Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Hur går det egentligen till när barnet skapar mening om sin omvärld och om sig själva i förskolan? Det har Ann-Charlott Wank undersökt i sin avhandling.

Ann-Charlott Wank
Ann-Charlott Wank

Bor i Borås
Född år 1972

Disputerade 2021-03-26
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Meningsskapande samtal. En studie om barns meningsskapande med fokus på processer och innehåll relaterat till förskolans praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det började för länge sedan då jag arbetade som förskollärare och intresserade mig för barns språk och språkutveckling. Särskilt de lite äldre barnens resonemang och tankar och vad jag kan lära mig om, och av barnen genom att lyssna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om barns meningsskapande i språkliga processer och bidrar med kunskap och förståelse om hur det går till när barnet skapar mening om sin omvärld och om sig själv i en förskolekontext. Genom detaljerade analyser av barns och pedagogers språkliga handlingar och konsekvenser av dessa synliggör studien hur barnen skapar mening i dagliga situationer i förskolan och vilket innehåll de skapar mening om.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barns meningsskapande är en komplex och flerdimensionell process där barnets individuella erfarenheter och kunskaper vävs samman med situerade stöttningsprocesser och institutionella vanor. De räcker inte att undersöka den sociala och kulturella miljön och det innehåll som erbjuds. Hänsyn behöver även tas till barnets tidigare erfarenheter och hur de samverkar med de erfarenheter barnet gör i förskolan. Vidare visar resultatet att ett kognitivt och språkligt meningsinnehåll ofta är i förgrunden och att detta sammanflätas med ett socialiserande innehåll.

– Dessutom tycker jag att resultaten visar på betydelsen av förskollärarkompetens och vikten av närvarande och lyhörda pedagoger med kunskap om barns olika erfarenheter och behov, som fångar upp barns frågor och funderingar, samt stöttar mot utvidgade erfarenheter.

Vad överraskade dig?

– Barns kompetens och förmåga att stötta och lära av varandra. Det förvånade mig också, på ett positivt sätt, att pedagogerna var så lyhörda och skickliga på att tillvarata spontana tillfällen som uppstod. De uppmärksammade vad som var svårt eller oklart för barnet och stöttade mot utvidgade erfarenheter.

– Sen var det inte alltid att pedagogens mål och syften överensstämde med barnets, ibland fanns en förskjutning mellan det innehåll som barnet skapade mening om, och det som var pedagogens avsikt, vilket också är intressant.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både pedagoger och forskare. Studien bidrar med tillämpningsbar kunskap om hur pedagoger kan stötta barns mångfacetterade meningsskapande. De analysmetoder som tillämpas och vidareutvecklas kan användas av förskollärare för att reflektera över förskolans praktik, sin undervisning och barns lärande, liksom av forskare för att analysera empiriska data.

– I samband med förslaget om en tioårig grundskola behövs en didaktisk diskussion där såväl processrelaterade som innehållsliga frågor lyfts, liksom betydelsen av förskollärarnas kompetens för att visa vad förskolan kan bidra med.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-09-02 15:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Förskolebarns frågor om vatten och miljö aktuella och relevanta

Vad kan utbildning i miljöfrågor handla om i förskolan, och hur kan den genomföras? Om det har Teresa Elkin Postila forskat om.

Apl – ett ständigt pågående arbete för yrkeslärare

Yrkeslärares arbete med elevernas arbetsplatsförlagda lärande, apl, är ett ständigt pågående arbete. Det visar Åsa Mårtenssons avhandling om hur lärare och handledare arbetar med gymnasieelevers apl.

Undervisning har en underordnad roll i förskolan

Med ett starkt barnperspektiv fokuserar förskollärarna på hur saker och ting görs. Undervisningen och didaktiska frågor tonas ned. Det visar Ester Catucci som undersökt hur undervisning uttrycks i förskolan.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.