Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läroböcker utmärks av ett nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar görs alltid utifrån samtida landsgränser. Det konstaterar Lina Spjut i sin avhandling om läroböckers roll i utbildning och fostran.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Eftersom jag är lärare i grunden och har arbetat över tio år i skolan har läromedel alltid intresserat mig. Att intresset landade på nationsskapande, nationell identitet och svenskt och finskt beror på att jag ofta förvånats över läroböckernas bristande kunskap om de nationella minoriteterna, om Sveriges och Finlands gemensamma historia men också om nationalismen som en 1800-talskonstruktion.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om läroböckers roll i utbildning och fostran. Jag har granskat 276 svenska och finlandssvenska läroböcker i historia, samhällskunskap och geografi från mitten av 1800-talet fram till i dag. Fokus är hur läroböcker beskriver den gemensamma och sammanlänkande svenska och finländska historien och vad som anses vara svenskt och finskt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att läroböcker har en tydlig roll i skapandet av föreställda gemenskaper som nationalitet. Genom läroböckerna utbildar och bildar skolan gemenskaper – och utanförskap. Det visas på olika sätt, exempelvis genom att samma förflutna beskrivs på olika sätt i olika länder, även om den språkligt-etniska bakgrunden är densamma.

– Svenska läroböcker förmedlar genomgående en historia utifrån samtida gränserna. Historiebeskrivningen avgörs alltså inte av de landsgränserna som rådde vid den historiska händelsen som läroboken redogör för. Finland blir av denna orsak relativt frånvarande i den svenska historien.

– I geografiläroböcker från både Sverige och Finlands presenteras Norden presenteras en helhet. Men i de svenska böckerna lyfts ofta den skandinaviska språkgemenskapen som villkor för den nordiska samhörigheten. Det finska språket pekas därmed ut som ett undantag från Norden. Det är inte bara vad som sägs, utan även hur det sägs som påverkar en individs eller en grupps känsla av inkludering. I beskrivning av den finska arbetskraftsinvandringen i Sverige belyser läroböckerna sällan de positiva effekter på arbetsmarknaden som detta hade.

– Mina resultat visar att utfasningen av begreppet ”ras” sker successivt under 1950- och 1960-talen, vilket är något senare än tidigare forskning visat. Rasbegreppet försvinner men biologiskt baserade stereotyper stannar ändå kvar i läroböcker. Vissa finns faktiskt i dagsaktuella läroböcker, exempelvis stereotypen om den ”tystlåtne finska mannen.”

– Över tid förändras läroböckerna. Här syns tre tydliga faser, åren 1910-1920, 1950-1960, samt slutet av 1990-2000. Den tydligaste är demokratiserings­processen under 1950-60-talen. Under den sista förändringen åren 1990-2000 lyfts de nationella minoriteterna in i läroböckerna, lite i taget men i ökande grad. Här finns fortfarande mer att göra, framför allt genom att låta minoriteterna själva berätta sin historia.

Vad överraskade dig?

– Att lärobokstexter har så tung historisk påverkan. Genom att granska drygt 270 läroböcker, utgivna under 150 års tid, blir det tydligt vilka delar av historien som reproduceras men också vilka moraliska värden och berättelser som är tänkta att fostra elever till framtida goda medborgare.

– Jag överraskades också av att genren läroböcker är så internationell. De är sig väldigt lika världen över, samtidigt har varje lands läroböcker ett extremt nationellt kodat budskap.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla, men främst läromedelsförfattare, skolledning, lärarutbildning, lärare, föräldrar, elever.  Läromedel är ett fantastiskt pedagogiskt hjälpmedel för alla som önskar lära ut något. Men alla användare behöver veta och förstå att ­urval och prioriteringar måste göras för att de ska få plats i ett läromedel. Därför måste vi också lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-09-17 08:38 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)

Getting physical: How the Flagway game sparks learning and love of math

Flagway is a game designed for kids who have self-doubt about their math skills, enjoy being physical and are in need something way different than worksheets.

Tidiga insatser är det viktigaste för eleverna

Strukturerna. Det är dem Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, närstuderar i sin forskning. Och de strukturer som styr skolan är ofta inte gynnsamma för elever med stort behov av stöd, menar hon. ”Alla borde inte behöva nå samma mål samtidigt”.

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.