Nära relationer och varierad undervisning triggar motivationen

Nära och täta relationer med både lärare och skolkamrater är en viktig faktor för elevers motivation. Det konstaterar Jan Blomgren i sin forskning.

Jan Blomgren
Jan Blomgren

Född 1956
Bor i Vänersborg

Disputerade 2016-11-18
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Den svårfångade motivationen. Elever i en digitaliserad lärmiljö

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare sedan 1980 och har varvat min lärartjänst med utvecklingsuppdrag och kompetensutveckling. I mötet med elever och lärare runt om i Sverige har frågan om elevers motivation i relation till prestation återkommit. Frågan har stor aktualitet i och med digitaliseringen av lärmiljön. Svenska studier med detta fokus är få till antalet vilket styrt mitt avhandlingsarbete.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som motiverar elever samt vad som hämmar deras lust att lära. Allt enligt eleverna själva. Jag har frågat, både genom enkäter och i gruppdiskussioner, närmare 200 elever i årskurs nio på tre olika fristående skolor i olika kommuner. Frågorna har handlat om hur de använder digitala resurser, vilka fördelar kontra nackdelar de ser med dessa resurser samt vilka andra faktorer som motiverar och hämmar dem i deras lärande. Samtliga frågor kretsar kring lärandet för egen skull eller lärande i syfte att jämföras med andra och de svar som ges handlar om varför eleverna vill, eller inte vill prestera.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna är otroligt tydliga i sina svar om att varierad undervisning, meningsfulla uppgifter och en framåtsyftande bedömning är avgörande för deras motivation. Eleverna beskriver exakt hur de vill ha det – en tät och nära relation med läraren som snabbt återkopplar och hjälper dem formulera mål och komma vidare. Här gör eleverna ingen skillnad på om återkopplingen sker digitalt eller i verkligheten, genom planerade samtal eller ”i farten”, alla former är viktiga, menar de. Entydig är också elevernas syn vad som motiverar dem i undervisningen: Lektioner med tydligt syfte och lärare som ger utrymme för variation i både lektionsinnehåll, uppgifternas form osvårighetsgrad och sätt för eleverna att redovisa.

– Lika samstämmiga är eleverna om vad som hämmar motivationen. Här listas dåligt synkade scheman högt. Projekt, prov, inlämningar i olika ämnen som krockar med varandra leder till att ”man varken har tid att arbeta eller planera sina uppgifter”. Men eleverna har också stor insikt om sitt eget ansvar, att prata med kompisar eller ”ha en taskig attityd och sedan skylla på läraren funkar ju inte”, som en elev beskriver det. Tillgången till en egen bärbar dator ter större personlig frihet att själv organisera och utföra skolarbetet, enligt eleverna.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna tillmäter relationer och känslor så stor betydelse för deras motivation. De understryker vikten av ett bra socialt klimat i skolan. Också här är de inne på detaljnivå och beskriver exempelvis lärarens bemötande och kroppsspråk som en viktig faktor i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas de kan vara till nytta för lärare i deras arbete med att utveckla sin undervisning. Eleverna själva är en stor och tyvärr outnyttjad resurs i det allmänna skolutvecklingsarbetet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-12-04 14:10 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-02-07 14:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Värdeskapande för andra stark drivkraft för elevers lärande

Elever lär sig både mer och bättre utifrån tanken att kunskaperna kan vara till värde för någon annan i dag. Martin Lackéus har forskat fram en ny utbildningsfilosofi med teoretisk grund i entreprenörskap.

Känsla av utveckling motiverar till språkstudier

Känslan av att utvecklas och verkliga möten med människor som talar språket - detta är starka drivkrafter bakom studier av moderna språk. Erik Cardelús har forskat om vad som motiverar språkstuderande och fann bland dessa elever även en stor reslust och nyfikenhet på omvärlden .

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Det konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Det finns en skillnad i hur matematikböcker på gymnasiet är upplagda, och vad som skrivs fram i läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på. Det konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.  

Otydligt när lärarstudenter bedöms under sin verksamhetsförlagda utbildning

Den bedömningsprocess som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under VFU är både otydlig och osynlig. Det visar Kristina Henrikssons forskning om skolbesökens bedömningsprocesser i samtalsform på VFU.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka deras förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Brittons avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

5 saker du gör – som skapar konflikter

Ditt ledarskap kan vara orsaken till oro och konflikter på arbetsplatsen, även om det inte är meningen från din sida. Här är fem vanliga misstag – och vad du kan göra i stället.

Deras forskning föreslår hur framtidens skolor ska byggas

Bullriga skolmatsalar, glaspartier som stör koncentrationen under lektionen och för små skolgårdar. Dagens skolmiljöer kräver ofta en del förbättringar. Didaktikforskarna Anneli Frelin och Jan Grannäs på Högskolan i Gävle har deltagit i det fristående forskningsinstitutet Ifous projekt ”Bygga skola” med syfte att utforska hur dagens skolor fungerar i praktiken.

Samverkanskontor startar under 2020

Specialpedagogiska skolmyndigheten startar 16 nya samverkanskontor under våren 2020. Kontoren innebär ett mer uppsökande arbetssätt än tidigare för att nå de skolor som mest behöver stöd.

Det här tänker niorna på när de väljer gymnasium

Vilka program har gymnasieskolan? Hur välrenommerad är den? De faktorerna fäster elever i nionde klass mest uppmärksamhet vid när de väljer gymnasium. Men även en gratis dator eller surfplatta kan fungera som lockbete – i synnerhet för elever med låga betyg, visar ny forskning.

Use 6 leadership pillars to empower teachers

There are six leadership pillars that help principals support teachers and encourage the development of positive school cultures, according to Evan Robb, a middle-school principal in Virginia. In this article, Robb shares how to use six pillars — including vision, trust and relationships — to help build success among students and staff.