Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Hur går det egentligen till när barnet skapar mening om sin omvärld och om sig själva i förskolan? Det har Ann-Charlott Wank undersökt i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det började för länge sedan då jag arbetade som förskollärare och intresserade mig för barns språk och språkutveckling. Särskilt de lite äldre barnens resonemang och tankar och vad jag kan lära mig om, och av barnen genom att lyssna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om barns meningsskapande i språkliga processer och bidrar med kunskap och förståelse om hur det går till när barnet skapar mening om sin omvärld och om sig själv i en förskolekontext. Genom detaljerade analyser av barns och pedagogers språkliga handlingar och konsekvenser av dessa synliggör studien hur barnen skapar mening i dagliga situationer i förskolan och vilket innehåll de skapar mening om.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barns meningsskapande är en komplex och flerdimensionell process där barnets individuella erfarenheter och kunskaper vävs samman med situerade stöttningsprocesser och institutionella vanor. De räcker inte att undersöka den sociala och kulturella miljön och det innehåll som erbjuds. Hänsyn behöver även tas till barnets tidigare erfarenheter och hur de samverkar med de erfarenheter barnet gör i förskolan. Vidare visar resultatet att ett kognitivt och språkligt meningsinnehåll ofta är i förgrunden och att detta sammanflätas med ett socialiserande innehåll.

– Dessutom tycker jag att resultaten visar på betydelsen av förskollärarkompetens och vikten av närvarande och lyhörda pedagoger med kunskap om barns olika erfarenheter och behov, som fångar upp barns frågor och funderingar, samt stöttar mot utvidgade erfarenheter.

Vad överraskade dig?

– Barns kompetens och förmåga att stötta och lära av varandra. Det förvånade mig också, på ett positivt sätt, att pedagogerna var så lyhörda och skickliga på att tillvarata spontana tillfällen som uppstod. De uppmärksammade vad som var svårt eller oklart för barnet och stöttade mot utvidgade erfarenheter.

– Sen var det inte alltid att pedagogens mål och syften överensstämde med barnets, ibland fanns en förskjutning mellan det innehåll som barnet skapade mening om, och det som var pedagogens avsikt, vilket också är intressant.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både pedagoger och forskare. Studien bidrar med tillämpningsbar kunskap om hur pedagoger kan stötta barns mångfacetterade meningsskapande. De analysmetoder som tillämpas och vidareutvecklas kan användas av förskollärare för att reflektera över förskolans praktik, sin undervisning och barns lärande, liksom av forskare för att analysera empiriska data.

– I samband med förslaget om en tioårig grundskola behövs en didaktisk diskussion där såväl processrelaterade som innehållsliga frågor lyfts, liksom betydelsen av förskollärarnas kompetens för att visa vad förskolan kan bidra med.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-09-02 15:03 av Moa Duvarci Engman

Relaterat

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Intervju

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Intervju

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Intervju

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Intervju

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Intervju

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Intervju

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Intervju

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Intervju

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Intervju

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Intervju

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Intervju

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Intervju

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Intervju

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Intervju

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Intervju

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.