Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Hur går det egentligen till när barnet skapar mening om sin omvärld och om sig själva i förskolan? Det har Ann-Charlott Wank undersökt i sin avhandling.

Ann-Charlott Wank
Ann-Charlott Wank

Bor i Borås
Född år 1972

Disputerade 2021-03-26
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Meningsskapande samtal. En studie om barns meningsskapande med fokus på processer och innehåll relaterat till förskolans praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det började för länge sedan då jag arbetade som förskollärare och intresserade mig för barns språk och språkutveckling. Särskilt de lite äldre barnens resonemang och tankar och vad jag kan lära mig om, och av barnen genom att lyssna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om barns meningsskapande i språkliga processer och bidrar med kunskap och förståelse om hur det går till när barnet skapar mening om sin omvärld och om sig själv i en förskolekontext. Genom detaljerade analyser av barns och pedagogers språkliga handlingar och konsekvenser av dessa synliggör studien hur barnen skapar mening i dagliga situationer i förskolan och vilket innehåll de skapar mening om.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barns meningsskapande är en komplex och flerdimensionell process där barnets individuella erfarenheter och kunskaper vävs samman med situerade stöttningsprocesser och institutionella vanor. De räcker inte att undersöka den sociala och kulturella miljön och det innehåll som erbjuds. Hänsyn behöver även tas till barnets tidigare erfarenheter och hur de samverkar med de erfarenheter barnet gör i förskolan. Vidare visar resultatet att ett kognitivt och språkligt meningsinnehåll ofta är i förgrunden och att detta sammanflätas med ett socialiserande innehåll.

– Dessutom tycker jag att resultaten visar på betydelsen av förskollärarkompetens och vikten av närvarande och lyhörda pedagoger med kunskap om barns olika erfarenheter och behov, som fångar upp barns frågor och funderingar, samt stöttar mot utvidgade erfarenheter.

Vad överraskade dig?

– Barns kompetens och förmåga att stötta och lära av varandra. Det förvånade mig också, på ett positivt sätt, att pedagogerna var så lyhörda och skickliga på att tillvarata spontana tillfällen som uppstod. De uppmärksammade vad som var svårt eller oklart för barnet och stöttade mot utvidgade erfarenheter.

– Sen var det inte alltid att pedagogens mål och syften överensstämde med barnets, ibland fanns en förskjutning mellan det innehåll som barnet skapade mening om, och det som var pedagogens avsikt, vilket också är intressant.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både pedagoger och forskare. Studien bidrar med tillämpningsbar kunskap om hur pedagoger kan stötta barns mångfacetterade meningsskapande. De analysmetoder som tillämpas och vidareutvecklas kan användas av förskollärare för att reflektera över förskolans praktik, sin undervisning och barns lärande, liksom av forskare för att analysera empiriska data.

– I samband med förslaget om en tioårig grundskola behövs en didaktisk diskussion där såväl processrelaterade som innehållsliga frågor lyfts, liksom betydelsen av förskollärarnas kompetens för att visa vad förskolan kan bidra med.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-09-02 15:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”