Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läroböcker utmärks av ett nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar görs alltid utifrån samtida landsgränser. Det konstaterar Lina Spjut i sin avhandling om läroböckers roll i utbildning och fostran.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Eftersom jag är lärare i grunden och har arbetat över tio år i skolan har läromedel alltid intresserat mig. Att intresset landade på nationsskapande, nationell identitet och svenskt och finskt beror på att jag ofta förvånats över läroböckernas bristande kunskap om de nationella minoriteterna, om Sveriges och Finlands gemensamma historia men också om nationalismen som en 1800-talskonstruktion.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om läroböckers roll i utbildning och fostran. Jag har granskat 276 svenska och finlandssvenska läroböcker i historia, samhällskunskap och geografi från mitten av 1800-talet fram till i dag. Fokus är hur läroböcker beskriver den gemensamma och sammanlänkande svenska och finländska historien och vad som anses vara svenskt och finskt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att läroböcker har en tydlig roll i skapandet av föreställda gemenskaper som nationalitet. Genom läroböckerna utbildar och bildar skolan gemenskaper – och utanförskap. Det visas på olika sätt, exempelvis genom att samma förflutna beskrivs på olika sätt i olika länder, även om den språkligt-etniska bakgrunden är densamma.

– Svenska läroböcker förmedlar genomgående en historia utifrån samtida gränserna. Historiebeskrivningen avgörs alltså inte av de landsgränserna som rådde vid den historiska händelsen som läroboken redogör för. Finland blir av denna orsak relativt frånvarande i den svenska historien.

– I geografiläroböcker från både Sverige och Finlands presenteras Norden presenteras en helhet. Men i de svenska böckerna lyfts ofta den skandinaviska språkgemenskapen som villkor för den nordiska samhörigheten. Det finska språket pekas därmed ut som ett undantag från Norden. Det är inte bara vad som sägs, utan även hur det sägs som påverkar en individs eller en grupps känsla av inkludering. I beskrivning av den finska arbetskraftsinvandringen i Sverige belyser läroböckerna sällan de positiva effekter på arbetsmarknaden som detta hade.

– Mina resultat visar att utfasningen av begreppet ”ras” sker successivt under 1950- och 1960-talen, vilket är något senare än tidigare forskning visat. Rasbegreppet försvinner men biologiskt baserade stereotyper stannar ändå kvar i läroböcker. Vissa finns faktiskt i dagsaktuella läroböcker, exempelvis stereotypen om den ”tystlåtne finska mannen.”

– Över tid förändras läroböckerna. Här syns tre tydliga faser, åren 1910-1920, 1950-1960, samt slutet av 1990-2000. Den tydligaste är demokratiserings­processen under 1950-60-talen. Under den sista förändringen åren 1990-2000 lyfts de nationella minoriteterna in i läroböckerna, lite i taget men i ökande grad. Här finns fortfarande mer att göra, framför allt genom att låta minoriteterna själva berätta sin historia.

Vad överraskade dig?

– Att lärobokstexter har så tung historisk påverkan. Genom att granska drygt 270 läroböcker, utgivna under 150 års tid, blir det tydligt vilka delar av historien som reproduceras men också vilka moraliska värden och berättelser som är tänkta att fostra elever till framtida goda medborgare.

– Jag överraskades också av att genren läroböcker är så internationell. De är sig väldigt lika världen över, samtidigt har varje lands läroböcker ett extremt nationellt kodat budskap.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla, men främst läromedelsförfattare, skolledning, lärarutbildning, lärare, föräldrar, elever.  Läromedel är ett fantastiskt pedagogiskt hjälpmedel för alla som önskar lära ut något. Men alla användare behöver veta och förstå att ­urval och prioriteringar måste göras för att de ska få plats i ett läromedel. Därför måste vi också lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-09-17 08:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek 2019, 20-21 mars i Göteborg

Mötesplatsen för dig som arbetar i och med skolbibliotek i grundskolan eller gymnasieskolan. Hur kan du som arbetar i skolbiblioteket stärka din pedagogiska närvaro? Vilka är de viktiga framtidsfrågorna för bibliotekens form och funktion? Välkommen till Skolportens årliga konferens för skolbibliotekarier!

Matematik, 29-30 januari 2019

Hur ger vi eleverna rätt förutsättningar för att utveckla förtrogenhet med matematiska begrepp, strategier och metoder för att kunna föra matematiska resonemang? Ta del av föreläsningar kring prov och bedömning, programmering, begreppskartor samt hur du som lärare kan stimulera till studiemotivation.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogisk inriktning påverkar personalens arbetsmiljö.

Finska rektorer måste undervisa

För att jobba som rektor i Finland krävs förutom formell behörighet även att man bedriver viss klassundervisning. – Men mängden administration och praktiska vardagsuppgifter är förvånansvärt stor. Att få mer tid för pedagogiska diskussioner står högt på rektorernas önskelista, berättar Siv Saarukka som doktorerat på vad det innebär att vara skolledare i Finland.

Lika Värde nr 3, 2018

Arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön kan genomföras på många olika sätt. Det kan omfatta en hel kommun, att utvecklas i små steg i en skola eller att göra det möjligt för en enskild elev att genomföra sin drömutbildning. Det kan du läsa om i höstens nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde. (pdf)

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet, som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Tidig upptäckt och tidiga insatser till barn med autism

Det är ofta först i skolåldern som de barn som har en lindrig form av autism diagnosticeras. Det leder till stora psykiska hälsoproblem. Nils Haglund har i sin avhandling vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet sökt belysa tre väsentliga områden inom forskningen om autismspektrumstörning. (s. 11)

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats