Nära relationer och varierad undervisning triggar motivationen

Nära och täta relationer med både lärare och skolkamrater är en viktig faktor för elevers motivation. Det konstaterar Jan Blomgren i sin forskning.

Jan Blomgren
Jan Blomgren

Född 1956
Bor i Vänersborg

Disputerade 2016-11-18
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Den svårfångade motivationen. Elever i en digitaliserad lärmiljö

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare sedan 1980 och har varvat min lärartjänst med utvecklingsuppdrag och kompetensutveckling. I mötet med elever och lärare runt om i Sverige har frågan om elevers motivation i relation till prestation återkommit. Frågan har stor aktualitet i och med digitaliseringen av lärmiljön. Svenska studier med detta fokus är få till antalet vilket styrt mitt avhandlingsarbete.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som motiverar elever samt vad som hämmar deras lust att lära. Allt enligt eleverna själva. Jag har frågat, både genom enkäter och i gruppdiskussioner, närmare 200 elever i årskurs nio på tre olika fristående skolor i olika kommuner. Frågorna har handlat om hur de använder digitala resurser, vilka fördelar kontra nackdelar de ser med dessa resurser samt vilka andra faktorer som motiverar och hämmar dem i deras lärande. Samtliga frågor kretsar kring lärandet för egen skull eller lärande i syfte att jämföras med andra och de svar som ges handlar om varför eleverna vill, eller inte vill prestera.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna är otroligt tydliga i sina svar om att varierad undervisning, meningsfulla uppgifter och en framåtsyftande bedömning är avgörande för deras motivation. Eleverna beskriver exakt hur de vill ha det – en tät och nära relation med läraren som snabbt återkopplar och hjälper dem formulera mål och komma vidare. Här gör eleverna ingen skillnad på om återkopplingen sker digitalt eller i verkligheten, genom planerade samtal eller ”i farten”, alla former är viktiga, menar de. Entydig är också elevernas syn vad som motiverar dem i undervisningen: Lektioner med tydligt syfte och lärare som ger utrymme för variation i både lektionsinnehåll, uppgifternas form osvårighetsgrad och sätt för eleverna att redovisa.

– Lika samstämmiga är eleverna om vad som hämmar motivationen. Här listas dåligt synkade scheman högt. Projekt, prov, inlämningar i olika ämnen som krockar med varandra leder till att ”man varken har tid att arbeta eller planera sina uppgifter”. Men eleverna har också stor insikt om sitt eget ansvar, att prata med kompisar eller ”ha en taskig attityd och sedan skylla på läraren funkar ju inte”, som en elev beskriver det. Tillgången till en egen bärbar dator ter större personlig frihet att själv organisera och utföra skolarbetet, enligt eleverna.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna tillmäter relationer och känslor så stor betydelse för deras motivation. De understryker vikten av ett bra socialt klimat i skolan. Också här är de inne på detaljnivå och beskriver exempelvis lärarens bemötande och kroppsspråk som en viktig faktor i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas de kan vara till nytta för lärare i deras arbete med att utveckla sin undervisning. Eleverna själva är en stor och tyvärr outnyttjad resurs i det allmänna skolutvecklingsarbetet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-12-04 14:10 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-02-07 14:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Värdeskapande för andra stark drivkraft för elevers lärande

Elever lär sig både mer och bättre utifrån tanken att kunskaperna kan vara till värde för någon annan i dag. Martin Lackéus har forskat fram en ny utbildningsfilosofi med teoretisk grund i entreprenörskap.

Känsla av utveckling motiverar till språkstudier

Känslan av att utvecklas och verkliga möten med människor som talar språket - detta är starka drivkrafter bakom studier av moderna språk. Erik Cardelús har forskat om vad som motiverar språkstuderande och fann bland dessa elever även en stor reslust och nyfikenhet på omvärlden .

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”