Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Hur går det egentligen till när barnet skapar mening om sin omvärld och om sig själva i förskolan? Det har Ann-Charlott Wank undersökt i sin avhandling.

Ann-Charlott Wank
Ann-Charlott Wank

Bor i Borås
Född år 1972

Disputerade 2021-03-26
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Meningsskapande samtal. En studie om barns meningsskapande med fokus på processer och innehåll relaterat till förskolans praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det började för länge sedan då jag arbetade som förskollärare och intresserade mig för barns språk och språkutveckling. Särskilt de lite äldre barnens resonemang och tankar och vad jag kan lära mig om, och av barnen genom att lyssna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om barns meningsskapande i språkliga processer och bidrar med kunskap och förståelse om hur det går till när barnet skapar mening om sin omvärld och om sig själv i en förskolekontext. Genom detaljerade analyser av barns och pedagogers språkliga handlingar och konsekvenser av dessa synliggör studien hur barnen skapar mening i dagliga situationer i förskolan och vilket innehåll de skapar mening om.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barns meningsskapande är en komplex och flerdimensionell process där barnets individuella erfarenheter och kunskaper vävs samman med situerade stöttningsprocesser och institutionella vanor. De räcker inte att undersöka den sociala och kulturella miljön och det innehåll som erbjuds. Hänsyn behöver även tas till barnets tidigare erfarenheter och hur de samverkar med de erfarenheter barnet gör i förskolan. Vidare visar resultatet att ett kognitivt och språkligt meningsinnehåll ofta är i förgrunden och att detta sammanflätas med ett socialiserande innehåll.

– Dessutom tycker jag att resultaten visar på betydelsen av förskollärarkompetens och vikten av närvarande och lyhörda pedagoger med kunskap om barns olika erfarenheter och behov, som fångar upp barns frågor och funderingar, samt stöttar mot utvidgade erfarenheter.

Vad överraskade dig?

– Barns kompetens och förmåga att stötta och lära av varandra. Det förvånade mig också, på ett positivt sätt, att pedagogerna var så lyhörda och skickliga på att tillvarata spontana tillfällen som uppstod. De uppmärksammade vad som var svårt eller oklart för barnet och stöttade mot utvidgade erfarenheter.

– Sen var det inte alltid att pedagogens mål och syften överensstämde med barnets, ibland fanns en förskjutning mellan det innehåll som barnet skapade mening om, och det som var pedagogens avsikt, vilket också är intressant.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både pedagoger och forskare. Studien bidrar med tillämpningsbar kunskap om hur pedagoger kan stötta barns mångfacetterade meningsskapande. De analysmetoder som tillämpas och vidareutvecklas kan användas av förskollärare för att reflektera över förskolans praktik, sin undervisning och barns lärande, liksom av forskare för att analysera empiriska data.

– I samband med förslaget om en tioårig grundskola behövs en didaktisk diskussion där såväl processrelaterade som innehållsliga frågor lyfts, liksom betydelsen av förskollärarnas kompetens för att visa vad förskolan kan bidra med.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-09-02 15:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan! Föreläsningarna berör aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter.

Elevhälsa Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam. Ta del av föreläsningar om bland annat friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat eleverna. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Ojämlikt i matematikundervisningen

I Sverige finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaperna utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det menar forskaren Victoria Rolfe.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Medveten kommunikation i klassrummet minskar stress

Ökad kunskap om röst och kommunikation i klassrummet stärker lärares välbefinnande. Det visar Suvi Karjalainens avhandling som undersökt effekterna av en fortbildning om bland annat god röstteknik och att anpassa rösten till ljudmiljön.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.