Dela:

Nätmobbning – ett stort problem

Hur ser den utseendefixerade nätmobbningen ut och vad tror eleverna att de skulle göra om de blev nätmobbade? Det undersöker Sofia Berne och ser att killar och tjejer reagerar olika. Den allmänna uppfattningen är att tjejer gör man lätt ledsna genom att kritisera deras utseende, och killarna reagerar med våld om de blev mobbade.

Sofia Berne
Sofia Berne

Född 1977
i Hemsjö.

Disputerade 2014-06-13
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Cyberbullying in Childhood and Adolescence - Assessment, Coping, and the Role of Appearance

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I mitt arbete som psykolog har jag ofta mött människor som varit utsatta för mobbning som barn, det har satt sina djupa spår, även som vuxna. Många berättar att de då kände sig väldigt ensamma och lämnade av vuxenvärlden. Varför hjälpte ingen? Jag blev intresserad av hur det ser ut idag och hur mobbning på nätet, som ju är en plats där många unga rör sig, ser ut.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt tre olika aspekter av nätmobbning. För det första; hur den utseenderelaterade nätmobbningen ser ut, för det andra; vad eleverna upplever att de skulle göra om de blev utsatta för nätmobbning och jag ville också titta på om det var någon skillnad där mellan kön och olika åldrar. För det tredje har jag undersökt kartläggning av nätmobbning, det är nämligen stor skillnad på siffrorna, enligt Skolverket är 1 procent nätmobbade, enligt Friends ligger siffran på 33 procent. Jag ville se varför siffrorna skilde sig så åt.

Vad var de viktigaste resultaten?

– Utseenderelaterad nätmobbning är vanligt, främst mot flickor. De är ute mycket på sociala medier och de kunde få höra att de var ”fula och tjocka”. Flickorna blev väldigt ledsna av nätmobbningen och drog sig undan, de slutade vara på nätet och isolerade sig. Pojkarna sa att de försökte att inte bry sig och hämnades med våld. För att få slut på mobbningen skulle 70,5 procent berätta för någon, oftast för en förälder eller lärare, få till kompisar.

– Fler av de äldre barnen vände sig till vänner.  När det gäller de olika siffrorna visade det sig att definitionen av nätmobbning är oklar och man använder sig inom forskningen av lite olika benämningar. Vi behöver ha en tydlig definition vad nätmobbning är.

 Vad överraskade dig?

– Jag blev förvånad och tyckte det var väldigt sorgligt att alla var så överens att man så lätt kunde såra tjejerna genom att kommentera deras utseende. Och att killarna så kraftfullt sa att de skulle använda våld om de blev utsatta för utseenderelaterad nätmobbning, att det var deras huvudsakliga strategi. Jag blev också förvånad av att så många sa att de skulle vända sig till vuxna om de blev utsatta. Det skiljer sig från internationella studier.

Vem har nytta av ditt resultat?

– Både föräldrar, lärare och skolpersonal. Det är viktigt att man som vuxen avsätter tid att lyssna på barn och ungdomar för att få ta del av deras perspektiv och kunna hjälpa dem. Det är ju inte ett individproblem utan något man ska lösa tillsammans, skola och föräldrar. Det finns ju tekniska hjälpmedel, att man kan stänga av den som mobbar eller ta bort elaka kommentarer från sajterna. Det hjälper dock inte att säga att barnen inte får vara på nätet, det är ju där de umgås. Det är som att säga att den som blir mobbad på sin skolgård får gå därifrån.

Sidan publicerades 2014-11-05 13:09 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nätmobbning vanligare bland flickor

Forskaren Linda Beckman har jämfört traditionell mobbning med nätmobbning. Hon fastställer i sin avhandling att flickor i högre grad är utsatta för mobbning på nätet än pojkar och att hälsan påverkas på samma sätt av de olika formerna av mobbning.

Skolmobbningens vardagspraktik

Johanna Svahn har studerat hur skolmobbningens vardagspraktik fungerar. – Jag tror att min avhandling kan bidra med ny kunskap till antimobbningsarbetet i skolan, säger hon.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.