Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

När högskola och industri skapar kurser tillsammans ökar möjligheten för såväl deltagare som lärare att lära på lika villkor. Det visar Monika Hattinger som studerat nätbaserade distansutbildningar för yrkesverksamma.

Monika Hattinger
Monika Hattinger

Född 1969
Bor i Trollhättan

Disputerade 2018-02-16
vid Högskolan Väst


AVHANDLING
Co-constructing Expertise: Competence Development through Work-Integrated e-Learning in joint Industry-University Collaboration

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är informatiker och har tidigare arbetat med kompetensutveckling och flexibla och nätbaserade distansutbildningar på Högskolan i Väst. Sedan år 2013 har vi utvecklat kurser som är riktade mot ingenjörer och operatörer inom industrin som vill utvecklas inom sitt område. Det är intressant att försöka hitta flexibla och digitala metoder för att stimulera detta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har jobbat med aktionsorienterad forskning och varit med och designat kurserna tillsammans med deltagare och forskningsaktiva lärare. Det är korta kurser på 2,5 högskolepoäng. Syftet har varit att dels utveckla kurserna, dels se hur kunskap kan samproduceras mellan högskola och industri. Mellan åren 2013–2016 har jag följt över 200 kursdeltagare och intervjuat produktionschefer och HR-chefer hos 15 olika företag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När industrin får vara med och samproducera kurser med innehåll och flexibla former utifrån sina kunskapsbehov så fullföljer deltagarna kurserna. Möjligheterna att lära på lika villkor ökar, även för lärarna. De är aktiva forskare, docenter och professorer, och får genom deltagarna kunskap om arbetspraktiken. Sedan saknar cheferna inom industrin modeller för att ta till vara på kunskapen deltagarna får. Ofta är det ”business as usual” när de är tillbaka. Störst utbyte har en av våra stora samarbetspartners haft, GKN Aerospace. De vet vad de vill ha och jobbar strukturerat med interna kompetenstrappor för de anställda. För mindre arbetsgivare är det svårare att kravställa.

Vad överraskade dig?

– I början saknade ingenjörslärarna erfarenhet av att digitalisera kurserna och det blev en del tekniska problem. Hade det varit på campus hade studenterna troligtvis inte kommit tillbaka men deltagarna från industrin var väldigt överseende. De har snarare saknat fullt stöd från sina chefer efter att det genomfört kurserna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Industri och högskola har nytta av samarbete. I kurserna ser jag att det blir ett nätverksskapande, en ömsesidighet som också kan skapa nya forskningsprojekt.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2018-05-29 14:50 av John Miller
Sidan uppdaterades 2018-06-13 12:54 av John Miller


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Fuskande forskare ska granskas ytterligare

Expertgruppen för oredlighet i forskning kopplas nu in i granskningen av en tidigare forskare vid Linköpings universitet.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.