning triggar motivationen

Nära och täta relationer med både lärare och skolkamrater är en viktig faktor för elevers motivation. Det konstaterar Jan Blomgren i sin forskning.

Jan Blomgren
Jan Blomgren

Född 1956
Bor i Vänersborg

Disputerade 2016-11-18
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Den svårfångade motivationen. Elever i en digitaliserad lärmiljö

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare sedan 1980 och har varvat min lärartjänst med utvecklingsuppdrag och kompetensutveckling. I mötet med elever och lärare runt om i Sverige har frågan om elevers motivation i relation till prestation återkommit. Frågan har stor aktualitet i och med digitaliseringen av lärmiljön. Svenska studier med detta fokus är få till antalet vilket styrt mitt avhandlingsarbete.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som motiverar elever samt vad som hämmar deras lust att lära. Allt enligt eleverna själva. Jag har frågat, både genom enkäter och i gruppdiskussioner, närmare 200 elever i årskurs nio på tre olika fristående skolor i olika kommuner. Frågorna har handlat om hur de använder digitala resurser, vilka fördelar kontra nackdelar de ser med dessa resurser samt vilka andra faktorer som motiverar och hämmar dem i deras lärande. Samtliga frågor kretsar kring lärandet för egen skull eller lärande i syfte att jämföras med andra och de svar som ges handlar om varför eleverna vill, eller inte vill prestera.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna är otroligt tydliga i sina svar om att varierad undervisning, meningsfulla uppgifter och en framåtsyftande bedömning är avgörande för deras motivation. Eleverna beskriver exakt hur de vill ha det – en tät och nära relation med läraren som snabbt återkopplar och hjälper dem formulera mål och komma vidare. Här gör eleverna ingen skillnad på om återkopplingen sker digitalt eller i verkligheten, genom planerade samtal eller ”i farten”, alla former är viktiga, menar de. Entydig är också elevernas syn vad som motiverar dem i undervisningen: Lektioner med tydligt syfte och lärare som ger utrymme för variation i både lektionsinnehåll, uppgifternas form osvårighetsgrad och sätt för eleverna att redovisa.

– Lika samstämmiga är eleverna om vad som hämmar motivationen. Här listas dåligt synkade scheman högt. Projekt, prov, inlämningar i olika ämnen som krockar med varandra leder till att ”man varken har tid att arbeta eller planera sina uppgifter”. Men eleverna har också stor insikt om sitt eget ansvar, att prata med kompisar eller ”ha en taskig attityd och sedan skylla på läraren funkar ju inte”, som en elev beskriver det. Tillgången till en egen bärbar dator ter större personlig frihet att själv organisera och utföra skolarbetet, enligt eleverna.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna tillmäter relationer och känslor så stor betydelse för deras motivation. De understryker vikten av ett bra socialt klimat i skolan. Också här är de inne på detaljnivå och beskriver exempelvis lärarens bemötande och kroppsspråk som en viktig faktor i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas de kan vara till nytta för lärare i deras arbete med att utveckla sin undervisning. Eleverna själva är en stor och tyvärr outnyttjad resurs i det allmänna skolutvecklingsarbetet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-12-04 14:10 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-02-07 14:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Värdeskapande för andra stark drivkraft för elevers lärande

Elever lär sig både mer och bättre utifrån tanken att kunskaperna kan vara till värde för någon annan i dag. Martin Lackéus har forskat fram en ny utbildningsfilosofi med teoretisk grund i entreprenörskap.

Känsla av utveckling motiverar till språkstudier

Känslan av att utvecklas och verkliga möten med människor som talar språket - detta är starka drivkrafter bakom studier av moderna språk. Erik Cardelús har forskat om vad som motiverar språkstuderande och fann bland dessa elever även en stor reslust och nyfikenhet på omvärlden .

Förhandlingen om Nordens historia i läroböckerna

Henrik Åström Elmersjö har undersökt föreningarna Nordens historieläroboksrevision från 1919 till 1972. "Syftet med hela revisionen var att avpolitisera historiebeskrivningen och istället lyfta fram en mer vetenskaplig diskussion. Likväl hade historikerna inom historieläroboksrevisionen svårt att se de andra nationernas perspektiv", säger han.

Få utbildade lärare på idrottsprogrammen

Forskaren Magnus Ferry har i sin avhandling studerat skolor med idrottsprofil. Han konstaterar att utbildningarna ofta saknar utbildade lärare.

Regionala utvecklingscentrum som ”mellanrum” för skola och lärosäte

Hur ska lärosäte-skola samarbeta, och vem har tolkningsföreträde? I sin avhandling har Lena Öijen studerat det statligt sanktionerade fenomenet Regionalt utvecklingscentrum, RUC – varför det kom till och varför det sedan upphörde.

Normer styr de nationella proven i skrivande

De nationella proven i skrivande ger inget riktigt utrymme för elever som inte följer normerna. Det visar Eric Borgströms avhandling vid Örebro universitet.

Betygen påverkar val av bostadsort

Sofia Tanos avhandling visar att personer med höga betyg i årskurs 9 oftast väljer att flytta till storstäder efter sina studier. Betygen spelar också roll i bildandet av par, högutbildade träffar andra högutbildade.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Förskolans arbete med hållbar utveckling ifrågasätts

Eva Ärlemalm-Hagsér har forskat om hur man i den svenska förskolan arbetar med lärande för hållbarhet. Hennes studie visar att personalen förbiser de inneboende motsättningar som finns i begreppet hållbar utveckling.

Perfekt svenska inget måste för att undervisa

Forskaren Aina Bigestans har studerat en grupp utländska lärare som har avslutat en kompletterande lärarutbildning och fått behörighet som förskolelärare, klasslärare och ämneslärare i svensk skola.

Teckenspråk och svenska stärker NO-undervisning

I undervisningen i NO för döva och hörselskadade pendlar lärare och elever fritt mellan teckenspråk och det skrivna svenska språket. De flytande gränserna mellan språken fördjupar lärandet, konstaterar Camilla Lindahl i sin avhandling.

Undervisningens ”svarta låda”

Vad är det som gör skillnad för om en grupp elever utvecklar ett visst kunnande eller inte? Rebecka Florin Sädbom har forskat om hur lärare omsätter läro- och kursplanen i undervisningen och vad det innebär för elevernas måluppfyllelse – det som ibland kallas undervisningsgapet, eller undervisningens "svarta låda".  

Skolan sviker unga kvinnor med svåra erfarenheter

Det är svårt att förstå unga kvinnors problem i skolan om man inte förstår deras situation och vilka upplevelser de har bakom sig. Det konstaterar Anneli Nielsen. Hon menar att det inte krävs någon specifik metod för att hjälpa dem – det handlar om att ta sig tid att lyssna.

Måluppfyllelsen högre när barn sätter egna mål

Mål som barn med funktionshinder sätter upp för sig själva skiljer sig från målen som deras föräldrar sätter. Måluppfyllelsen är också högre när barnen sätter sina egna mål, visar Kristina Vroland Nordstrand i sin avhandling.

Stora förändringar i rekrytering till läraryrket

Emil Bertilsson har kartlagt vilka som söker till lärarutbildningar. Hans forskning visar att elever med höga betyg eller höga poäng på högskoleprovet alltmer väljer bort lärarutbildningar.

Överraskande lätt att få med språkperspektiv på fysiklektionerna

Forskaren Maria Kouns har undersökt hur fysiklärare kan jobba mer språkinriktat. ”Jag ville se hur en språkinriktad ämnesundervisning kan utvecklas i fysikämnet på gymnasiet”, säger hon.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.

Boken om rektorn som gjorde rätt

Med sina ironiska och samtidigt allvarsamma beskrivningar av skolmiljön har lågstadieläraren Roberth Nordin fått tusentals läsare i böcker och på sociala medier.

Om skolorna stänger kan föräldrar bidra med struktur

Undervisningen vid högskolor, universitet och gymnasieskolor sker nu på distans för att bromsa pandemin. Näst på tur att stänga kan för- och grundskolor stå. Vilket stöd förväntas man som förälder ge sina barn när de inte får gå till skolan?