Närmiljön i fokus när lärarutbildningen i friluftsliv ska utvecklas

Fakta

Maria Howding

Bor i Sövde
Född år 1975

Disputerade 2025-02-12
vid Malmö universitet

Avhandling

Möten i friluftsliv. Lärarutbildare utforskar den egna undervisningspraktiken

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag hade jobbat på lärarutbildningen i ganska många år innan jag började på forskarutbildningen, och i samband med det började jag ställa mig nya frågor om undervisning. När det startades en forskarskola för lärarutbildare i idrott och hälsa såg jag en möjlighet att få fördjupa mig i de frågorna.

Vad handlar avhandlingen om?

− Om en grupp lärarutbildares arbete för att utveckla sin egen undervisningspraktik i friluftsliv inom lärarutbildningen i idrott och hälsa. Jag följde lärarutbildarna under två år, och eftersom det var ett aktionsforskningsprojekt var jag själv också väldigt delaktig i processen. 

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Det är svårt att säga när man undersöker en process och den i sig är en del av resultatet. Men under processen kom lärarutbildarna fram till att det första mötet med studenterna under deras första tid i lärarutbildningen är väldigt viktigt. Så det var något de arbetade mycket med. Det framkom också att det är viktigt att bredda undervisningen i friluftsliv till att innefatta närmiljön i högre grad än innan. 

− Lärarutbildarna som deltog var medvetna om att det finns ett ganska stort gap mellan det som vi traditionellt erbjuder lärarstudenter inom friluftsliv, som lite längre turer och ganska omfattande friluftslivsläger, och skolans undervisning i friluftsliv. Så när lärarutbildarna började diskutera hur de ville utveckla sin praktik handlade det bland annat om att försöka flytta friluftslivsundervisningen närmare närmiljön så att den får en mer uttalad roll i undervisningen. Utgångspunkten är att man inte behöver göra långväga utflykter för att få till starka naturupplevelser. Förutsättningarna för att undervisa i friluftsliv ser olika ut i Sverige, och om man utöver att göra längre turer också kan peka på platser i närmiljön skulle det vara en tillgång i undervisningen.

− Jag vill också lyfta fram villkoren för lärarutbildares arbete som ett resultat. Utvecklingsarbete inom lärarutbildning är intressant utifrån de komplexa didaktiska frågor som lärarutbildarna ställs inför i sitt dagliga arbete med och i undervisningen. De behöver hantera lärarstudenternas egna lärande i förhållande till deras framtida didaktiska val som lärare i skolan. Att undervisa om att undervisa i olika ämnen, som exempelvis friluftsliv, är en utmaning som det är viktigt att lärarutbildare får möjlighet att diskutera tillsammans.

Förutsättningarna för att undervisa i friluftsliv ser olika ut i Sverige, och om man utöver att göra längre turer också kan peka på platser i närmiljön skulle det vara en tillgång i undervisningen.

Maria Howding

Vad överraskade dig?

− Att förändring tar tid visste jag redan innan, men det var mycket som lärarutbildarna behövde ta hänsyn till i förändringsarbetet. Det handlar om alltifrån strukturer till traditioner. Men något som vi alla upplevde var att det finns ett ganska stort handlingsutrymme för förändring, men att det är något som man behöver hantera lite varsamt. Det finns många skäl till att friluftslivsundervisningen ser ut som den gör i Sverige. Vi har ett starkt kulturarv kring friluftsliv som inte görs om i en handvändning, och det menar jag inte att man ska göra heller. Men om friluftsliv ska bli ett pedagogiskt undervisningsområde så behöver vi plocka ut de delar som passar bäst för skolans arbete med friluftsliv, och presentera dem för våra studenter. 

Vem har nytta av dina resultat?

− Jag hoppas att lärarutbildare och lärare i skolan har nytta av resultaten. Dels kan man läsa avhandlingen utifrån hur man vill förstå friluftsliv, och hur det kan genomföras till skolan. Men man kan också läsa den utifrån hur man kan jobba med utvecklingsarbete, oavsett ämne.