2016-12-04 14:10  3763 Dela:

Nära relationer och varierad undervisning triggar motivationen

Nära och täta relationer med både lärare och skolkamrater är en viktig faktor för elevers motivation. Det konstaterar Jan Blomgren i sin forskning.

Jan Blomgren
Jan Blomgren

Född 1956
Bor i Vänersborg

Disputerade 2016-11-18
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Den svårfångade motivationen. Elever i en digitaliserad lärmiljö

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare sedan 1980 och har varvat min lärartjänst med utvecklingsuppdrag och kompetensutveckling. I mötet med elever och lärare runt om i Sverige har frågan om elevers motivation i relation till prestation återkommit. Frågan har stor aktualitet i och med digitaliseringen av lärmiljön. Svenska studier med detta fokus är få till antalet vilket styrt mitt avhandlingsarbete.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som motiverar elever samt vad som hämmar deras lust att lära. Allt enligt eleverna själva. Jag har frågat, både genom enkäter och i gruppdiskussioner, närmare 200 elever i årskurs nio på tre olika fristående skolor i olika kommuner. Frågorna har handlat om hur de använder digitala resurser, vilka fördelar kontra nackdelar de ser med dessa resurser samt vilka andra faktorer som motiverar och hämmar dem i deras lärande. Samtliga frågor kretsar kring lärandet för egen skull eller lärande i syfte att jämföras med andra och de svar som ges handlar om varför eleverna vill, eller inte vill prestera.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna är otroligt tydliga i sina svar om att varierad undervisning, meningsfulla uppgifter och en framåtsyftande bedömning är avgörande för deras motivation. Eleverna beskriver exakt hur de vill ha det – en tät och nära relation med läraren som snabbt återkopplar och hjälper dem formulera mål och komma vidare. Här gör eleverna ingen skillnad på om återkopplingen sker digitalt eller i verkligheten, genom planerade samtal eller ”i farten”, alla former är viktiga, menar de. Entydig är också elevernas syn vad som motiverar dem i undervisningen: Lektioner med tydligt syfte och lärare som ger utrymme för variation i både lektionsinnehåll, uppgifternas form osvårighetsgrad och sätt för eleverna att redovisa.

– Lika samstämmiga är eleverna om vad som hämmar motivationen. Här listas dåligt synkade scheman högt. Projekt, prov, inlämningar i olika ämnen som krockar med varandra leder till att ”man varken har tid att arbeta eller planera sina uppgifter”. Men eleverna har också stor insikt om sitt eget ansvar, att prata med kompisar eller ”ha en taskig attityd och sedan skylla på läraren funkar ju inte”, som en elev beskriver det. Tillgången till en egen bärbar dator ter större personlig frihet att själv organisera och utföra skolarbetet, enligt eleverna.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna tillmäter relationer och känslor så stor betydelse för deras motivation. De understryker vikten av ett bra socialt klimat i skolan. Också här är de inne på detaljnivå och beskriver exempelvis lärarens bemötande och kroppsspråk som en viktig faktor i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas de kan vara till nytta för lärare i deras arbete med att utveckla sin undervisning. Eleverna själva är en stor och tyvärr outnyttjad resurs i det allmänna skolutvecklingsarbetet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-12-04 14:10 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-02-07 14:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Värdeskapande för andra stark drivkraft för elevers lärande

Elever lär sig både mer och bättre utifrån tanken att kunskaperna kan vara till värde för någon annan i dag. Martin Lackéus har forskat fram en ny utbildningsfilosofi med teoretisk grund i entreprenörskap.

Känsla av utveckling motiverar till språkstudier

Känslan av att utvecklas och verkliga möten med människor som talar språket - detta är starka drivkrafter bakom studier av moderna språk. Erik Cardelús har forskat om vad som motiverar språkstuderande och fann bland dessa elever även en stor reslust och nyfikenhet på omvärlden .

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.