Nätmobbning – ett stort problem

Hur ser den utseendefixerade nätmobbningen ut och vad tror eleverna att de skulle göra om de blev nätmobbade? Det undersöker Sofia Berne och ser att killar och tjejer reagerar olika. Den allmänna uppfattningen är att tjejer gör man lätt ledsna genom att kritisera deras utseende, och killarna reagerar med våld om de blev mobbade.

Sofia Berne
Sofia Berne

Född 1977
i Hemsjö.

Disputerade 2014-06-13
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Cyberbullying in Childhood and Adolescence - Assessment, Coping, and the Role of Appearance

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I mitt arbete som psykolog har jag ofta mött människor som varit utsatta för mobbning som barn, det har satt sina djupa spår, även som vuxna. Många berättar att de då kände sig väldigt ensamma och lämnade av vuxenvärlden. Varför hjälpte ingen? Jag blev intresserad av hur det ser ut idag och hur mobbning på nätet, som ju är en plats där många unga rör sig, ser ut.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt tre olika aspekter av nätmobbning. För det första; hur den utseenderelaterade nätmobbningen ser ut, för det andra; vad eleverna upplever att de skulle göra om de blev utsatta för nätmobbning och jag ville också titta på om det var någon skillnad där mellan kön och olika åldrar. För det tredje har jag undersökt kartläggning av nätmobbning, det är nämligen stor skillnad på siffrorna, enligt Skolverket är 1 procent nätmobbade, enligt Friends ligger siffran på 33 procent. Jag ville se varför siffrorna skilde sig så åt.

Vad var de viktigaste resultaten?

– Utseenderelaterad nätmobbning är vanligt, främst mot flickor. De är ute mycket på sociala medier och de kunde få höra att de var ”fula och tjocka”. Flickorna blev väldigt ledsna av nätmobbningen och drog sig undan, de slutade vara på nätet och isolerade sig. Pojkarna sa att de försökte att inte bry sig och hämnades med våld. För att få slut på mobbningen skulle 70,5 procent berätta för någon, oftast för en förälder eller lärare, få till kompisar.

– Fler av de äldre barnen vände sig till vänner.  När det gäller de olika siffrorna visade det sig att definitionen av nätmobbning är oklar och man använder sig inom forskningen av lite olika benämningar. Vi behöver ha en tydlig definition vad nätmobbning är.

 Vad överraskade dig?

– Jag blev förvånad och tyckte det var väldigt sorgligt att alla var så överens att man så lätt kunde såra tjejerna genom att kommentera deras utseende. Och att killarna så kraftfullt sa att de skulle använda våld om de blev utsatta för utseenderelaterad nätmobbning, att det var deras huvudsakliga strategi. Jag blev också förvånad av att så många sa att de skulle vända sig till vuxna om de blev utsatta. Det skiljer sig från internationella studier.

Vem har nytta av ditt resultat?

– Både föräldrar, lärare och skolpersonal. Det är viktigt att man som vuxen avsätter tid att lyssna på barn och ungdomar för att få ta del av deras perspektiv och kunna hjälpa dem. Det är ju inte ett individproblem utan något man ska lösa tillsammans, skola och föräldrar. Det finns ju tekniska hjälpmedel, att man kan stänga av den som mobbar eller ta bort elaka kommentarer från sajterna. Det hjälper dock inte att säga att barnen inte får vara på nätet, det är ju där de umgås. Det är som att säga att den som blir mobbad på sin skolgård får gå därifrån.

Sidan publicerades 2014-11-05 13:09 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nätmobbning vanligare bland flickor

Forskaren Linda Beckman har jämfört traditionell mobbning med nätmobbning. Hon fastställer i sin avhandling att flickor i högre grad är utsatta för mobbning på nätet än pojkar och att hälsan påverkas på samma sätt av de olika formerna av mobbning.

Skolmobbningens vardagspraktik

Johanna Svahn har studerat hur skolmobbningens vardagspraktik fungerar. – Jag tror att min avhandling kan bidra med ny kunskap till antimobbningsarbetet i skolan, säger hon.

Film bästa sättet för undervisning i livräddning

Hjärt- och lungräddning lärs bäst ut med filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för högstadieelever.

Skolan viktig plats för asylsökande barn och unga

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor potential för formativ bedömning

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Lärares upplevda förmåga att undervisa påverkar deras undervisning

Ulrika Ekstam har forskat om special- matematiklärare. Resultaten visar att lärare med hög nivå av upplevd självförmåga använder sig oftare av metoder som kräver väl utvecklade pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper.

Appar stärker elever med läs- och skrivsvårigheter

På gruppnivå mår barn med läs- och skrivsvårigheter inte sämre än andra, vilket tidigare forskning visat. Det vittnar om att skolan blivit bättre på att hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt, säger Emma Lindeblad.

Lärstrategier varierar bland psykologistudenter

Lärstrategierna bland psykologistudenter varierar mycket även i miljöer som ser ganska lika ut. Vissa studenter är mer stabila och använder ungefär samma strategi, medan andra är flexibla och byter strategier mellan olika kurser, visar Maria Öhrstedt.

Rektorer vill vara pedagogiska ledare

Rektorer har en god självinsikt och kan beskriva hur de är som ledare. Det visar Siv Saarukka som utforskat rektorers ledarskap ur ett personperspektiv.

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Högskoleprovet under lupp


Jonathan Wedman har forskat om hur väl högskoleprovet mäter det som det är avsett att mäta. Resultaten visar att poängen på provets två olika delar ger en korrekt bild av provdeltagarnas styrkor och svagheter.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Ökad segregation men bättre arbetsmiljö efter friskolereformen

Abiel Sebhatu har utforskat skolsektorn efter avregleringen 1992. Resultaten visar att friskolereformen har inneburit ökad segregation mellan vissa skolor till följd av konkurrensen, men även en potentiellt förbättrad arbetsmiljö i vissa fall.

Många diskussioner när poesi blir film

Att göra film av poesi ökar elevers utrymme att uttrycka och tolka den litterära texten. Det visar Heidi Höglund som vill belysa andra sätt att visa sin kunskap, utöver det verbala språket.

Tvåspråkighet ett mångfacetterat fenomen

För tvåspråkiga barn spelar rätt och fel mindre roll. De experimenterar med ord och hittar nya kopplingar medan pedagogerna på förskolan ofta diskuterar översättningar, visar Anna Martin-Bylund i sin avhandling om litteracitet i en tvåspråkig utbildningspraktik i förskolan.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Falun följer den skotska vägen

En modell från Skottland hjälper Falun till ett strukturerat samarbete kring barn i behov av stöd.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.