Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Hur går det egentligen till när barnet skapar mening om sin omvärld och om sig själva i förskolan? Det har Ann-Charlott Wank undersökt i sin avhandling.

Ann-Charlott Wank
Ann-Charlott Wank

Bor i Borås
Född år 1972

Disputerade 2021-03-26
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Meningsskapande samtal. En studie om barns meningsskapande med fokus på processer och innehåll relaterat till förskolans praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det började för länge sedan då jag arbetade som förskollärare och intresserade mig för barns språk och språkutveckling. Särskilt de lite äldre barnens resonemang och tankar och vad jag kan lära mig om, och av barnen genom att lyssna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om barns meningsskapande i språkliga processer och bidrar med kunskap och förståelse om hur det går till när barnet skapar mening om sin omvärld och om sig själv i en förskolekontext. Genom detaljerade analyser av barns och pedagogers språkliga handlingar och konsekvenser av dessa synliggör studien hur barnen skapar mening i dagliga situationer i förskolan och vilket innehåll de skapar mening om.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barns meningsskapande är en komplex och flerdimensionell process där barnets individuella erfarenheter och kunskaper vävs samman med situerade stöttningsprocesser och institutionella vanor. De räcker inte att undersöka den sociala och kulturella miljön och det innehåll som erbjuds. Hänsyn behöver även tas till barnets tidigare erfarenheter och hur de samverkar med de erfarenheter barnet gör i förskolan. Vidare visar resultatet att ett kognitivt och språkligt meningsinnehåll ofta är i förgrunden och att detta sammanflätas med ett socialiserande innehåll.

– Dessutom tycker jag att resultaten visar på betydelsen av förskollärarkompetens och vikten av närvarande och lyhörda pedagoger med kunskap om barns olika erfarenheter och behov, som fångar upp barns frågor och funderingar, samt stöttar mot utvidgade erfarenheter.

Vad överraskade dig?

– Barns kompetens och förmåga att stötta och lära av varandra. Det förvånade mig också, på ett positivt sätt, att pedagogerna var så lyhörda och skickliga på att tillvarata spontana tillfällen som uppstod. De uppmärksammade vad som var svårt eller oklart för barnet och stöttade mot utvidgade erfarenheter.

– Sen var det inte alltid att pedagogens mål och syften överensstämde med barnets, ibland fanns en förskjutning mellan det innehåll som barnet skapade mening om, och det som var pedagogens avsikt, vilket också är intressant.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både pedagoger och forskare. Studien bidrar med tillämpningsbar kunskap om hur pedagoger kan stötta barns mångfacetterade meningsskapande. De analysmetoder som tillämpas och vidareutvecklas kan användas av förskollärare för att reflektera över förskolans praktik, sin undervisning och barns lärande, liksom av forskare för att analysera empiriska data.

– I samband med förslaget om en tioårig grundskola behövs en didaktisk diskussion där såväl processrelaterade som innehållsliga frågor lyfts, liksom betydelsen av förskollärarnas kompetens för att visa vad förskolan kan bidra med.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-09-02 15:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan! Föreläsningarna berör aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter.

Elevhälsa Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam! Ta del av föreläsningar om bl.a. friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat barn och elever. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.