Hoppa till sidinnehåll
Distansundervisning

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Publicerad:2023-05-04
Uppdaterad:2023-09-29
Staffan Eng
Skribent:Staffan Eng
Matts Dahlkwist
Matts Dahlkwist
Matts Dahlkwist

Född 1950
Bor i Uppsala

Disputerade 2022-04-08
vid Uppsala universitet

Avhandling

En landsbygdens skolreform? Den geografiska dimensionen i bygget av en enhetsskola

Under enhetsskolereformen utnyttjade skolorna i Trönö i Hälsingland inte sitt möjliga handlingsutrymme. Det är en av slutsatserna i Matts Dahlkwists historiska fallstudie, vars frågeställningar om likvärdighet och kommunikation är lika aktuella idag.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gammal lärare och lärarutbildare med ett intresse för skolhistoria och pedagogik. När jag hittade ett välbevarat skolarkiv för Trönö i Hälsingland – som i dag tillhör Söderhamns kommun – blev jag nyfiken på hur väl dokumenten där stämde överens med intentionerna i den svenska enhetsskolereformen. Införandet av enhetsskolan på 70-talet är 1900-talets stora skolreform, men dess genomförande är inte särskilt väl beforskat på lokal nivå och i ett geografiskt perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen jämför de nationella intentionerna i statliga utredningar med skolprotokollen från Trönö kommun från åren 1928 till 1972. I ett geografiskt perspektiv präglades skolreformen av två strategier, vilka kan tyckas stå i motsats till varandra: åtgärder som eftersträvade geografisk likvärdighet och tanken att skolan skulle anpassas till lokala förhållanden. En övergripande fråga i avhandlingen är vad som fick övertaget i en mindre landsbygdskommun – den nationella enhetligheten eller den lokala anpassningen?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att enhetligheten prioriterades. Men olika aktörer gjorde olika prioriteringar, vilket gav upphov till konflikter. Föräldrarna förordade lokalt handlingsutrymme, medan folkskoleinspektören förordade enhetlighet. Skolstyrelsen hamnade i ett korstryck mellan dem, eftersom den både skulle genomföra nationella beslut och ta hänsyn till lärare och föräldrar.

– Det visade sig även att om föräldrarna satte hårt mot hårt så gav skolstyrelsen ofta med sig. Men om folkskoleinspektören var aktiv och ville genomföra något så fick han det sista ordet.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna var så passiva i konflikterna. Det kan förklaras av att deras talan fördes av överläraren, som tog på sig en synnerligen aktiv och auktoritär roll. Med tanke på att lokala initiativ uppmuntrades från nationell nivå så är det också förvånande att skolstyrelse, lärare och föräldrar inte tog fler initiativ till att försöka anpassa sina skolor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag kan tänka mig att styrande på lokal och regional nivå kan ha nytta av att läsa det här. Många av konflikterna förorsakades av en bristande kommunikation mellan olika aktörer – föräldrar, lärare, överlärare, lokal skolstyrelse och folkskoleinspektör – och jag vet inte hur mycket bättre det fungerar i dag rent organisationsmässigt. Jag hoppas också att avhandlingen kan bidra till att uppmärksamma det geografiska likvärdighetsperspektivet, vilket hittills inte har gjorts i särskilt stor utsträckning.

– Pandemin har bidragit till att aktualisera frågan om distansundervisning kan öka den geografiska likvärdigheten. Det är ett ämne som jag utvecklar lite i min avhandling – på den tiden talades det om radio- och korrespondensundervisning, men det blev aldrig något av med det.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev