Dela:

Nätmobbning – ett stort problem

Hur ser den utseendefixerade nätmobbningen ut och vad tror eleverna att de skulle göra om de blev nätmobbade? Det undersöker Sofia Berne och ser att killar och tjejer reagerar olika. Den allmänna uppfattningen är att tjejer gör man lätt ledsna genom att kritisera deras utseende, och killarna reagerar med våld om de blev mobbade.

Sofia Berne
Sofia Berne

Född 1977
i Hemsjö.

Disputerade 2014-06-13
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Cyberbullying in Childhood and Adolescence - Assessment, Coping, and the Role of Appearance

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I mitt arbete som psykolog har jag ofta mött människor som varit utsatta för mobbning som barn, det har satt sina djupa spår, även som vuxna. Många berättar att de då kände sig väldigt ensamma och lämnade av vuxenvärlden. Varför hjälpte ingen? Jag blev intresserad av hur det ser ut idag och hur mobbning på nätet, som ju är en plats där många unga rör sig, ser ut.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt tre olika aspekter av nätmobbning. För det första; hur den utseenderelaterade nätmobbningen ser ut, för det andra; vad eleverna upplever att de skulle göra om de blev utsatta för nätmobbning och jag ville också titta på om det var någon skillnad där mellan kön och olika åldrar. För det tredje har jag undersökt kartläggning av nätmobbning, det är nämligen stor skillnad på siffrorna, enligt Skolverket är 1 procent nätmobbade, enligt Friends ligger siffran på 33 procent. Jag ville se varför siffrorna skilde sig så åt.

Vad var de viktigaste resultaten?

– Utseenderelaterad nätmobbning är vanligt, främst mot flickor. De är ute mycket på sociala medier och de kunde få höra att de var ”fula och tjocka”. Flickorna blev väldigt ledsna av nätmobbningen och drog sig undan, de slutade vara på nätet och isolerade sig. Pojkarna sa att de försökte att inte bry sig och hämnades med våld. För att få slut på mobbningen skulle 70,5 procent berätta för någon, oftast för en förälder eller lärare, få till kompisar.

– Fler av de äldre barnen vände sig till vänner.  När det gäller de olika siffrorna visade det sig att definitionen av nätmobbning är oklar och man använder sig inom forskningen av lite olika benämningar. Vi behöver ha en tydlig definition vad nätmobbning är.

 Vad överraskade dig?

– Jag blev förvånad och tyckte det var väldigt sorgligt att alla var så överens att man så lätt kunde såra tjejerna genom att kommentera deras utseende. Och att killarna så kraftfullt sa att de skulle använda våld om de blev utsatta för utseenderelaterad nätmobbning, att det var deras huvudsakliga strategi. Jag blev också förvånad av att så många sa att de skulle vända sig till vuxna om de blev utsatta. Det skiljer sig från internationella studier.

Vem har nytta av ditt resultat?

– Både föräldrar, lärare och skolpersonal. Det är viktigt att man som vuxen avsätter tid att lyssna på barn och ungdomar för att få ta del av deras perspektiv och kunna hjälpa dem. Det är ju inte ett individproblem utan något man ska lösa tillsammans, skola och föräldrar. Det finns ju tekniska hjälpmedel, att man kan stänga av den som mobbar eller ta bort elaka kommentarer från sajterna. Det hjälper dock inte att säga att barnen inte får vara på nätet, det är ju där de umgås. Det är som att säga att den som blir mobbad på sin skolgård får gå därifrån.

Sidan publicerades 2014-11-05 13:09 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nätmobbning vanligare bland flickor

Forskaren Linda Beckman har jämfört traditionell mobbning med nätmobbning. Hon fastställer i sin avhandling att flickor i högre grad är utsatta för mobbning på nätet än pojkar och att hälsan påverkas på samma sätt av de olika formerna av mobbning.

Skolmobbningens vardagspraktik

Johanna Svahn har studerat hur skolmobbningens vardagspraktik fungerar. – Jag tror att min avhandling kan bidra med ny kunskap till antimobbningsarbetet i skolan, säger hon.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer